Universell modulering

Kontrollsamhället. För tillfället sitter jag och skriver en text om förutsättningarna för digitalt motstånd mot bakgrund av de nya övervakningssamhällena. Det finns massor med intressanta trådar att dra i, från Burma till Venezuela till TPB. Tanken är att texten skall ingå som ett kapitel i en bok, och för att få ihop något som är teoretiskt relevant samtidigt som det behandlar något dagsaktuellt är både ganska enkelt och ganska svårt.

Å ena sidan har vi de auktoritära ländernas övervakningsapparater, som i Burma till exempel. Där loggas skärmdumpar var femte minut på internetcaféer och skapar med hjälp av andra kontrollmekansimer ett ganska fett panoptikon. Å andra sidan har vi de liberala demokratiernas universella modulering, som bland annat realiseras i Facebooks affärsidé. Begreppet ‘universell modulering’ dyker upp i Gilles Deleuze’s essä Postskriptum om kontrollsamhällena, och beskriver den subjektiveringsprocess som är typisk i kölvattnen efter de disciplinerande samhällena. Genom att dela in vad som tidigare var ett kontinuum, exempelvis beteenden, rörelser, preferenser, och vanor i digitala och avgränsade sekvenser övergår övervakning i kontroll. Facebook vet en massa saker om oss, men inte genom att ständigt titta på oss, utan genom att vår konstitution som individer har styckats upp i ett sammankopplat binärt vetande som har registrerats och behandlats av en dator. Vi har blivit dividueller.

Men det finns motstånd. I många auktoritära länder används dagligen proxyservrar och routers för att kringå filter och undvika att bli infångning. (se ex manual för motstånd från Reportrar utan gränser). I militärregimer osv. finns det stor anledning att vara försiktig, men det finns även ofta en stor anledning att verkligen göra motstånd. Men i de liberala västländerna där FRA och Facebook äger våra uppstyckade subjektiviteter? Finns det någon anledning att göra motstånd för oss som ändå inte har gjort något? Vi som sitter på en av världens mest framgångsrika välfärdsekonomier och som knappt behöver arbeta för vårt dagliga bröd för de serveras per automatik bara genom att vi tänker på allt vi vill konsumera? Varför krångla med Tor, Dold.se eller Relakks, och ska vi verkligen ge upp vårt sociala nätverkande för en princip vi ändå inte behöver?

Ja och nej. Gå inte in i total paranoia, förtryck inte dina begär med principer grundade i det Sanna, kastrera inte dig själv genom kryptering! Istället finns det två parametrar som ständigt bör hållas uppsikt över. Den första är den konstitutionella sanktioneringen av övervakning och användning. Närhelst en patriot act är på inkommande, watch out! Närhelst en myndighet vill övervaka all internettrafik – protestera! Den andra aspekten… och denna är jag ganska osäker på om den ens är en hållbar idé, så hjälp mig gärna att utveckla denna lösa tanke: Bygg nya offentligheter och diskussioner ovanpå en redan övervakad och kontrollerad infrastruktur. På Facebook finns det en massa grupper (groups) som engagerar sig i klassiskt borgerligt (i den positiva bemärkelsen) offentliga spörsmål. Deras engagemang i en viss sakfråga är dividuell, en del av data-mining, och ett led i en kapitalistisk produktionsapparat. Men det är fortfarande en diskussion som kanske inte hade ägt rum om Facebook inte hade funnits. Parasitisk organisering ovanpå en existerande infrastruktur. Trots att varje diskussionsinlägg snart kommer att snappas upp av Försvarets radioanstalt och behandlas i deras superdator eftersom trafiken lämnar landet, så är vår Statsapparat förlåtande så länge vi inte sysslar med barnpornografi eller terrorism. Som tur är så är vi inte medvetna om denna övervakning, vilket gör att vi inte behöver oroa oss för panopticismen, utan snarare måste finna nya vapen mot kontrollsamhället.

Uppdatering 25/10: DN skriver precis om detta!

15 reaktioner till “Universell modulering”

  1. Ah, jag gillar verkligen Facebook-exemplet! Det är mycket tydliggörande. Kanske kan du försöka arbeta in det i wiki-artikeln också…

  2. Detta leder tillbaka till det vi diskuterade efter Kristoffer Gunnartz prat, med F Svensk, på italienaren: Innebär kontrollsamhället ett frångående av panopticon, eller bara en omkonfigurering av den? Minns att vi inte helt bestämde oss för detta…

    det senare funkar om vi tolkar P som en synliggörandemaskin – suveräna samhällen byggde på att en person åskådliggjordes för massan, disciplinära samhällen innebar det omvända – att massan synliggjordes för enskilda människor – hur skall vi förstå panopticon som en ”synliggörandemaskin” i kontrollsamhället?

