Vetenskap – en mänsklig rättighet?

Trosfrågor. Så var Sturmark och Humanisterna på hugget igen. Det viktiga är inte vad de säger, utan det intressanta är att se om eller vilka svar de får. Humanisterna går ut med en sedvanlig debattartikel, som den här gången handlar om en rapport producerad av Europarådet. Temat är välkänt; religiösa skolor måste stoppas eftersom skolan, vår centrala punkt för disciplinering av barnakroppar, måste vila på vetenskaplig trosuppfattning, och inte på en religiös. Detta på grund av att vetenskap är en mänsklig rättighet och religion är våldsutövande. Jag skojar inte, utan citerar direkt ur artikeln:

”den som försöker ersätta det vetenskapliga synsättet i europeiska skolor med religiösa föreställningar bryter mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Barn förvägras därmed rätten att lära sig vad mänskligheten faktiskt kommit fram till om vår omvärld genom att gå systematiskt och vetenskapligt till väga.”

I ett tidigare inlägg hoppades jag att Humanisterna skulle sansa sig och byta strategi från att predika evangelium till att föra dialog, men förgäves. Anders Björnssons replik är mycket tänkvärd, eftersom han sätter fingret på problemet med Humanisterna. De är nämligen inte ute efter ett deliberativt samtal, en dialog, eller ett demokratiskt utbyte. De är så övertygade om vetenskapens världsbild att de istället tar till strategier av stigmatisering, hatbudskap och FUD. Religionen ska drivas ut ur Europa med hårda lagar och den enda tillåtna högtiden är Darwin Day. Det finns dock en hel del försvarare av Sturmarks humanism, exempelvis Blogge Bloggelito och Allotetraploid. Men vad man missar är Humanisternas icke-vetenskapliga grundhållning. De säger att det finns EN ordning av vetenskaplighet, och den är ett självreglerande system. Det finns likheter här mellan Carnaps enhetsvetenskap, men även med Mertons organiserade skepticism. Men de lever inte upp till något av idealen eftersom man har vetenskapligheten som sådan som ett icke-falsifierbart påstående från första början – you didn’t make it to Popper – vi kan inte börja i självreferens! Nu är det inte med hjälp av vetenskapsfilosofer som det är värt att bemöta Humanisterna. Vi måste istället se deras inlägg som ett politiskt förslag som är paketerat som en vetenskaplig liberal demokrati, men som egentligen inte uppfyller något av de tre kraven. Humanisterna är varken vetenskapliga av ovan nämnda skäl, inte heller är de liberaler eftersom de förespråkar en ordning instället för flera, och demokratiska är de knappast eftersom de i grund och botten inte erkänner någon annan trosföreställning än deras egna.



21 reaktioner till “Vetenskap – en mänsklig rättighet?”

  1. Vetenskapen är människans universala verktyg för att komma så nära sanningen som är mänskligt möjligt. Vetenskapen är inte bara naturvetenskaplig utan är också samhällsutvecklande och fördjupar vår förståelse i mänskliga relationer och mänskligt tänkande. En människa kan inte vara moralisk eller etisk om den inte är öppen att lära sig om världen.

    Religion står inte i mänsklighetens tjänst utan bygger på att separera en liten grupp ifrån resten av samhället. Istället för att motivera människor att göra sitt bästa i att förbättra och utveckla världen så hjärntvättas de in i att ta fäste på en verklighetsfrämmande norm som diskriminerar dem som avviker, normen återfinnes i såkallade heliga skrifter. Det rör sig rent kognitivt om hjärnprogrammering/hjärntvätt i vilket man utnyttjar naturliga drifter för att tillfångata deras medvetande och beslagta deras frihet. För någon som gjort sig livets erfarenheter och förstått psykologi och sociologi så är det fullständigt rationellt att förfäras över de religiösa budskapen vilket rent naturligt leder till behovet av att ifrågasätta dem.

    Religioner är i regel partiska, exklusiva, elitistiska, intoleranta och antidemokratiska.

