Transaktioner om icke-linjär historia: Fleischersk samtidshistoria och F-ordet

Rasmus|Copyriot skriver idag i Expressen om Ifpis 75-åriga historia, som börjar i det fascistiska Italien 1933. Om vi ska förstå bakgrunden till Ipred, eller rättare sagt – den del (av många fler delar) av Ipred som handlar om att skivbolag ska få begära ut IP-nummer och skicka böter, alltså privatpolislagen (eller hyrsnutlagen som jag kallar den lite slarvigt, även om rubriken blev ”piratjägarlagen”), så måste vi ta till icke-linjär historia för att se hur den har blivit till i sin nuvarande skepnad.

Alternativet till denna typ av historisering vore kanske linjära innovationsmodeller, dialektisk marxism (i vulgära tappningar) eller andra teorier om samhället och marknaden som helheter. Dock förklarar dessa väldigt lite om vi vill förstå den oheliga allians som gjorts möjlig mellan EU-direktiv, skivindustri och korporativism.

Låt oss betrakta följande citat från Expressenartikeln:

Vi har glömt bort hur nära det var att musikerna fick hela radiokakan och skivbolagen fick klara sig på att sälja skivor, vilket föreslagits av såväl den nordiska utredningen som av ILO. En intervention från Italien ändrade läget och installerade ett korporativt system där musikerna sitter i skivbolagens knä. 

Det system, där skivbolagen genom primitiv ackumulation tillskansar sig kontrollen över musiken som vara (i meningen produkt, inte Heidegger) kan inte reduceras till marknadens lagar, ideologier eller ägandeformer. Vad Fleischer påpekar är att det är en historiskt specifik händelse, som fryser (stratifierar) ett tillstånd som vi idag ser inbyggt i den straffskatt vi betalar på iPods, likväl som i Ipreds sanktionering av privatpoliser. Men, vid detta historiska ögonblick var historien öppen, eller kontingent som vi säger inom vetenskapsfilosofin. Att relationerna mellan de som gör musik och skivbolagen ser ut som de gör är en produkt av en historisk utvecklingslinje som hade kunnat ta andra riktningar.

Detta är en grymt viktigt insikt när vi nu står inför en ny historisk vattendelare. Ipred kan genomföras utan hyrsnutar – ja, det går, även om våra ljusskygga tjänstemän vägrar tänka utanför boxen – Spanien har infört Ipred utan privatpoliser och EU har givit grönt ljus för det!!! 

Internets har destabiliserat, deterritorialiserat och i vissa fall även förlöjligat den knähundsrelation som har skapats mellan artist, skivbolag och lobbyorganisationer. Den har i praktiken gjort jämn mark med denna sjuttiofemåriga konstellation genom en rå kraft av kablar, routers och protokoll. 

Ipred är en fråga om hur vi vill stratifiera olika typer av maktkonstellationer i framtiden. Politiken är öppen och kontingent, snarare än driven av naturliga/teleologiska/totala logiker. Axiomatik kan hackas, styras om och vika upp på nya konsistensplan. Det är bara att sätta igång istället för att fega ur

 

6 reaktioner till “Transaktioner om icke-linjär historia: Fleischersk samtidshistoria och F-ordet”

  1. Det här hittade jag på Datormagazines kommentarsdel. Lite kul tyckte jag!

    ”Re: Ipred gör oss innovativa
    Inlagd av: Ingrid Eriksson 30/11 00:56
    Varför stoppa Ipred-lagen? Den ska ses som ett hinder vilket gör oss innovativa. Hur skyddar vi oss mot övervakning? När Napsters stoppades genom lagen exploderade fildelning och blev mycket bättre. Vi har lyckats övervinna lagen när den skapat religionsförbud, hindrat kvinnlig rösträtt, skyddat apartheidsystem i USA och Sydafrika. Låt Ipred sätta fart på oss så den till slut blir obsolet.”

  2. Per Herngren: Det finns en klar poäng i det perspektivet, men dess brist är dess ensidiga individualism. Problemet med IPRED, som jag ser det, är inte att det är jobbigt för individer (den saken kan nog lösas), utan att lagen stöper om själva nätverken, ner på router-nivå (vilket är långt knepigare att ändra på när det väl har skett).

  3. Rasmus: Jo, du har en poäng! Men man behöver inte läsa det individualistiskt. Det finns två poänger i Ingrids inlägg:

    1 Vem konstruerar/pekar vi ut som subjektet? Ber vi regeringen vara snälla mot oss och göra bra saker för oss? Vare sig regeringen är snäll eller elak som blir vårt subjekt-skapande ett återinsättande av statsmakten. Eller försöker vi skapa nya subjekt? Låt oss lösa problemet!! (Jag har alltid varit imponerad av hur borgarna i Sverige avsatte kungaväldet – ignorera honom! I England där kungar och drottningar halshöggs är monarkin mycket starkare.

    2 Så länge vi är oskyddade mot övervakning eller kontroll så kvarstår problemet – vi är oskyddade . Nätverken måste göras om ner på router-nivå tills de är säkra för oss. Vi behöver innovativt lösa problemen! För alla oss som jobbar med olagliga metoder har övervakning och kontroll varit problem länge. Vi behöver sätta fart på hackare och programmerare så de löser problemen! Det var det som var så genialt med att domstolarna i USA krossade Napster. De skapade intensitet och fart som tvingade ”oss” att göra världen bättre!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.