    Eller skall vi helt enkelt, som Deleuze gör, beskriva panopticon i än mer abstrakta termer – som en teknologi att styra en (folk)massas beteende (nevermind the synliggörande)? Som den gode D skriver:

    ”When Foucault defines Panopticism, either he specifically sees it as and optical or luminous arrangement that characterises prison, or he views it abstractly as a machine that not only affects visible matter in general …
    So the abstract formula of Panopticism is no longer ‘to see without being seen’, but to impose a particular conduct on a particular human multiplicity. We need only insist that the multiplicity is reduced and confined to a tight space…” (Deleuze, ”Foucault” s 29)

    Men även här blir det lite krångligt – med Ds fokus på instängningsaspekten av P – hela poängen med kontrollsamhällestesen är att massan inte längre finns inpackad mellan fyra väggar (i ett tajt spejs som skolan, fabriken, fängelset osv.), så kanske det är fel att använda ordet panopticism?

    Alltså – hur tänker man – i termer av
    1. ett modifierat panopticon (i meningen en modifierad synliggörandeteknologi), eller
    2. någonting annat?

  3. Karl: Detta är en mycket knepig fråga. Vi borde ha ett disciplin vs. kontroll-seminarium där vi gick till botten med de texter som behandlar denna fråga. Jag har några förslag som skulle kunna diskuteras på ett sådant miniseminarium:

    1. Kapitlet panopticism i Foucaults ”Övervakning och Straff”
    2. Postskriptum till kontrollsamhället
    3. Stycke(na) som du refererar till ovan
    4. Kort intervju som har jag hittat med Deleuze där han får förklara sig lite till.

    Jag har en bunt på humanisten som säkert är intresserade. Så går vi till botten med detta, och sen kan vi skriva i Cap & Schizowikin. Vad sägs om början av december, jag fixar lokal och post-sem-vin. Panoptisk videokamera kan jag bringa vid behov, och formulär för dividualisering kan delas ut. Vad sägs?

  4. Vi kör!! Definitivt. Detta är någonting som jag själv funderat över en del… Dessutom tror jag att detta är lite öppet… Kontrollsamhällestexten är ju ganska öppen och lite spekulativ..

    Dessutom tror jag att detta kan vara intressant även för folk som inte nödvändigtvis är Deleuzedårar.

    Början av december funkar bra för mig. Jag kan även tidigare. Det är upp till dig, när du har tid och när du tror att andra har tid. Den enda dagen jag inte kan är den 6 december.

    Vad kul!!

  5. dessutom.. det är inte omöjligt att vi kommer in på detta redan på torsdag, på resistance studies-seminariet… och på ditt om ett par veckor.

    För övrigt kommer Otto att vara med på torsdag – han råkar vara i stan.

  6. Deal. Jag kollar salsbokningar på Humanisten imorgon och sen lägger jag upp något slags förslag på wikin. För dem som inte är Deleuze och Foucaultdårar så kan det ju passa om vi kort introducerar varsin liten text så att diskussionen kan bli rikare.

  7. Härligt – jag skall ändå skriva någonting om detta framöver… bra med någon form av piska, så att man kommer vidare.

    Kan jag få skriva något om de sätt på vilka vår ekonomi – mer specifikt våra storföretag – alltmer omkonfigureras enligt vis som ligger i linje med ett skifte mot kontrollsamhället?

  8. Mycket intressant frågeställning ni båda! Jag sitter här och skriver en (vad jag tycker) lite tydligare förklaring av universal modulation på wikin och har just funderat lite grand på den kvalitativa skillnaden mellan panoptikon och den universella modulationen. Kalle, du knäcker det för mig när du formulerar det: ”suveräna samhällen byggde på att en person åskådliggjordes för massan, disciplinära samhällen innebar det omvända – att massan synliggjordes för enskilda människor”.