  2. Staffan: Som du säkert redan kan ana så håller jag inte med dig riktigt, men det gör inget eftersom vi kan fördjupa debatten genom att inte hålla med varandra. I din kommentar ser jag följande problem.

    1. Vetenskapens universella metod ger god etik: Merton skulle nog vända på kausaliteten och säga att det är endast ett etiskt samhälle som kan laga så att vetenskap blir till. Jag tror att man måste börja med politik, och inte med vetenskap, om man ska kunna skapa ett öppet samhälle. Här har vi nämligen argumentet om vetenskap i auktoritära länder. Kina har vetenskap, men ger det automatiskt ett bra samhälle?

    2. Religion och sociologi: Man kan även använda sociologiska insikter för att ”försvara” religionen. Inom sociologin så har många kommit till insikten att våra värderingar, föreställningar och rutinmässiga beteenden sällan är genomrationella. Istället internaliserar vi dessa genom att tillhöra en kultur eller en grupp, oavsett om det innebär ett sekulärt eller religiöst sätt att leva livet. Därför blir det rationellt att både tro på en gud eller att inte göra det, beroende på den kultur man lever sitt sociala liv genom. Om man ska kunna avgöra en gång för alla vad som är rätt, så måste man finna en punkt som är ”översociologisk”, och först då kan man fälla domen och separera det rationella från det irrationella.

    3. Religionens natur: Man skulle, lite provokativt, kunna säga detsamma för vetenskapen. Jag vänder på resonemanget för resonemangets skull och inte för att jag tycker detta: Partiska – vetenskapen borde väl ha sina intressen. Det är ingen slump att vi forskar på vissa områden och lämnar ute andra. Exklusiva – på 1600-talet fick bara gentlemän från samhällets toppskikt bevittna experiment, och ser vi idag på den socio-ekonomiska stratifieringen för forskare så är det knappast den undre delen av samhället som befinner sig där. Exklusiv – Samma som förra. Antidemokratisk – nej… här kan man nog inte skylla på vetenskapen, men däremot beskyller jag Humanisterna.

    Tack för ditt välskrivna inlägg. Det var hemskt intressant att svara på!

  3. Staffan, Du skriver:
    ”Religioner är i regel partiska, exklusiva, elitistiska, intoleranta och antidemokratiska.”

    Samma gäller för den moderna naturvetenskapen.
    Det är min erfarenhet.
    Titta på min hemsida så förstår Du.

    Läs dessa (två av många liknande) partiska, exklusiva, elitistiska, intoleranta och antidemokratiska kommentarer jag fått.
    ———-
    Ex.1: Jag svarade (okt-07) artigt på ett inlägg (www.blogger.com) om den moderna fysikens tro på Big Bang. Jag blev avvisad av blogginnehavaren som som är vetenskapare och som skrev:
    ”Hi Ingvar,
    I made the mistake to look at your website, congrats for re-introducing the aether. Nothing of what you write makes any sense, and btw (in case you didn’t notice), this
    post is about communication failures, so I’d appreciate if you distribute your ToE elsewhere.”
    ———-
    Ex.2 Jag svarade på debattforumet advancedphysics.org (15/9-05 ) detta:
    ”The universe is neither expanding nor accelerating, it is the radiation that is redshifted and thereby accelerating.
    The photon is a trick by scientists to explain the measuremen’s revelation of the fractional elongation of the waveunits by 6.63 x 10^-34.”
    Webbsidans moderator stängde av mig med kommentaren.
    ”You are banned. You may not view the forums, post, make new topics, send U2U’s or edit your posts.
    Moderator note: Post is not deleted, but poster is banned. This is a prime example of the sort of crackpot physics we’re not interested in at APF.”
    ———-
    Jag har blivit avstängd från de flesta debattforum där jag försökt föra en viktig och saklig och hövlig intellektuell diskussion om den moderna fysikens forskning.
    Men vetenskapsetablissemanget försvarar likt religiösa sekter sina ortodoxa trosföreställningar.
    Trots detta finns det tydligen stort intresse som ingen törs visa. Min webbsida ligger först av ca 150 miljoner träffar på google med sökorden .

