Transaktioner om fylogenetiken: Daterade abstrakta maskiner; Tesla, Marconi, Turing och Wiener.

För att förstå varför medier förändrar samhället, för att begripa transformationen av flygplatser, museer, kameror, etc, för att skapa ett perspektiv på den hårresande formatnihilismen och för att skapa ett sammanhang för cybernetiken, är det dags att fortsätta den fylogenetiska forskningen, som senast utspelade sig som en rörig slemminarieföreläsning med pekpinne, men som har sitt ursprung i Traktat om fylogenetik; Strata och teknologier (som utspelar sig i London). Anledningen till att Intensifier lider av bristfällig stringens i detta ämne är dess experimentella och tentativa karaktär. Läs antingen seriöst eller som underhållning. Jag är fine med båda 🙂

Kanske är dock den främsta anledningen till denna post att försöka finna FRAktivismens möjliga villkor nu när Sten Tolgfors har bestämt att kablarna ska kopplas in, utan vidare kommentarer.

Det är sant att vi förstår historien bäst på ett icke-linjärt sätt, men för omväxlingens skull är min intention att göra det motsatta. Det är dags att kartlägga de abstrakta maskiner som ligger till grund för de tröskelinnovationer som skapar vår socio-tekniska verklighet och dess potentiella utvecklingslinjer. Kuhn kallade detta för en baklänges historieskrivning, alltså att man skriver ”vinnarnas” historia (dvs. stora vetenskapsmännens och ingenjörernas), och på så sätt gör att historien ser ut som en kumulativ och linjär utveckling, som mer eller mindre var oundviklig.

Men det finns ändå en poäng med denna historieskrivning. Kuhn såg att den var mycket pedagogisk och pragmatisk på så sätt att naturvetenskapliga och tekniska studenter enkelt kunde inskolas i ett vetenskapligt paradigm och därmed pragmatiskt lära sig vad som behövde göras.

Mer om detta senare. Låt mig introducera Nikola Tesla, Guglielmo Marconi, Alan Turing, och Norbert Wiener. Listan kan givetvis göras hur lång som helst, men urvalet är främst gjort för att visa hur fylogenetikens uppfattning om tröskelkapaciteter kan användas. Det är dags att förflytta oss från 1200-talets stäpper och nomadism till 1800-talets nationalstater och biopolitik. Därför måste detta citat av Deleuze och Guattari uppdateras:

But in course of the preceding discussion, we have wandered from the question: Why is the machinic phylum, the flow of matter, essentially metallurgical? Here again, it is only the distinct concept that can give us an answer, in that it shows that there is a special, primary relation between itinerance and metallurgy (deterritorialization). (2006: 453)

De moderna samhällenas primära relation står vid artonhundratalet inte längre mellan kringresande och metallurgi som de gjorde på Djinghis Khans tid. Vår tids ambulerande smeder har ersatts av ingenjörer, och deras primära relation är snarast världskrigsvapen och elektroner (fortfarande en deterritorialisering).

Tesla är skyldig till den första singulariteten genom att 1882 skapa växelström genom roterande magnetfält. Tesla hade enligt ryktet fotografiskt minne och led av svåra hallucinationer och tvångshandlingar, men genom en serie innovationer såsom Teslapolen, långdistansöverföring av ström, men viktigast är ändå växelströmmen, som ju används i princip all elektronik idag. Den beryktade dödsstrålen var för övrigt mycket intressant för det militärindustriella komplexet, eftersom Tesla såg en hel ny generation av luftförsvar i denna innovation.

Uppfinnaren till det som driver våra maskiner idag dog utfattig på grund av det moderna patentsystemet. Kanske får han sin hämnd när elbilen blir snabbare än de fossila monstren, och genom den klockrena bilden ovan bör han få någon form av pris i ultramodernistisk estetik (vad vet jag).