    1. Kontrollsamhällets apparat innebär att de enskilda människorna som utgör massan synliggörs var för sig – därför säger Deleuze att mekansimen är universell.
    2. Men den digitala apparaten varken kan eller vill fånga den analoga människan – den synliggör inte enstaka människor som individer, utan modulerade till divider.
    3. Den dividualitet som ska synliggöras är den enskilda människan som konsument, alltså inte längre som undersåte, såsom i suveränitets-samhällena, eller som producent, såsom i disciplinära samhällen.
    4. Tack vare att övervakningsapparaten samtidigt utgör själva infrastrukturen för mänskliga flöden kan mänskligt beteende styras utan att icke-önskvärda beteenden måste straffas (den enskilda inför massan) eller undvikas genom disciplinära ”förebyggande” åtgärder (massan inför den enskilda). Den ser oss som konsumenter och gör oss till konsumenter.

    Låter det vettigt?

  9. Det vore sannerligen skoj att vara med, men det är som alltid: Jag kan möjligen komma iväg till Götet på en helg, men knappast mitt i veckan, och de närmaste helgerna har jag fullt upp (jag flyttar till ett hus just nu). Först i slutet av november ser det något bättre ut…

    Nå, jag använder din kommentarsfunktion som anteckningsblock (ursäkta) och kastar ner följande:

    Suveränitetssamhällen
    Lydnadsmekanism: Synliggörande av suveränen för massan av underåtar (samt även den olydiges bestraffning för massan i avskräckande syfte)
    Syfte: Beskattning av den enskildes produktion

    Disciplinära samhällen
    Lydnadsmekanism: Synliggörande av massan (av arbetare) för förmannen och förmannen för massan (panoptikon)
    Syfte: Organisera produktionen och göra anspråk på mervärdet

    Kontrollsamhällen
    Lydnadsmekanism: Synliggöra den enskilde ”dividens” konsumtionsmönster för den osynlige övervakaren, och anpassa infrastrukturen därefter (universell modulering)
    Syfte: Att göra massan till superkonsumenter

    Uppställt så här är kontrollsamhället alltså inte panoptiskt i egentlig mening…

    Ytterligare ett exempel på denna konsumtionsinriktade modulering, som inte är direkt kopplad till datorer, men som innefattar kodning av mänskliga flöden (på ett sätt som Kalle kanske vill spinna vidare på):

    Att stadskärnor omvandlas till gågator, likväl som byggandet av alla dessa köpcentrum, modulerar den enskildes sökande efter en viss produkt för ett visst behov till konsumtion-i-sig-själv, som egenvärde. Där du tidigare tog bilen (obs! Ej miljöanpassad argumentation!) till specialbutiken för att införskaffa det du behövde anländer du nu till ett offentligt rum anpassat enbart för konsumtion-vilken-som-helst. I denna argumentation ryms också reklamifieringen av offentligheten och inte minst designandet av butiker (ni vet: godis vid kassorna, viss musik i högtalarna etc) som ju är klockren kodning av mänskliga flöden mot konsumism… Spännande, va?

  10. Marcus: Tack för klargörandet! Det blir svårt att ordna ett seminarium på en helg tyvärr… den bildade offentligen verkar mest äta ost och dricka vin då…

    Detta borde ju vara relaterat på ett snyggt sätt till sociusbegreppet, och den despotiska respetktive den kapitalistiska maskinen. Inom den kapitalistiska maskinen ryms dock både det disciplinära samhället och kontrollsamhället, men det som skiljer är snarare att konsumtion föregår produktion.

    Men i kontrollsamhällena borde det även finnas en plats för ”brottslingen”. Frågan är vad som händer då? Det är då som vi får sådant som intelligenta kameror som ”lär” sig det normala beteenden och varnar för det onormala i ex. en bank. Detta är den andra sidan av myntet i kontrollsamhällena… närsomhelst kan dividen ”spärras” (in/ut).

  11. Tja, vi får väl helt enkelt äta ost och dricka vin tillsammans någon gång då istället…

    Jag tror att du är på rätt väg sedan. Det är nog just instängningsmekanismerna och möjligheten till reaktiv maktutövning som innebär universell modulering för Deleuze. De andra spåren här är nog bättre att relatera till den kapitalistiska maskinens användande av universell modulering – vilket har gett konsumtion prioritet över produktion. Makes sense!

  12. (Instängningsmekanismen bör, för att svara på Kalles fråga här ovan, ses som ett överhängande hot, snarare än en faktisk inlåsning i ett tajt spejs. ”Cellväggarna” är liksom osynliga och materialiseras först på övervakarens kommando.)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.