  4. Christopher, tack för svaret. Ursäkta om jag lät lite som en radikal ångvält. Jag ser inte godhet inom en religion som en omöjlighet, men sådan godhet är individuella uttryck som bedrivs i vad man TROR religionen handlar om, men sällan vad som egentligen finns i dess kärndogma. Man kan kalla sådana uttryck för en sekulär kristendom.

    1. Alla människor föds med naturlig nyfikenhet och därmed är vetenskapen naturlig, men du har rätt i att endast i ett större och tryggare samhälle ges friheten att ägna sig åt den mest effektiva vetenskapen. Ett otryggt samhälle kan dock betinga individer till att bli rädda för allt främmande och därmed avstanna nyfikenheten och vetenskapen.
    Ett etiskt samhälle är i behov av att bemöta sina rädslor, lyssna och ha förmågan att kunna utvecklas och dessa värderingar måste vi få i en tidig ålder. Det är där skolan kommer in med kunskap och samhällsbyggande värderingar. Både samhällsvetenskap och religionskunskap är idag till för att man skall vidga sina perspektiv och förstå andra. När vi vuxit upp, mognat och vidareutbildar oss kan vår mänskliga forskning som samhällsforskning, sociologi och psykologi öka våran förståelse för andra, kunskaper som låter oss att bemöta samhällsproblem på bästa sätt.
    Religioner säger istället ”SÅ HÄR ÄR DET” och ”INGET SKALL STRYKAS FRÅN LAGEN”, vilket både slår dövörat till och skjuter all utveckling i benet. Detta är inte en bra väg till visdom eller tolerans. Konservativ socialism faller inte långt från en religion, enda skillnaden är att fadersfiguren är en människa. Kinas vetenskap kan jämföras med muslimsk vetenskap, den får drivas så länge den inte upptäcker sådant som inte passar in i ledarnas tycken.

    2. Naturligtvis är normbyggandet naturligt. I ett mindre samhälle ser vi tydligast normer. I ett större samhälle tvingas vi leva under förhållanden där avvikande beteende blir normen, dock styrd av rikets riktlinjer/lagverk. Vi räknas inte för extrema innan vi viger oss åt vardagsregler/etik/moral som skiljer sig markant från dessa större och mer omfattande regelverk. Eftersom vi har en demokrati kan detta regelverk ändras vid behov. En punkt som över ”översociologisk” skulle vara svensk skolundervisning. Skolundervisningen i Sverige bygger endast på beprövad fakta och måste passera en mycket kritisk granskning av pålästa människor för att nå skolbänken, dessutom är skolvärlden strängt styrd av demokratiska beslut. Dock bryter religionerna från skolundervisningen på flera punkter varefter den måste ses som irrationell. Den uppfyller inte de krav på kritisk granskning och demokrati som nutidssamhället kräver, dessutom aviker den från samhällets etik/moral/lagverk i frågor som t.ex. jämnställdhet, sexuell frihet, åsiktsfrihet, barnens rättigheter m.m.

    3. Vetenskapsmän är individer likt alla andra men tvingas leva under extremt kritiska förhållanden. Vetenskap kan endast bära frukt när den kan empiriskt bevisa för andra välutbildade vetenskapsmän att den håller vad den påstår. Det är dessutom väldigt svårt att bli vetenskapsman, det kräver enorma krav på individen som måste genomgå stora tester och uppoffringar i livet. Jag vet inte hur många år som krävs för att bli professor inom varje disciplin eller hur många böcker man måste läsa och granska kritiskt för att nå dit, men det är en livslång ”pilgrimsfärd” som får religioners hårdaste skolor att framstå som enkla och kravlösa.

    När det gäller humanisterna är jag inte humanist själv. Jag sätter inte etiketter på mig själv längre, det är skönt att stå för mina egna åsikter.

  5. Ingvar Astrand:
    När jag förespråkar vetenskapen som människoutvecklande så pratar jag i första hand om de människolärande disciplinerna så som psykologi och sociologi, inte om naturvetenskap.

