Smittontologisk civilsociologi i SvD

Idag skriver jag en kort kommentar om nätpolitiken i SvD kultur. Det finns två grundläggande diskussioner som den bygger på. Men först måste vi avfärda två common-senseperspektiv; kloaken och identitetspolitiken. 

  1. För det första handlar det om hur nya medier funkar för att sprida, skapa och omdefiniera politiska idéer. Här finns det två fallgropar. Det första är det Rothsteinska kloakbrunnsperspektivet, som har sina metodologiska brister i det att det bara kollar på vad som skrivs om vissa personer, frågor osv. Dock finns det en positiv sak med det, nämligen att det åtminstone metaforiskt är smittontologiskt. I kloaker, som Kalle påpekar, smittar idéer, bra som dåliga. 
  2. Det andra perspektivet är bloggares identitetspolitik (yes, jag är själv skyldig), där man tänker sig en högre autencitet, mera provokativa kommentarer och bättre research. Detta stämmer i bland, men inte alltid. Dessutom drar uppdelningen mellan bloggar vs. gammelmedier iväg ibland. Blogg som ideologi tar oss inte särskilt långt, och vi ska inte glömma bort att vi sitter i klorna (vissa av oss) på nya panspektriska företags databaser (läs de transaktioner om detta som jag hade med Copyriot här och här). 

Således föreslår jag följande punkter att fördjupa: 

  • Undersökning av den virala nätpolitikens hastigheter, smittor och ontopolitik. (dvs. den riktigt kraftfulla politiken som handlar om vad världen är. Är nätet ”trafikstråk” som FRA säger, eller faller ett sådant resonemang platt? Är Ipred ett övergrepp på integriteten eller ett nödvändigt instrument för att ”artister” ska få betalt?) Här spelar hastigheter roll för vem som definierar verkligheten, smittor är viktiga eftersom idéer måste kunna spridas för att vi ska få ”samhällen” av idéer, och till sist är det ”intellektuellt” viktigt när bloggarna är mera pålästa, har bättre argument och teorier… osv. 
Sen kommenterar jag även Ulf Bjereld och Marie Demkers (uppdaterad länk) bok Kampen om kunskapen. Det är extra roligt att Göteborgsstatsvetarna har tagit sig an nätpolitikens nya dimensioner! De skriver dessutom bra om Piratpartiet, och jag hoppas att de har rätt när de tror att PP har en chans i de kommande valen. 
Det finns dock vissa ontologiska och metodologiska skillnader mellan den Tardeianska civilsociologi, som jag och mina kumpaner håller på att smida, och Demker/Bjereld. Den kan sammanfattas i vad jag skriver:
Men med nätfrågorna uppstår genast problemet att det sakfrågan handlar om samtidigt är själva mediet för hur politiken sprids, byggs upp och problematiseras. Om opinionen tidigare fanns ”där ute”, redo att mätas och analyseras, så kan man idag följa mycket partikulära opinioner i deras uppbyggnader, reaktioner och strategier. Detta sker nämligen i realtid på bloggar och internetforum.
Detta är en grundläggande skillnad, dels för att jag inte ser ”opinionen” eller sociala fakta som överindividuella och existerande fenomen, utan som processer som hela tiden är i görningen (på så sätt jobbar jag med en flödesontologi). Det metodologiska hänger även samman med detta. Kvantifiering genom survey-undersökningar skapar denna extensiva karaktär av det sociala, när det blir mätbart. Detta leder till att Demker och Bjereld går in i en Poppersk vetenskapssyn, eftersom det är den hypotesprövande kungen av vetenskapsteorier (om Popper och de vetenskapsteoretiska skillnaderna kan ni läsa om här, i min text Tre frågor om sociologins objektivitet). Detta gör de i sedvanlig Göteborsk anda mycket bra, men mitt förslag till en komplementerande sociologi är radikalt annorlunda. 
Den Tardeianska radikala empirismen går, mycket förenklat, till på så sätt att man letar upp en potentiell smitta (en idé, ett virus, en innovation) och sen följer man dess spridning, förflyttningar och mutationer. Till exempel är idén om ”fri kultur” en linje som Piratpartiet driver. Denna tanke har en smittontologisk historia och för att studera dess sociologi bör man följa den tillbaka till sitt ursprung, som säkert ligger någonstans i internets tidiga historia. Men på ett mera abstrakt plan kan den även resonera med ännu äldre filosofiska idéer. Men fokuset perspektivet bör inte ligga på att hitta ursprunget hos de gamla grekerna, utan snarare att se när en smitta aktiveras och sedan germinerar genom människor, dator och kablar. 
Hursomhelst är det kul att nätpolitiken får ett seriöst uppmärksammande av samhällsvetenskaperna. Det är lite roligt, dessutom, att Demker och Bjerelds bok har ett piratlila omslag, men det kanske bara är en slump…
Uppdatering: Andreas Ekström gör en annan tolkning. Jag föreslår att det krävs mer än en intellekto-diss av idéer för att göra den vulgära kopplingen till Ny demokrati. Om man ser till de radikalt olika sammansättningarna som PP och Ny demokrati utgör, så ser man även att det rör sig om två diametralt olika så kallade ”ideologier”. Men då måste man smutsa ned händerna lite och göra research. Läs Bjereld och Demkers bok, sen kanske lite civilsociologi, så ser du skillnaden! 

