Varför infrastruktur?

PICT0008
Mina anslutningar till världen. Elektroner, ettor och nollor, emotioner, analoga ljudsignaler…

Som ni kanske har märkt har denna blogg uppehållit sig vid nätets infrastruktur den senaste tiden. Det kan ju låta lite opersonligt och grått, ungefär som risiga motorvägar, rostig järnvägsräls och en och annan terpentindoftande flygplats. Låt mig därför ge en aningen mera personlig bild av varför frågor som nätneutralitet och tillgång till infrastruktur har engagerat mig.

Rasmus argumenterar att jag är en ISP, och i flera bemärkelser skulle man kunna säga att jag är det, trots att jag inte tjänar några pengar på det. Jag tycker det är trevligt att gå till näts med mina vänner, och när de kommer på besök i köttvärlden är det mer naturligt att bjuda på TCP/IP än att krysta fram en sunkigt blandad välkomstdrink eller ett välstädat vardagsrum. Samtidigt pumpar tre trådlösa routers ut öppet WiFi till mina grannar, dock måste jag stänga av ibland eftersom min ISP som jag köper access till internet av har en spärr vid 15 gigabyte per dygn. Internet… ja… på ett sätt köper jag ju access till internet av mitt lokala studentnät, samtidigt ger jag access till mina vänner. Var går gränsen? Vem levererar vad, egentligen?

PICT0006
WiFi är en fluga, Twisted Pair tillhör framtiden. Att bjuda på en ordentlig sladd är quality of service at Chrisk Networks (Kopimi).

Genom mina datorer strilar en jämn ström av datortrafik som jag själv varken kontrollerar eller initierar. Jag har kanske ett trettiotal användare på mina shellservrar, min bittorrentklient skyfflar data till peers, skype routar ibland samtal genom min dator utan att jag vet om det, etc. Juridiskt sett borde jag logga allt som görs på mitt lilla nät ut mot internäten, men allvarligt talat vet jag inte ens vilka loggfiler man i så fall skulle titta i. Och om jag skulle veta det skulle jag radera dem.

Som jag tidigare skrivit om, skapar det distribuerade nätverket ett redundant internet, något som inte minst aktualiseras av att The Pirate Bay har övergett tracker-funktionen i bittorrent, till förmån för bland annat distributed hash tables (DHT). Nätet gör sig som bäst som en multiplicitet av noder. En multiplicitet som är fraktalisk och befinner sig i den fjärde parameterrymden. Alltså, ett nät i ett nät i ett nät… etc. – mot evigheten. Alla länkar och bryggor däremellan skapar inter-näten.

PICT0003
600 megahertz räcker långt för att leverera de ssh-baserade tjänsterna till mina vänner via Ubuntu Linux. Dessutom bor i denna maskin mellan två och fem icke-människor (botar). Hur många de är vet jag inte riktigt.

Under Juliagruppens arrangemang på FSCONS blev jag mycket glad av att se så många deltagare på vårt seminarium. Några spontant tillverkade etherpad-anteckningar finns förevigade här (fyll gärna på om du har flera). Framförallt var det intressant att höra att det där med nätneutralitet var något som deltagarna verkade tycka var värt att utforska mera.

PICT0005
En data jag fick av Kalle P. Inte mycket att skryta med i termer av hårdvara, men med Debian Linux rullar allt som det ska. Gäster i min lägenhet får stå ut med det brummande fläktljudet.

Varför denna besatthet vid infrastruktur? Jag är ju inte ens särskilt skilled på ”det där med databiten”. Ända sen FRA har jag tjatat om kablar och nu på senare tid även om diken. Det är ganska enkelt. Internet är ett hack, en överkodning på existerande kabelinfrastruktur. Låt oss skruva tillbaka tiden sisådär femtio år och spana in följande bild:

Picture 27

Nätpolitik inkluderar de diken, antenner och satelliter som det paketswitchade nätet sedan kan nyttja som infrastruktur. Så är det fortfarande (tänk ADSL), och det är just det faktum att den riktigt stora kostnaden inte ligger i själva fibern eller i routrar och serverhallar, utan i dikesgrävning, som gör att denna nivå är viktig att tänka in i någon form av nät/informations/kommunikations-politisk agenda.

Mina kablar ligger inte och skräpar i mitt vardagsrum, även om det ser så ut. De är mitt vardagsrum, som är distribuerat över i princip hela jordklotet, ett vardagsrum som jag mer än gärna delar med mina vänner.

Och… FRA… det räcker numera att googla på mitt namn så vet ni vart mitt vardagsrum finns på internet via Copyriot (ni läser väl den, jag har inte sett er hos mig på länge). Detsamma gäller IPRED-hyrsnuten – Gör er inte besväret att fråga SGSnet (min accessleverantör som jag köper bandbredd av).

Har jag förresten berättat att jag planerar att bli tjänsteleverantör av fax? Även detta medium tillhör framtiden, och för att spana på faxar måste man lyssna på kablarna!

4 reaktioner till “Varför infrastruktur?”

  1. Tjo. Tänkte bara flika in att 15GB gäller inte längre. obegränsat ner, 50 upp. Låt wlanet vara på 🙂
    Vad är det för SSID förresten, om man skulle spåra upp dig med ipoden? 😀

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.