    Din personliga erfarenhet av ”advancedphysics.org” kan jag inte dra några slutsatser från, däremot får jag säga följande:
    En person som har klarat av utbildningen löper förmodligen liten risk att felsäga sig i strängare sammanhang. Att dessutom använda språk som ”trick by scientists” låter som du tar avstånd från vetenskapen i sin helhet och då har du inte mycket att tillföra.

  6. Ingvar: Skälet att folk inte vill diskutera vetenskap med dig är att du inte förstått vad vetenskaplig debatt innebär. I din post på APF framlägger du inte ett enda vetenskapligt argument, utan drar bara upp dina egna hemkörda konspirationsteorier om hur vetenskapsmännen ljuger för oss. Om du hade något sorts bevis för att fotonerna inte håller den hastighet som vetenskapen genom upprepade experiment och observationer av naturen kommit fram till hade det varit ett vetenskapligt argument, men nu är det bara ett löjeväckande osubstansierat påståeende helt utan vetenskaplig tyngd. Kort sagt så är det vad du tror, dvs religion, inte vetenskap.

  7. Det här är i grund och botten en fråga om semantik, men det var den som slog mig mest när jag läste ditt inlägg, så du får hålla till godo med den ändå.
    Vad menar du när du säger ”[…] de i grund och botten inte erkänner en annan trosföreställning än deras egna.”
    Är det ett erkännande av religionernas giltighet som pragmatisk beskrivning av verkligheten som saknas för att humanisterna ska bli demokratiska?
    Eller är det helt enkelt religionens existens som ska erkännas?
    Jag tvekar mellan vad du kan mena, det första tycks troligare, jag tror knappast att någon humanism skulle förneka att som socialogiska objekt förekommer. Men å andra sidan, att erkänna att det går att utläsa kemi ur gamla mosebok?
    Nå, vi kanske kan stryka lite ur det första påståendet: är det erkännandet av religionens giltightet som saknas för att humanisterna ska bli demokratiska?
    Fast frågan blir då, vad menas med giltighet i detta sammahang.

  8. Rettaw: Tack för din kommentar. Det är bra med förtydliganden när man skriver retoriska texter som i mitt fall. Men med ”erkänna” menar jag ungefär att man värderar lika i moralisk bemärkelse. Jag kan erkänna någons legitimitet, exempelvis en forskares forskning eller en prästs rätt att predika Bibeln. Därmed har man inte sagt något om sanningsanspråken, utan bara givit klartecken till att de gärna får syssla med forskning eller predikan.

    I ett demokratiskt samhälle anser jag att man bör erkänna olika gruppers religioner, livsåskådningar, kulturer och så vidare, utan att diskriminera eller priviligera vissa. Humanisterna vill, så som jag förstår det, helst att vi grundar all vår förståelse på vetenskaplig grund. På så sätt priviligerar de en viss tolkning av hur vi ska leva våra liv.

    Giltighet anser jag främst platsa i en epistemologisk debatt. Om vi diskuterar ett specifikt problem som handlar om kunskap tar vi fram begreppet giltighet. Det är då som det borde vara som mest intressant.

  9. Jag ser inte vetenskaplig grund som jämförbar med religiösa grupper. Vetenskap är en naturlig verksamhet medans religioner mer påminner om grupper med en gemensam politisk och filosofisk åsikt grundad på en eller några få böcker. Eftersom vetenskapen ligger till grund för vår utveckling är det en mycket viktig del av det fungerande samhället medans religionerna kan och bör hanteras som vilka politiska grupper som helst där radikala och samhällsdestruktiva åsikter naturligtvis skall bemötas med kraftigt ifrågasättande.

  10. Staffan:

    ”Jag ser inte vetenskaplig grund som jämförbar med religiösa grupper.”

    – nej, det är definitivt en skillnad vad som händer i labbet och i en kyrka/moské/synagoga.

    ”Vetenskap är en naturlig verksamhet ”

    – nej, vetenskap är beroende av människors idéer och teknik. Naturen ger ej vetenskap av sig självt.

