You can steal your own music.

Rasmus tagit på sig arkeologens uppgift att leverera färdiga citat till oss svultna läsare. På den nystartade excerptern Kopieringsmaskinen (sooo Xerox) har första utdraget lagts upp. Det är ett citat från Professor Sten Hillert, 1972. Min analys utgår från följande:

Det är naturligtvis förbjudet att ‘knycka’ bakgrundsmusik på så vis, att man överför inspelningen av musiken till en egen inspelning, och sedan lägger sång till den. Sådan åtgärd kräver tillstånd av fonogramframställaren.

Låt oss förflytta våra händer och öron till 2008 och knycka loss! Tack vare det panspektriska fylumet* kan alla som har en data vara olydiga. Dessutom knycks ljud hela tiden; Bortom FRA finns det mikrofoner lite överallt. Våra mobiltelefoner och mp3-spelare modulerar hela tiden analogt till digitalt och varje sådan apparat är en möjlig kofot till musikens kassaskåp. För att inte tala om de hundratusentals youtubeklipp mot vilka skivbolagen endast i begränsad utsträckning har en chans att agera.

Jag har gjort en låt som har namnet ”Stolen Sounds” som får fungera som analysredskap för hur ägande och ljud hänger samman. En stor variation av stöldgods har använts, varav vissa inte ens är att räkna som stölder. Dessa presenteras med tidsangivelser i låten så att ni kan hänga med när ni lyssnar. Ambitionen är inte att göra en bra låt… det går inte när man blandar samman mängder med ljudklipp ur olika tonarter och beats per minute. Se det istället som ett juxtassemblage med minimal komposition*. Klicka här för att ladda ned filen. Nu till analysen:

  • 0.00 – Tunnelbanan i London. Ljudet ägs troligtvis inte av någon.
  • 0.04 – Trummor, bas och stråkar: Korg (Kaossilator) och Apple (Garageband) låter dig använda ljuden fritt. Eftersom Kaossilatorn är beyond BPM/MIDI är den mycket användbar vid juxtassemblages.
  • 0.08 – Sång från ett fonogram – Vet inte vem som sjunger eftersom jag spelade in Kalles** Londobaserade flatmates gamla grammofon. Den som vet vem som sjunger, kommentera gärna!
  • 0.39 – Utrop i Londons tunnelbana – Tillhör nog Transport of London på obskyrt sätt.
  • 0.40 – Säckpipa på Piccadilly Square – Troligtvis traderad folkmusik. Den som vet vad stycket heter, let me know. Väldigt cheesy i original, men nu jobbar vi displacement!
  • 1.25 – Gatumusikant med saxofon – oidentifierbart, kom med av misstag. (vi gillar slump right?)
  • 1.29 – Min vän James berättar om ett uppvaknande mitt i natten med sin sjukt vackra Coventryaccent – Har ej frågat om lov, skäms!
  • 1.40 – Acapellaspår av N.E.R.D – Nedladdat från Acapellas4U. Vet inte hur detta funkar. Antingen släpper skivbolagen frivilligt ut dessa eller så sitter nerdar (!) och inverterar centerkanaler (ett j***a jobb) och laddar upp. Luktar stöld i alla fall.
  • 1.42 – Plingande ljud från en maskin på Science Museum, London. Vet inte om detta räknas som stöld. Lite längre fram kan man höra mig säga ”Look, I’m making music!”. Vakterna klagade inte på mitt inspelande… men så var det ju inte Tate heller.
  • 2.44 – Här struntar jag i juxtassemblaget och viker för acapellans hegemoni (j***a kulturindustri ;))… vrid upp basen!

Själva låtens ritorneller är kopierade i min skalle från en annan låt jag gjorde (jag kan inte så många ackord). På ett abstrakt plan har jag nog stulit även denna från DJ JW, som är min mentor i digital musik och basljud (har fortfarande inte lärt mig mastra, får bara ont i öronen). Men att stjäla ljud är att gilla, ett interminglande av kroppar, och det är därför jag stjäl från mina vänner.

Hillert ger sig även an att definiera vad en ”cover ” är:

Nu förekommer istället att man visserligen inte ‘knycker’ själva inspelningen men väl låter sina egna musiker plagiera inspelningen och försöka så nära som möjligt efterlikna det framförande som finns i en tidigare kanske populär inspelning.

Hehe… senast jag hörde en ”cover” av det här slaget var antingen när jag spelade i ett garagespeedmetalband*** på nittiotalet, när vi försökte spela en låt exakt som Manowar, eller så var det på en svettig bar i södra Indien 2002 när populärmusiken lät nästan som på P3… men… det var covers. Men i övrigt är den imiterande covermusiken ganska död.

Hillert skrev detta 1972 och vi ska inte hacka på honom bara för konsumentelektroniken inte var panspec på den tiden. Dock verkar det som om skivbolagens affärsmodeller är kvar där.

—–

* Vilket inte är det samma som ljudets: ”Sound owes this power not to signifying or ”communicational” values (which on the contrary presuppose that power), nor to physical properties (which would privilege light over sound), but to a phylogenetic line, a machinic phylum that operates in sound and makes it a cutting edge of deterritorialization (ATP 348).

** En mycket vacker natt med Leffe (det belgiska ölet), visky och lysande skyskrapor i fönstren.

*** Här är en låt vi gjorde som jag fortfarande gillar väldigt mycket. Inspelad på minidisc i Nässjö stadspark (1998 tror jag). Jag spelar rhythm guitar, men lämnade bandet för studier efter denna konsert. Det verkar som om de fortfarande gör musik.

11 reaktioner till “You can steal your own music.”

  1. Absolut – visst hör även jag JWs ritorneller. Och sedan borde grammofonsamplingen från min och Ross lägenhet vara enkel att känna igen – fin liten sång, den där.

  2. Vi (Christopher, Kalle och andra) diskuterade ju i måndags på Deleuze seminariet hur ritorneller skulle läsas i Platå 11. Jag hittade i en audio intervju med Barnat att Deleuze förklarar ritornell som en Tra la la…

  3. Jag måste säga att jag diggar låten. 1.40 in i låten och N.E.R.D sjunger ”It’s almost over now”, jag kan inte gör annat än att koppla ihop det med FRA-debatten som var pågått under hela sommaren. Förhoppningsvis är mardrömmen över nästa vecka.

    It’s almost over now!

  4. Kalle: Du får skicka länken till Ross, han borde ha koll på sin skivsamling 🙂

    Per: Intressant – har du en länk?

    Hossi Kabanossi: Det hade varit effektfullt! Hittar du något ljudklipp så länka så kan jag stoppa in det i samplern 🙂

  5. En av dina bästa mixar hittills!

    Du får passa dig nu när du samplar Dylan (inte poeten, utan folkrockaren). Har en känsla av att han är rätt ihärdig på att hindra folk från att använda hans ”grejjer” utanför sammanhang som han godkänt.
    Förövrigt en riktig gammal fin slagdänga du lånat av, som fått spela roll inom proteströrelser förr.

  6. det du spelat in i kalles londonhangout är ‘the times they are achanging’, bob dylan. grejerna på acapellas4u är av båda slagen – skivbolagssläppta tolvtummarbaksidor liksom utfasade, eq-filtrerade versioner av kända låtar. gick med där illa kvickt och laddade ned de fem man fick på en månad… får se vad det blir av det här. med lite tid och god vilja kommer någon form av retur från jw framöver! (som förövrigt tackar för de goda orden.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.