9 reaktioner till “Smittontologisk civilsociologi i SvD”

  1. En metareflektion med viss relevans till ämnet: Med tanke på bloggkloakens potential för spridande av demokratismittor etc, varför länkar du till Bjerelds och Demkers sidor på Wikipedia och inte till deras respektive bloggar? Wikipedia är bättre än deras officiella universitetsprofiler, men ändå… Jag tycker att det vore intressant i sammanhanget att se vad en sådan länkning skulle medföra för smittspridning, återkoppling/slembildning och så vidare.

  2. Vi är väldigt glada över den debatt som uppstått kring vår bok ”Kampen om kunskapen. Informationssamhällets politiska skiljelinjer” och särskilt glada är vi förstås att folk som själva sysslar med olika perspektiv på ”nätpolitik” positionerar sig och oss i både bloggosfär och nätuniversum.

    I den senaste boken – som är PP-lila för att den ene av oss är väldigt glad i lila… – är vi kanske inte så Popperianska som du menar. Allt beror ju på vad man jämför med. Istället för att i popperiansk anda falsifiera hypoteser så linjerar vi upp en teori som vi illustrerar med deduktivt härledda empiriska exempel. Tanken bakom deduktionen är ungefär att ”om inte åtminstone dessa exempel lever upp till teorin då är den inte så övertygande”.

    Den begreppsanalytiska (skulle vi nog kalla det) metod som du föreslår är verkligen intressant och ligger inte så långt ifrån våra idéer om de tre processerna deterritorialisering, nätverksorganisering och att flexibilitet/innovation är avgörande produktionsförutsättningar. I ett annat sammanhang har vi sysslat med att spåra begrepp som ”brottsoffer”, ”globalisering” och ”utlänning” i historiska kontexter. Den typen av analyser blir ju så mycket mer väsentliga i nätpolitikens tidevarv.

    Vi ser fram emot fler diskussioner, dialoger och analyser kring detta så viktiga ämne som verkligen skriker efter en samhällsvetenskaplig teorikropp./Vänstra Stranden & Ulf Bjereld

  3. Vänstra stranden & Ulf: Jag tycker att nätpolitiken är viktig och förtjänar uppmärksamhet från forskare. Dessutom är det ju trevligt med en mångfald av teoretiska perspektiv.

    ”Poppersk” är nog inte rätta beteckningen på den vetenskaps- och kunskapssyn som ni beskriver i de första kapitlen. Jag måste läsa om dem och återkommer kanske med en analys.

    Den Tardeianska sociologin är väldigt begreppslig, fast den blir ännu värre i min filosofiska tappning. Vi jobbar dock med att utveckla de empiriska bitarna, men en hel del svårigheter måste först överkommas. För det rör sig om en helt annorlunda typ av statistik som ligger närmare social network analysis. Men då kan man spåra de ”smittor” som jag flaggar för. Problemet är dock att få tag på källdata, eftersom dessa oftast finns hos indexeringstjänster, typ Technorati, Knuff, Twingly, etc. Men har man inte gjort insamlingen själv, har man inte heller full kontroll.

    Det kommer nog många fler analyser här i framtiden, och jag håller med spänning utkik på era bloggar!

  4. Jag försöker skapa en handbok som kan hjälpa att introducera nätets styrka som demokratiskt verktyg. Jag använder bloggformatet, och behandlar det lite som en wiki och redigerar kapitlen allteftersom jag får nya idéer och orkar ta reda på mera fakta. Ta gärna en titt. Jag hade hoppats att folk skulle hitta dit och erbjuda sina insikter. Men dessa har än så länge inte dykt upp.

    Tack.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.