    ”vetenskapen ligger till grund för vår utveckling”

    – jag skulle vilja säga är en del av istället för att grunda. Politik, teknik, krig och arbete är minst lika viktiga.

    ”radikala och samhällsdestruktiva åsikter naturligtvis skall bemötas med kraftigt ifrågasättande.”

    – absolut. Oavsett om de är vetenskapliga eller inte!

  11. Christopher: Aha, se där en viktig semantisk detalj att klargöra. Ty som du säkert anade antog jag att frågan behandlades som ett epistemologisk spörsmål, sådan är min natur.
    Men du har rätt, ännu är inte vetenskapen kommen dit att den är allenrådande, så vid framtida tolkning av erkänna ska jag hålla detta i minnet.

    Frågan om humanisternas idelogiska inställning utöver hävdandet av epistemologin som antagen grund för alla samtal låter jag dem själva behandla.

  12. Christopher
    ”nej, vetenskap är beroende av människors idéer och teknik. Naturen ger ej vetenskap av sig självt.”

    Vad jag menar är att nyfikenhet är en naturlig drift. Alla barn frågar varför, så gör även vuxna. Vetenskap sysslar vi alla med, även om vissa nöjer sig med religiösa svar.

    ”jag skulle vilja säga är en del av istället för att grunda. Politik, teknik, krig och arbete är minst lika viktiga.”

    Både politik, teknik, krig och arbete är beroende av vetenskap. Vetenskapen är en mycket viktig rådgivare för politiken, vetenskapliga fynd leder till nya jobb och i krig krävs bra intelligens för att inte nämna vapen.

  13. men om man definierar vetenskap som sökandet efter svar, så blir ju även religionen vetenskaplig. att ”vissa nöjer sig” med religionen är ju bara en värderingsfråga.

  14. ”Ett etiskt samhälle”
    Förlåt för intrånget, ty jag är föga orienterad och påläst inom universitetsdisciplinernas ständigt nedösande smörjlitteratur (särskild alla disciplin som utgår från postmodern eller positivistisk kunskapsteori), tiden räcker inte nog för att sluka upp allt intressant det västerländska kunskapsetablissemanget spyr ut, därför borde väll jag också behålla mina kommentarer för mig själv, men jag kan inte låta bli att känna den tragiskt komiska verkligheten som ligger bakom vissa uttryck jag stöter på i dessa inlägg – till en sådan utmärkt skribent med lika förträffliga svar, specifikt ”ett etiskt samhälle” bidrog till en lust att gapskratta för en stund, men icke utesluter det den väldiga irritationen som följde därpå, nämligen för att man själv i egenskap av kurd och ungdom vet att sådana formuleringar har sina rötter i paneuropeisk fientlighet gentemot Syd, särskild då mot Mellanöstern, liksom bildningsböcker i Väst formulerar antiken som vaggan till sin genuina, högtstående civilisation, detta är Nords främsta maktretorik, därmed blir även formuleringen ”etiska samhällen” och huvudlinjen av de andra inläggen en indikation på förvrängning, eller om jag ska vara mer fräck i ordalydelse, innebär etiska samhällen, att det finns samhällen som inte har etiska eller moraliska normer, kan man säga att vissa samhällen är mer barbariska än andra i avsaknad på etik? Är etik ett Västpatenterat begrepp, liksom det falska europeiska universalismen, där mänskliga rättigheter ska gällas efter deras egen tolkning, vem är det som givit dem tolkningsföreträde, hur kan man påstå överhuvudtaget att det finns en slutgiltig objektiv tolkning, hur kan man behandla dessa frågor inom konstruktiva termer, dvs. hur kan man bidra till det nuvarande världsekonomiska systemkris, där analyser görs av de mest förekommande orden ”terror” och ”global”, vad kan de nya landvinningarna man gjort inom kvantfysiken, biologin och andra intressanta dimensioner av liv på jorden, bidra till lösning på de konflikter som finns på jorden.
    Intressant är det de kriterier Merton satt upp, specifikt om vetenskap som kollektiv, och allmän tillgänglig information, begreppet kommunalism/kommunism som han använde uttrycker förståelsen av ett nytt paradigm och systemskifte. Apropå religion, har A. Öcalan gjort en djärv och intressant analys om hur religion – vilket han betraktar som en ideologisk konstruktion – och andra primitiva beteendeutvecklingar i Mesopotamien från kommunalistiska samhällsbyggnaden i Neolitik-tiden, till sumeriska statsväldet och en av mänsklighetens första hierarkiska ordningar fortfarande har sina rötter i dagens maktstrukturer( http://www.freedom-for-ocalan.com/english/hintergrund/schriften/review_spokesman.ht)
    Förresten vill jag passa på att tacka genialet som står bakom alla dessa avhandlingar, ambitiöst och kristallklart.

