Reflektioner Internetdagarna

Efter gårdagens mycket långa och intressanta deltagande på internetdagarna är det på sin plats med några reflektioner. Läs även Copyriots tankar om vad internet är.

Juliagruppen gjorde som sagt flera framträdanden och var nästintill mikrotaktiskt närvarande på de olika seminarierna. Denna strategi var helt klart nödvändig eftersom det på en branschkonferens som denna finns en viss businessmur att tränga igenom, både på ett retoriskt plan, men egentligen på en ännu mera fundamental arena.

De som bygger nätets infrastruktur i Sverige, på den högsta nivån är ju, som tidigare nämnt, en ganska liten grupp människor i en homogen (vit, medelålders, manlig) sammansättning. Detta i kombination med att internetdagarna i huvudsak är en branschkonferens gör att problem formuleras på ett visst sätt som inte direkt sammanfaller med vad som exempelvis bloggosfären eller nätanvändarna anser vara relevant.

Under en självreflekterande paneldiskussion som hade den ungefärliga titeln ”Utmaningar” diskuterades just detta och någon ur publiken konstaterade att de enda som verkade komma med ett användarperspektiv var en (1) piratpartist och Juliagruppen. Jag vet inte om detta stämmer, men man kan åtminstone hålla det i åtanke när man funderar över hur nätet definieras och byggs (och varför det kostar femtusen spänn att deltaga, en effektiv uteslutningsmekanism).

Den panel som jag deltog i handlade om telekompaketet. Jag försökte här bryta igenom dels EU-speaket men även marknadspratet genom att prata om de kommande three-strikesförfarandena som snart drabbar Europa, om nätneutralitetens problem med antimarknader och om hur den konservativa och klåfingriga upphovshetsindustrin nedmonterar vissa grunläggande tankar om vad internet är.

I Frankrike pågår en re-minitelisering av internet, fast av feltänkande företag istället för staten. Samma tendens ser vi i Storbritannien, och som vi alla vet smittar ofta sådana här praktiker från land till land ganska fort. Vi kan ju tyvärr skämmas över att vår svenska upphovsrättsindustri gärna stänger ned accessen till nätet genom Black Internet utan att blinka, ett förfarande jag hoppas får bakläxa. Att angripa kablarna på den nivån av infrastruktur är, som Copyriot nämner, nämligen inte ens ett angrepp mot varken en individ som begår ett upphovsrättsbrott, inte heller på den som medverkar (till medverkan) till brottet (i detta fall TPB) – det är ett angrepp på internet.

Jag försökte även avstyra ett fatalt strawmanargument när det kommer till telekompaketet. Gunnar Hökmark har vid flera tillfällen sagt något i still med att det inte finns något i telekompaketet som säger att man får stänga av fildelare. Givetvis är det så, och därmed ett icke-argument. Problemet är att telekompaketet utan 166 och 138 inte förmår att hindra avstängning. Telekompaketet är helt enkelt för svagt som det är nu i sitt syfte att försvara användarnas rättigheter, och det gäller inte bara HADOPI-liknande lagar, utan även vad som läcker ut ur ACTA. Utan att gå händelserna i förväg är jag orolig för att svagheten i telekompaketet kommer leda till att dessa två internetfientliga program permanenteras och blir standard i Europa, och för den delen genom export till andra länder.

Vad menas då med nätneutralitet? I ett kort samtal med Oscar Swartz fick jag mothugg om att det är omöjligt att leverera kompromisslöst neutrala nät till slutanvändaren. Exempelvis kan man omöjligen låta precis alla portar vara helt öppna (typexempel mejlporten 25) eftersom nätet då snabbt dränks i spam, och operatören omöjligen får tillåtelse att leverera nät vidare till andra operatörer.

Detta är givetvis helt sant. En ISP måste givetvis ha möjlighet att bygga ett fungerande och friskt nät. Nätneutralitet kan precis som integritet inte vara ett absolut ideal, utan måste hanteras pragmatiskt på olika nivåer.

Vad jag och Juliagruppen menar är istället att vi inte vill ha ett nät av tjänster eller ett nät av censur. Nedanstående (långa) bild visar upp det som grovt och vårdslöst brukar kallas kabel-teveinternet.


Som bilden visar kommer en operatör med intressen i att sälja vissa tjänster, gärna i paket, att successivet bygga en infrastruktur som inte längre är internet.

Om man lägger till dystopin om HADOPI/ACTA blir det dessutom så att ISPen måste agera hyrsnut i sina egna nät, något som jag är ganska säker på att ingen varken vill eller tänker sig som en hållbar ”affärsmodell”. I den panel jag deltog i var bland annat Tele2 mycket tydliga med detta. Dessutom betonade Bahnhof problemet med datalagringsdirektivet som ju ålägger internetoperatörerna med den horribla uppgiften att föra register över användarnas trafikdata.

Nätneutralitet måste alltså vara något som fixas och trixas med. Det är därför som det kan vara mycket taffligt att i detalj lagstifta kring det om man vill ha med sig ISPar. Snarare handlar det gemensamt om att vi tillsammans, inte bara som en business model, skapar dessa fina riktiga internets.

Detta kan inte bara ske var fjärde år vid en valurna, utan som ett ständigt pågående samtal. Det har varit sjukt givande att samtala med allt från svenska och norska Post- och Telestyrelserna, en rad internetoperatörer, politiker (tyvärr bara kort med Hökmark (m), Näringsdepartementet och Johanna Julén (pp)) och forskare.

Juliagruppens medlemmar rapporterar säkerligen ännu mer de kommande dagarna, på bloggar och twitter. Tyvärr var jag i behov av skrivtunnlar och fick återvända till Götet idag.

Missa inte heller FSCONS då jag dels kommer ge ett 45-minuter långt föredrag om aktivism och Juliagruppens sattellite event, som kommer vara en workshop om hur vi nätaktivister kan bygga verktyg för att granska nätneutraliteten globalt. OBS – we want coder girls and coder boys! Själva konferensen kostar pengar (inte så mycket) men vår workshop är öppen för alla.

3 reaktioner till “Reflektioner Internetdagarna”

  1. Angående HADOPI; argumentet om att EU inte får lagstifta om rättsprocesser blir ju konstig jag inte upplever att det sker någon rättsprocess om användare stängs av utan prövning i domstol. Någon form av rättssäkerhet måste vi väl ha, kan man tycka, och de länder som inte följer en sådan sak kan inte i mina ögon ses som särskilt demokratiska.

    Trevligt att träffa alla! *instämma*

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.