Teknikskiften och sociologi

I dagens SvD kan man läsa om en undersökning av en grupp rätssociologer angående ungdomars rättsmedvetande i förhållande till fildelning. Eftersom jag idag har invigit intensifiers lilla arkiv, intensexcerpter, kan det vara läge att relatera denna forskning några år tillbaka, närmare bestämt till 1990. Måns Svensson säger:

– Om klyftan mellan de sociala normerna, det allmänna rättsmedvetandet och lagen blir allt för stor kommer man på sikt att sänka respekten för rättssystemet som sådant, och för rättsstaten, säger Måns Svensson.

Begreppet norm och normsystem är centralt inom den svenska sociologin, och har sina rötter i Durkheim. En av våra mest tongivande sociologer, Torgny T. Segerstedt, skriver 1990 i skriften Vittrar nationalstaten sönder?:

Vi har här i Sverige fått en påminnelse därom i striden om TV3. Det är möjligt att kabelnämnden just nu, på grund av gällande lagar, kan stoppa dess sändningar. Men inom kort kommer både sändnings- och mottagningsmöjligheterna vara sådana att man inte kan hindra den sortens kommunikation. (13)

Byter man ut TV3 mot The Pirate Bay, kabelnämnden mot Tingsrätten och sändning och mottagning mot fildelning framträder en intressant tes – att teknik har förmågan att bryta sig genom normsystemen på ett ytterst kraftfullt sätt. Teknik har, enligt Segerstedt, en förmåga att påverka vad han kallar ramnormsystem:

Den yttre friheten är knuten till staten. Staten kan sägas vara en grupp i sociologisk mening, vilket innebär att den behärskas av rättsregler som i sociologiska termer kan beskrivas som ramnormsystem. (8)

Nu håller jag visserligen inte med om denna containerteori om samhället, och jag skulle heller inte vilja säga att staten är en ”grupp i sociologisk mening”. Men det kan ändå vara relevant att se hur samtida rättssociologisk forskning reflekterar detta sätt att tänka om samhället. Svensson fortsätter:

– Man måste ha spelregler som stämmer överens med den logik som finns i tekniken. I dag säljer man styckvaror, alltså en skiva man tar i handen och går hem.

Hmm… ”den logik som finns i tekniken”. Men var kommer denna logik ifrån? Jag tror inte att det är helt hundra att säga att ”teknik” har en speciell logik, snarare att teknologier har logiker som måste förklaras, snarare än användas som fasta utgångspunkter. Vi skapar dessa logiker – en CD-skiva med ett root-kit eller en mp3-spelare med DRM är inte ett dugg bättre än de där plastbitarna man tjänade massa pengar på på nittiotalet. Internet har inte en logik, utan om man vill ha öppenhet är det en kontingent politisk fråga som avgörs i en rad mindre spektakel och power takeovers. Rättegången mot The Pirate Bay är viktig på grund av just detta. Den kan ändra logikerna för länkning på nätet i praktiken. Och IPRED kan ändra en hel del när det gäller hyrsnutars tillgång till våra abonnemang. Politics in the open, not inside the chip!  

 

Uppdatering:

Även debattartikeln i DN, skriven av forskarna, visar på ungefär samma tes:

Än mer frapperande är att de tillfrågade inte känner av något socialt tryck att följa lagen, vare sig från föräldrar, vänner, lärare, grannar etcetera. Det är helt enkelt så att det inte existerar några sociala normer som backar upp de rättsliga normerna på det här området. 

Begreppet ”socialt tryck” är liknande det som Durkheim menade med att sociala fakta gjorde motstånd mot oss när vi försökte bryta mot dem. Således kan vi konstatera att fildelningslagar, för ungdomar, inte utgör ett socialt faktum längre. De finns helt enkelt inte i den sociala verkligheten*.

* Detta är jag skeptisk mot. 

 

 

flattr this!