Vad Tesla gjorde på ett abstrakt plan var att koppla samman magnetism och elektricitet, men egentligen är det mycket ahistoriskt att utse just honom till fadern för denna innovation. I verkligheten är varje innovation ett juxtassemblage av kollektiva ansträngningar. Oavsett vilket, surfar vi på elektromagnetismens vågor – eller som Marshall McLuhan sade:

Heidegger surf-boards along on the electronic wave as triumphantly as Descartes rode the mechanical wave.

Vad FRAktivismen har som en av sina uppgifter är, förutom att hacka atmosfären, att hacka just detta elektromagnetiska fylum. (som filosof är min mycket perifera uppgift kanske att hacka Heidegger, måste lära mig databiten).

Marconi var en riktig ärkefascist, men om vi lägger detta åt sidan och ser till hans bygga-vidare på Heinrich Hertz arbeten om den electromagnetiska strålningen, som vi idag kallar radiovågor, kan vi förflytta oss från ideologisk expressivitet till fylogenetiskt content.

Vad Marconi gjorde var att göra praktiska tillämpningar för trådlös telegrafi. Den svenska motsvarigheten till Marconi torde vara Ernst Alexanderson, som var en av de första patentkritikerna och lade grunden för Grimetonforskningen. 1901 lyckades han med den första trådlösa transatlantiska sändningen och i efterhand fick han mycket cred för att hans innovationer räddade många överlevande på Titanic eftersom man kunde broadcasta ett mayday. Men det intressanta med Marconi är kanske inte hans tekniska innovationer, utan snarare hans mycket krångliga patentdispyter. De markerar starkt en koppling mellan korporativism och Italiensk fascism, i och med att det Italienska fascistpartiet hyllade honom som viktigare än Tesla och Hertz. Dock drogs många av dessa patent tillbaks av det amerikanska patentsystemet, där kopplingen till det militärindustriella komplexet var av viss betydelse. Giftermålet mellan teknologisk innovation och företagstatssanktionerad primitiv ackumulation av kunskap, är alltså en av de socio-tekniska maskiner som kommer att vara helt dominerande under 1900-talet, och som ju markerar en viktig punkt för nätpolitiken.

För övrigt skriver Gabriel de Tarde 1901 om hur telegrafen påverkar smittontologin:

A cyclone whirls from neighbourhood to neighbourhood; none of its blast ever tears from it to leap over intervening space and carry its virus to a distance. An epidemic, on the other hand, rages in a zig-zag line; it may spare one house or village among many, and it strikes down almost simultaneously those which are far apart. An insurrection will spread still more freely from workshop to workshop, or from capital to capital. It may start from a telegraphic an nouncement, or, at times, the contagion may even come from the past, out of a dead and buried epoch.

Den telegrafbestyckade världen medförde helt nya kommunikativa hastigheter, vilket leder oss in på Alan Turing.

1936 omformulerade Turing Gödels aritmetiska asats och byggde principerna för Turingmaskinen, som ligger till grund för modern datavetenskap. Förutom detta avfärdade han Wittgensteins matematikfilosofi, och jobbade istället med en strikt formalism, i den goda traditionen som visserligen kom att separeras från filosofin under Davoskonferensen. Han hade inte gillat sociosomatisk semantik, for sure. Det viktiga är dock inte den filosofiska diskussionen, utan snarare att Turingmaskinen kom att effektueras i konkreta sammansättningar såsom transistorer och integrerade kretsar (vilket ger flera dator).

Under andra världskriget kom Turing att jobba vid FRA Bletchley Park för att knäcka tyskarnas Enigma-maskin, der Geheimschreiber. Kryptoanalys är grunden i det panspektriska diagram som kom att konstitueras efter kriget som ett betydande fält för forskning och utveckling.

Efter andra världskrigets slut började skrevs pappret Computing Machinery and Intelligence, som presenterade Turingtestet. Det kanske starkaste argumentet mot testet är att det inte tar hänsyn till medvetande, utan att det räcker med att kunna imitera ett medvetande. Turing bemöter Jeffersons medvetandeargument i artikeln:

And so on. What would Professor Jefferson say if the sonnet-writing machine was able to answer like this in the viva voce? I do not know whether he would regard the machine as ‘merely artificially signalling’ these answers, but if the answers were as satisfactory and sustained as in the above passage I do not think he would describe it as ‘an easy contrivance’. This phrase is, I think, intended to cover such devices as the inclusion in the machine of a record of someone reading a sonnet, with appropriate switching to turn it on from time to time.

