Scientometrisk analys av Journal of Happiness Studies

JOHSwhole

klicka för att förstora

När man tänker på det här med lyckoforskning kan det ibland vara intressant att gå rakt på sak, även om raka vägar är något som jag för det mesta undviker av princip. Men, här kommer en anteckning om Journal of Happiness Studies (ej att förväxla med Journal of Happiness and Well-being).

I all sin enkelhet finner vi de centrala begreppen i keywordanalysen (som utgår från enskilda publikationer) i bilden ovan: ”Happiness”, ”Well-being”, ”Life Satsifaction” och ”Subjective Well-being”. Intressant. Även mycket likt det keywordnätverk som återfinns i Social Indicators Research.

Men går vi lite närmare in i nätverket kan vi börja arbeta oss vidare mot att precisera vilka lyckobegrepp som cirkulerar i nätverket (och skapar egna nätverk i nätverken). Vi zoomar så här:

JOHSeudaimonia

klicka för att förstora

Vi minns Aristoteles lyckobegrepp ”eudaimonia”. Här ser vi två intressanta saker. Dels att det ligger i närheten av Well-being (dvs. det förekommer ofta tillsammans med ”Well-being” i keywords). Detta stämmer även på en kvalitativ nivå. När forskare utgår från Aristoteles begrepp, kallar de ofta perspektivet för ”psychological well-being” för att markera att det inte handlar om ”subjective well-being”, som vi hittar i andra hörnet av bilden.

Men, det är även intressant att se hur annan terminologi från Aristoteles blir omvandlad till forskning som utförs 2300 år senare. Vi ser hur begreppet ansluter sig till ”autonomy”, ”self-determination” och ”virtue”.  Typiskt Nichomachiskt. Men, notera även ”hedonia”, som i någon mån sätts i motsatsställning till ”eudaimonia” i litteraturen om lycka.

Detta bekräftas även om vi går in och tittar på de citerade referenserna för hela Journal of Happiness studiesnätverket.

Skärmavbild 2014-11-12 kl. 19.37.49

Ed Diener är den forskare som kanske allra mest har fyllt begreppet ”subjective well-being” med mening. David Watson är försteförfattare till en mycket berömd artikel om positiv affekt. Richard Ryan och Carol Ryff har båda arbetat med att ”mäta” eudaimonia. Sonja Lyubomirsky och Martin Seligman är båda ”positiva psykologer”, varav den förra har skrivit en bok som finns översatt till svenska som hävdar att vi kan påverka upp till 40% av vår lycka. Dessa referenser är de som citeras allra mest i Journal of Happiness Studies, och på så sätt ger de en god bild av innehållet.

Detta var bara en kort anteckning. Och en påminnelse om att man måste komplettera scientometriska nätverksanalyser av läsning av artiklarna.

Gas flyter i ledningar, WiFi flyger i luften, vetenskap cirkulerar i tidskrifter.

För den som vill visualisera: gephi-filen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.