  15. Zagros: Word! Jag håller med dig i din analys av begreppet ”etiskt samhälle”. I kolonialismens tidevarv har detta begrepp systematiskt använts för att skapa en skillnad mellan väst och öst, civiliserad och barbar. Religionen (kristendomen) har varit ett sätt att legitimera denna process, men vi får inte glömma den rasbiologiska vetenskapen som dyker upp på 1800-talet.

    Det koloniala tillståndet kan inte reduceras till religion, vetenskap eller ekonomi, utan är resultatet av att dessa processer samverkar med varandra. Här går inte ens filosofin fri från skuld; våra goda upplysningsfilosofer, från Kant till Hume, hade svårt att tänka det ”universella” förnuftet som annat är (pan)Europeiskt.

    Tack för länken. Jag ska kolla upp den!

  16. Hoppas ni lyssnade på have your say från BBC søndagen den 9/12
    Temat var skapade gud människan eller tvärtom?
    Jag anser att religion och gudstro skapat väldigt mycket elände på jorden.
    Nästan bara ETA och Srilankas tigrar för terrorism som saknar relligiös bakgrund.
    (märk att jag anser att komunism också gränsar till relligion)
    Ett stort problem med dagens samhälle är att åsikter går före kunskap!!
    Se attac och många ”gröna” rörelser, exempelvis.
    Eller se svenska jornalisters bildning i naturvetenskap.
    Om en ekonom eller tekniker, utan dokumenterad kulturerfarenhet, kritiserar dagens kulturstöd, tages han inte på alvar, men om en humanist debatterar reaktorfysik eller kärnkraft, så tages det på största alvar.
    Kunskap är enligt min definition något som alltid ifrågasätts och förändras.
    Ex. Keplers 3 lagar var kunskap, men många andra av hans ideer var mer att betrakta som åsikter.
    Newtons lagar som kom till då han av bristande intelektuell stimuli (Cambridge stängdes p.g.a. bøldpest) lekte, var kunskap, trots att de sedan lång tid visat sig vara fel…
    Så Newtons lagar var kunskap tills Einsteins teorier tog vid…
    Det är den stora skillnaden på vetrenskap och relligion…
    Relligion är knark för svaga.. som inte vill att deras livsresultat ska ligga i egna och andra människors händer, skapat av människor för att ge svar på mysterier och förenkla kontrollen av folket. (anser jag tills motsatsen bevisas)
    På en fråga till proffesorn som var måltavla i hawe your say.
    Vad säger du när du möter gud efter din död?
    -Vilken gud är du? det finns många många gudar i männskliga religioner..
    En annan fråga.
    – Behandlar jag mina barn illa, då jag läser ur bibeln och ger dem en kristen uppfostran?
    -Nej, bara om du dessutom skrämmer dem med vad som sker om de inte….
    Barn borde bli informerade om många relligioner under uppfosatran och tillsagda.
    – om du vill bli relligiös när du blir gammal nog får du välja.

    Håll med om att det finns få som fått en fundamentalistik relligiös uppväxt (ta ex. islam) och vid myndig ålder blivit djupt troende… katoliker, judar, hindu.. eller buddister..
    Vidare saknas det nästan helt fundamentalister från atteist och agnostiker hem.
    Eller?
    En viss Ingvar anser nog att vi alla är fundamentalister… bara inte han… eller?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.