8 reaktion på “Teknikskiften och sociologi”

  1. Jag funderar över om inte teknologins relation till kulturella reproduktionsmönster (exempelvis sociala normer) kan förstås i morfologiska termer:

    Vi kan ju mycket väl se teknologi som en egenskap hos en specifik biologisk-kulturell-sammansättning, det vill säga att vi struntar i att se en ontologisk skillnad mellan säg en gepards morfologiska egenskaper som tillåter snabb markförflyttning, och den egenskap som chrisk-på-en-välsmord-cykel har och som ger just den sammansättningen möjlighet till snabb markförflyttning. Egenskap som egenskap, liksom.

    I så fall bör replikatorn (memen/normen) i något avseende komma ”först”, och koda för en morfogenetisk sekvens i interaktion med epimemetiska faktorer. Mekanismer för selektion, drift och flöde tar vid och teknologiska fyla och arter kan evolvera över tid.

    Vad jag säger är just att teknologi inte har en logik som tvingar fram förändringar i normsystem, utan att förändringar i normsystemet (memuppsättningen) – slumpmässiga eller emergenta – ger upphov till nya teknologiska former, som i sin tur sätts under evolutionära mekanismers tryck, vilket resulterar i ett urval av vilka memer/normer som kommer att fortsätta reproduceras. Allt detta om man i cybernetisk anda ser teknologi som en egenskap bland andra (rent biologiska) egenskaper…

    Är du med på vad jag menar?

  2. Marcus: Ungefär. Jag tänker väl snarare att när det gäller internet är just hastigheter det viktigaste, en reflektion som redan Tarde gjorde om Telegrafen. Smittor kan smitta snabbare över stora avstånd.

    Men jag är nog tveksam till att sätta ”innehållet” först, eftersom varje innehåll är beroende av ett medium, annars kan det ju inte repeteras, alltså finns det inte.

    chrisk på internets är inte samma chrisk som AFK. Typ.

  3. Nja, det finns stor risk för att man sammanblandar begreppen fildelning och piratkopiering. Det förra är att associera med den del av hackerkulturen som gett upphov till GNU och linux (och stora hippie liknande skägg) och som har sin idetradition ärvd från utopiska liberala strömningar med frihetstanken som det stora ledjuset.

    Piratkopieringen å andra sidan är i stort bara ett sätt att tilförskaffa sig något begärligt för en liten kostnad. Den är trots allt en tämligen gammal tradition som funnits uppskattningsvis sedan tillräckligt begärliga texter funnits. På musiksidan har den funnits i varje fall sedan kassetbandspelaren (ack att vara så gammal att man vet hur den piratkopieringen gick till!).

    Den skillnad jag vill peka på är att det ena (fildelning) är en idetradition som har varit teknikbunden men som nu sprider sig och blir mer allmängilltig (se till exempel hur frihetstaken för information har skapat preprintarkiv för forskningsartiklar och liknande). Piratkopiering är däremot ett gammalt fenomen som i stort inte är mer än att man finner ett sätt att enkelt kopiera varje nytt medium/teknik, men lustigt nog har ordet i debatten kommit att mer specifikt bindas till den teknik som används till vardags, även om mycket mer än binärfiler kopieras och sprids utan skaparens medgivande.

    Att med detta som bakgrund avgöra om fildelninge är något som kommit ur tekniken eller tekniken något som kommit ur fildelningen torde kräva en mer nyanserad diskussion än den som presenterats här.

    Jag avslutar på detta sätt eftersom lektionen börjar nu,

  4. Chris: Jo, men jag är inte riktigt ute efter att etablera primat, det vill säga att det skulle vara av något slags avgörande betydelse vad som är ”först”. Det är inte ens möjligt att etablera primat för komplexa, adaptiva system: Inget enskilt fenomen vi vill studera kan beskrivas utan vare sig reproduktion eller miljö. Att genesen är en sekventiell process betyder ju inte att den är linjärt kausal!