Oavsett om man håller med eller inte, är det intressant att se det cybernetiska intelligensbegreppet växa fram. Gadamer vänder sig i graven. Dock tror jag inte estetiska värdeomdömen bör blandas ihop med vad det innebär att vara människa… jag menar… visst kan en robot, i det här fallet en megaHAL, vara poetisk:

22:15  * chrisk ‘s php-databaser överstiger hans kött-minne
22:15 <@chrisk> omniHAL: köttminne
22:15 <+omniHAL> chrisk: Känns dumt att inte knarka ihjäl henne.

Turing dog en mycket tragisk död, efter att dömts för homosexualitet, som vid denna tiden var brottsligt, och tvingades att genomgå en östrogenbehandling vilket troligen ledde till hans självmord. Kopplingen mellan kryptografi och universella Turingmaskiner innebär dock samma aktuella fråga för Bodströmsamhället som det är för skapandet av Darknets idag (länken är något outdated, får snart skriva en ny artikel).

På samma sätt som det militärindustriella komplexet hade intresse för Teslas innovationer, gjorde Wiener sitt genombrott med det feedbackkontrollerade missilförsvaret som han utvecklade på Bofors inom den amerikanska armén. Wiener tog dock sitt förnuft till fånga och blev en kritiker av Manhattanprojektets militarisering av vetenskaperna, som en teknetisk ståndpunkt.

Förutom att vara en framstående matematiker var Wiener en av de första att ta cybernetiken till en nivå av en generell teori om (nästan) allt. Visserligen, och kanske som tur är, har cybernetiken fallit i glömska numera. På ett sätt utgör dess fixering vid kontroll och styrning ett sista fyrverkeri i de disciplinära samhällena. Vad som kommer efter är en empirisk fråga, och är ett av syftena att utröna för den fylogenetiska forskningen och den panspektriska diagrammatiken.

Vad har vi då lärt oss av denna hall of fame av ingenjörer och vetenskapsmän? Well, man skulle kunna säga att det är en undermålig empirisk kartografi av abstrakta singulariteter som alla påverkar och gör möjligt för internets. Uppsummering:

  1. Magnetism + Elektricitet -> elektromagnetism. Världen träder in i en ny maskinisk era.
  2. Innovation + Immaterialrätt -> korporativism. Statlig och kommersiell kontroll.
  3. Turingmaskiner + Transistor -> effektuering av datorassemblaget.
  4. Informationskontroll + Artificiell intelligens -> cybernetik och krig; Full spectrum dominance.

Utifrån dessa trösklar kan vi bättre förstå våra kablar, routers, protokoll, bitflöden och jobbiga lagar från olika myndigheter. Alla dessa bör kunna hackas till det bättre nu när Tolgfors inte lyssnar längre. Daniel och Xor jobbar bland annat med att bygga längs Turings forskningshorisont.

Det blev en ganska virrig framställning. Kommentarer mottages! (Alla som inte kommenterar är upphovsmän! ;).

För övrigt pågår en intressant diskussion om genus och Piratpartiet hos Kurvigheter och Anna Troberg

5 reaktioner till “Transaktioner om fylogenetiken: Daterade abstrakta maskiner; Tesla, Marconi, Turing och Wiener.”

  1. Oj, väldigt virrigt och otydligt inlägg tycker jag, men enormt intressant sammanställning av historien som lett oss hit.

  2. Krister: Yes, det är rörigt som jag varnade för. Dels för att jag fortfarande söker efter ett metaspråk för att kunna tala om teknik och filosofi samtidig, och dels för att mina framställningar av innovatörerna bygger på söndags-wikipedia… men det bättrar sig nog med tiden.

    xor: 🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.