Radanmärkning och korrektur

Eftersom det smög sig in några fel i den nysatta Tardetexten från förra inlägget postar jag en ny. Dessutom är det på plats att ge lite cred till översättaren, Elsie Clews Parsons, som för övrigt var den första kvinnliga presidenten för American Anthropological Association, 1940(!).

Några fler kommentarer (tack Rettaw för tips på problem) till första kapitlet lyder:

If quantity signifies resemblance, if every resemblance proceeds from repetition, and if every repetition is a vibration (or any other periodic movement), a phenomenon of reproduction or an act of imitation, it follows that, on the hypothesis that no motion is, or ever has been, vibratory, no function hereditary, no act or idea learned and copied, there would be no such thing as quantity in the universe, and the science of mathematics would be without any possible use or conceivable application.

Observera således att Tarde ligger bortom kvalitativa och kvantitativa studier redan hundra år innan vi började ens tänka att det var möjligt här i hedningarnas obildade kylskåp. Kvantitet uppstår först när något kopierar sig, det är otänkbart annars. Det är alltså den kvalitativa processen av repetitioner som göra kvantifiering möjlig från första början. Resemblance är endast möjlig genom någon form av imitation, och kan inte skrivas från ovan (de där arbetarna, de kristna, de konservativa). 

Om estetiken:

Art critics have likewise had a confused premonition of the laws of artistic refraction, so to speak. These laws are peculiar to every people, in all epochs, and belong to every definite centre of painting, music, architecture, and poetry, to Holland, Italy, France, etc. I will not press my point. But is it purely metaphorical and puerile to say that Theocritus is refracted in Virgil; Menander, in Terence; Plato, in Cicero; Euripides, in Racine?

”Artistiska” lagbundenheter eller kriterier är bara rökridåer för att det faktum att varje estetisk process är en repetition. Att ”den ena konstnären återspeglas i den andra” är alltså ingen metafor. Så, no room for Kant. Geniet och det sköna är inga omdömen, de är blott repetitioner och innovationer. 

A particularly important case and one which differs slightly from the preceding is that in which the two beliefs or desires, as well as the belief and the desire, which interfere happily or unhappily in the mind of an individual, are not experienced exclusively by him, but in part by him, and in part by one of his fellows.

Tarde ger inte mycket för individualism och han godkänner inte ens individuella känslor, emotioner, eller tankar. Detta ska nog inte förväxlas med posthumanism, ett begrepp som mest skulle röra till det. Istället måste man tänka immanens här. En erfarenhet för medvetandet är inget som händer mig eller dig. Det är alltid en kollektiv händelse, och om jag känner något, så är det bara en liten del av vad jag känner med mina systrar och bröder. (detta resonerar givetvis med Deleuze & Guattaris schizoanalys, i kapitlet ”One or several Wolves). Det finns ingen wolf-man, bara packs of wolves, bara multipliciteter! 

 Besides, this kind of discovery is incomplete; it will have no social effect until my friend either succeeds in imparting to me, through proofs, his belief, which is greater than mine, in the reality of the facts, or I myself can prove to him the truth of my principle. Here is precisely the advantage of a wide and free intellectual commerce.

 

Och så lite vetenskapsteori. Här fattar man varför Latour gillar Tarde! Om jag upptäcker något eller skapar en innovation är det alltid i andra aktörers händer som dennas öde avgörs. Detta är alltså Latours första princip i metodboken Science in Action (s. 259, appendix): 
First principle: The fate of facts an machines is in later users’ hands; their qualities are thus a consequence, not a cause, of a collective action. 
Tarde är dock aningen mindre machiavellisk än Latour, och han kanske en sundare syn på ”free intellectual commerce” än vad som ryms i Latours obskyra maktbegrepp (tema för en annan bloggpost kanske). 

 

6 reaktioner till “Radanmärkning och korrektur”

  1. Ja! Matematiken är kopieringarnas vetenskap. Först när en kopia skett eller den relativa kopieringen när skillnad standardiserats till kopiering som matematiken kan börja studera relationer mellan entiteter. Kopiering kräver ju alltid något standardiserat protokoll för informationsöverföring. Standardiseringar/expressivitet (detta gäller även konstnärliga lagbundenheter och kriterier) tillför den klibbighet som krävs för att relatera entiteter till varandra.

    Låt gärna Latours obskyra maktbegrepp bli en bloggpost. Kanske är jag som inte läst några av hans tidigare böcker men jag ser inte de machiavelliska maktspelen hos honom.

  2. När ‘Tarde inte ger mycket för individualism och inte ens godkänner individuella känslor, emotioner, eller tankar’ så måste man nog förstå det som om att han anpassat betydelsen av orden känslor, emotioner, tankar. Att påstå att neurologens eller psykologens operativa definitioner av dessa ord skulle kunna tillskrivas den odelbarhet och bakgrunsberoende som antyds kräver en tämligen skamlös lögnare.

    Ingen neurolog skulle säga att den bakfulla tysken som sitter fast i hissen inte kan känna sig eländig.

  3. Ska vi förstå det som att Tarde inte bara menar att känslor uppstår mellan _människor_ utan även med andra aktörer. T.ex. alkohol och trånga utrymmen. Eller känner tysken sig eländig tillsammans med ett imaginärt överjag?

  4. monki: tysken må nog känna sig instängd, men eländigheten kommer nog från den ständiga repetitionen ”det är en skam att var bakfull när man är inlåst i en hiss”. Troligtvis repeterar han denna utsaga till sina barn så att bakfylleskammen kan fortsätta att resonera.

  5. Jag menar nog att tysken känner sig eländig främst för att han är bakfull, dvs att han upplever sviterna av ombildandet av Alkohol till Acetaldehyden och den därefter inte lika effektiva ombildandet av Acetaldehyden till Ättikssyra.

    Jag tror faktiskt inte han är speciellt skamsen alls då jag föreställer mig hans bakfylla som av det mer omedelbart påträngande slaget.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.