    Poängen jag ville göra är att teknologi utvecklas som ett resultat av ett visst reproducerat beteende, medan framgången för den specifika teknologin avgör vilken variant av beteenden som reproduceras vidare. Teknologin styr inte normsystemet (och inte heller tvärtom), utan bildar tillsammans med en mängd andra faktorer en ekologi i vilken vissa normer reproduceras och vissa dör ut.

    Kort sagt: Det handlar om hur det hänger ihop, inte vad som följer på ett annat.

    I den mån reproduktionsframgång för ett beteende är avhängigt snabbhet och räckvidd (för informationsspridningen), kommer beteenden som kopplas till internets egenskaper helt enkelt överleva eller åtminstone tränga undan beteenden som envist hänger fast vid långsamma medier, som exempelvis cd-skivor. Parallellt kan naturligtvis beteenden som vinyl-nörderi fortleva och tillåta en liten nisch för vinylskivans långsamma och sårbara medium, vissa DJ-beteenden som kodar för vinyl-skivor kan reproduceras i närvaro av internets snabbhet. Kanske kan något slags omslags-fetischism rädda cd-branschen. Och så vidare… Men på det stora hela:

    Nya beteenden utforskas och resulterar bland annat i nya teknologiska former, som under evelutionärt tryck avgör vilka beteenden som reproduceras.

  5. Intressant analys!

    Av ämnesspecifika skäl skiljer vi i rättssociologin mellan sociala och rättsliga normer. Det är vårt sätt att förhålla rätten till samhället. Vi undersöker rättsliga normer deduktivt och genom studier av den skrivna lagen (med juridisk metod).

    Sociala normer undersöker vi framför allt empiriskt. I den studie som ligger till grund för de citat du pekar på har vi använt en metod för undersökning av normer som utvecklats av Ajzen & Fishbein (theory of planned behaviour). Man beräknar normstyrka utifrån en särskild utformning av enkäter/intervjuer. Med den metoden fick vi noll utslag när det gäller den sociala normens förmåga att påverka beteende i riktning mot regelefterlevnad.

    Vår definition av normer bygger på såväl Hans Kelsen som Durkheim vilket kan förefalla som en omöjlig kombination. Men vi är tvungna att använda ett normbegrepp som klarar att hantera såväl rättsvetenskapens normsyn som samhällsvetenskapens. Se gärna boken ”Om normer” där vi beskriver vår position.

    Det skall bli oerhört intressant att upprepa studien när vi levt med IPRED under ett år. Kan bli första gången vi vetenskapligt kan visa hur lagen genererar sociala normer. Det kan kanske synas som en självklarhet att så är fallet. Men i allmänhet skapas rättsliga normer utifrån sociala förlagor vilket gör att det inte är lätt att hitta empiriska exempel.

    På många sätt har du givetvis rätt i din avslutande invändning. Våra slutsatser gäller utifrån de speciella kriterier och metoder som vi arbetar med.

    Det råder ingen vetenskaplig konsensus kring normbegreppet. Vi har emellertid utvecklat vår definition och vårt sätt att kategorisera.

    Mvh/ Måns

  6. Måns: Det ska bli intressant att följa vad ni kommer fram till i Ipred-forskningen! Jag jobbar ju mest som filosof i de här frågorna, därav den begreppsliga genomgången. Men just i Ipred är det intressant att se hur en lag som är väldigt begränsad till ett specifikt tekniskt medium verkar på normbildningar. Dessutom är det ju säkert så att många reagerar både oppositionellt och med lydnad, vilket borde skapa en bredd i utfallet.

    I tidig svensk sociologi försökte man just att tänka sig lagen som en ”norm speaker”, vilket jag tror riskerar att bli lite för abstrakt. Det finns ju en mängd aktörer, institutioner, användare osv. som effektuerar olika tolkningar/praktiker av just lagar, för att sedan i en mätning återvända till ett genomsnitt. Dock ser jag kanske inga konkreta alternativ till att mäta detta empiriskt och kvantitativt. Kanske ger dock smittontologin oss nya verktyg när vi har tillräckligt mycket data och datorkraft.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


9 − = ett

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>