Upphovsrättens bristontologi kritiserad av Moderat

Digital filosofi. Riksdagsman Karl Sigfrid skriver idag en debattartikel i DN där han kritiserar nuvarande upphovsrättslagstiftning och dess praxis av att åtala fildelare, en praxis som under den förra regeringen spåddes få motsatta effekter.

Att man inte ska jaga fildelande ungdomar känns som en icke-fråga som snarast har med politisk common sense och väljarflirt att göra. Dessutom är ju just den frågan redan dödförklarad. Mera intressant är det att följa Sigfrids argument. Citat ur debattartikeln:

”Äganderätten är en sedvana som hjälper oss att avgöra vem som har rätt till resurser när utbudet är begränsat. Upphovsrätten påminner om äganderätten såtillvida att den tillfaller skaparen av ett verk, men där slutar likheterna. En digital fil kan, till skillnad från fysiska föremål, kopieras oändligt många gånger utan att någon blir fråntagen sin egendom. Rätten som står på spel är alltså inte äganderätten utan ensamrätten att styra hur ett digitaliserat verk får användas.”

Äganderätten som sedvana! Då skåpar vi ut Locke först, och andra teorier om äganderätt som naturtillstånd strax därefter. Kopiering utan att någon blir fråntagen sin egendom! Där lastar vi in Hume istället. Äganderätt är endast moraliskt försvarbart när det råder brist. I kopieringens överflöd är den ej berättigad. Ut med bristontologin ur fildelningsdebatten… äntligen. Dessutom kommer det en intressant distinktion mellan ”äga” och ”använda”. När det gäller digital musik är det ganska meningslöst att äga mp3-filer. Det finns inte ens ett symboliskt kapitalvärde i att säga att man har femtusen filer på sin iPod, utan det är istället genom användningen som rättigheter blir relevanta. Dessutom reder Sigfrid ut ett yttrandefrihetsproblem som följer i och med att Statsapparaten gör övergrepp på vår infrastruktur:

”Precis som The Pirate Bay tillhandahöll Sony, och många andra stora elektronikföretag, ett verktyg för kopiering utan att själva kopiera eller inneha kopior av upphovsrättsskyddat material.”

Hur liberal eller progressiv kan då denne, för en gångs skull genomtänkte, moderat bli? I en intervju i IDG.se finner vi svaret:

”De flesta som är kritiska till upphovsrätten brukar ändå acceptera att man behåller förbud mot kommersiell användning utan tillstånd. Det känns inte som någon större frihetsinskränkning tycker jag, säger Karl Sigfrid.”

Detta låter som Creative-commonsargumentet, som ju är ett progressivt alternativ till dagens upphovsrätt. Dock är det ingen som talar om en annan ”rättighet”, dvs attributionrätten, som går ut på att den som har skrivit texten eller spelat in låten åtminstone ska få cred för det (mycket förenklat, det finns historiskt mycket att vända på här). Det mest radikala skulle väl nog vara att låta upphovspersonen helt försvinna i lagstiftningen, men som länken i parentesen visar är det mycket mer som innefattas i en sådan manöver.

Så det finns några i alliansen som tänker till. Om nu bara Sigfrid som moderat politiker kunde diskutera frågor om brist och överflöd i mera generella ekonomiska frågor med sina allianskolleger skulle det vara respek!

Fotnot. Copyriots Bataille-serie är mycket läsvärd när det kommer till ekonomisk teori om brist och överflöd. Rekommenderas till alla, och kommenderas till alliansen.

Uppdatering. Det verkar som moderaterna lägger locket på enligt idg.se. What a shame!

2 reaktioner till “Upphovsrättens bristontologi kritiserad av Moderat”

  1. Det finns vad jag vet ingen nödvändig motsättning mellan Lockes naturrätt och sedvanerätt. I princip skulle man kunna hänvisa till Locke för att argumentera för vad som bör ingå i sedvanerätten.

  2. Dennis: Tack för kommentaren. Du har säkert rätt rent logiskt. När det gäller argumenten ovan tycks det dock som om man skulle kunna åberopa Locke för att beskriva ett tillstånd där musikers arbete med den inspelade musiken leder till en naturlig äganderätt för vad som hamnar på cd-skivan. Och då har man ju ett kraftigare argument än att det bara är av sedvana som vi äger innehållet.

    Men, egentligen är det totalt ahistoriskt att blanda in upplysningsfilosoferna i den här debatten eftersom de som bekant befann sig i merkantilismens epistem, och därmed blir ”arbete” och ”ägande” ganska tomma begrepp när man överför dem. My bad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.