Vad är en tjänst på internet?

Under höstens mycket givande diskussioner om nätneutralitet inom Werebuild och Juliagruppen har vi vridit ut och in på hur internet var, är och bör vara. Den historiska, deskriptiva och normativa frågeställningen är dock inte så renodlad som man kan skymta vid första anblick, eftersom det lurar olika jokrar i diskussionen. En av dessa jokrar är den ständiga återkomsten till att internet innehåller tjänster. Men vad är då en tjänst på internet?

1. Spyor

Två av de begrepp jag listade i föregående bloggpost är av karaktären spyor. Vi har å ena sidan Spotify och Voddler, och hit räknas även alla ”triple-play”-tjänster som ofta levereras av stora ISPar. Gemensamt för dessa är principen om maximerad underhållning och en aldrig sinande ström av streamad data. Eftersom spyorna är bördiga ett formatarv från broadcast-medierna, dvs. Radio och TV, måste deras nya inträde på internäten präglas av artificiella spärrar. Spotify får inte lagras till fil på disk, etc.

Hotet från spyorna är tveeggat. För det första implicerar de en politik som sammanfattas med ”håll käften, nu har vi löst problemet, rösta på kristemokraterna”, och för det andra är de beroende av dinosaurienät med låg ping och hög bandbredd, lösningar som av snåla ISPar sker på bekostnad av det neutrala nätet.

2. Hobbytjänsten

Det existerar en möjlighet för oss alla att bli tjänsteleverantörer. Ett ssh-skal till ett tjugotal användare kan räcka. En enkel linuxserver driver just nu faxpad.org i min lägenhet. Man skulle även kunna räkna in peer-to-peerteknologierna här, eftersom svärmen av exempelvis bitorrent-användare skapar ett arkiv av filer, där bandbredden fördelas ekononomiskt över en mängd anslutningar.

På en vanlig konsumentlina kan man vidare sätta upp VPN-tunnlar och proxyservrar, något som skapar en mycket viktig situation för många som kan behöva gömma sig på nätet av olika anledningar. Gemensamt för dessa tjänster är att de opererar i en gråzon i både juridisk och teknisk bemärkelse. Juridiskt är det frågan om de ska drabbas eller nyttja fördelar av olika lagar och regler, och tekniskt går deras nätutnyttjande mot nätets karaktär av missilförsvar. Den extrema decentraliseringen som ett paketswitchat nät tillåter, är ju mycket mera hållbart än ett som är beroende av hierarkiska tjänster.

3. Access

Om vi förflyttar oss från ”mjuka” tjänster till kablar och routrar hittar vi en hel kategori av access-leverantörer, från de som fixar hålet i väggen i din lägenhet, till de som skyfflar trafiken mellan kontinenter och nationer. Gemensamt för dessa är att de har passerat vissa tröskelnivåer i storskalighet. Vem som helst kan inte bli en ISP på ett enkelt sätt, utan måste ha viss utrustning, kreditvärdighet etc. På den högsta nivån, det som kallas Tier 1, räcker inte längre nationella lagar, utan maktbalansen mellan ett fåtal jätteföretag upprätthålls ungefär som kalla krigets terrorbalans (med en smula överdrift).

4. Prosumerspyor

Även detta begrepp dök upp i föregående bloggpost och hänvisar till den typer av tjänster där YOU är producenten av det material DU delar med dig till ditt Nätverk™. Den skenbara autonomin som svävar likt en aura över att Du producerar ditt eget Innehåll™, blir lite gulnad i kanterna över att du inte kontrollerar tjänsten som förmedlar och ofta begränsar spridningen av din självförverkligande hemmavideo. Youtube bygger sakta men säkert in sig i din lokala ISPs nätverk för att kunna peera trafik snabbare än konkurrenterna, ditt digitala fotoalbum har en en abuse-funktion som ser till att ingen nakenhet sprids, och ditt prosumer-bloggande blir värdeskapande som kapital när din blogg-hostingtjänst kartlägger ditt läsande.

5. Anontjänster

Likt hobbytjänsterna nyttjar de flesta darknets och anonymiseringsnätverk efter grundprinciperna för paketswitchade nätverk, nämligen förmågan att varje nod kan skicka och ta emot trafik och vidareförmedla den till nästa nod. Infrastrukturen för exempelvis i2p-nätverket, som jag kör dygnet runt hemma, är att jag som nod i nätverket skickar andra användares trafik med stark kryptering. I utbyte får jag nyttja ett helt internet-i-internet, som endast går att komma åt inifrån mörkernätet. I teorin kan hur många sådana här internet-i-internet byggas, under FRAdarn.

Ännu har vi inte utrett exakt vad en tjänst på internet kan vara, men några gemensamma axiomatiker kan vi ändå utkristallisera:

  1. Tjänsten kan kosta pengar eller vara ”gratis”.
  2. Tjänster bygger på andra tjänster, från fiberglaset i marken och uppåt.
  3. I princip kan varje nod försedd med en TCP/IP-stack på internet vara en tjänst. Utanför internet finns även (ännu i dag) exempelvis Minitel.

Vad finns det mer för tjänster på eller i anslutning till internet? Kommentera här på bloggen eller skriv loss i chaos.faxpad.org:9000/vadarentjanstpainternet.

Fotnot: Precis innan jag trycker på publish för denna bloggpost påminner mig IRC att jag har varit väldigt hatisk den senaste tiden. Det stämmer, men det är ett medvetet och årstidsberoende mikrotaktiskt hat. Imorgon börjar 26c3 i Berlin, något som markerar starten på den byggande och flummiga våren igen. Jag återkommer med rapporter LOL.

1 reaktion till “Vad är en tjänst på internet?”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.