Översättningshjälp önskas

Några danska internauter har börjat översätta Det nätpolitiska manifestet.

Eftersom jag är ganska impregnerad av ett konceptuellt tänkande som ligger någonstans mellan Heidegger och A Thousand Plateaus blir översättningar aningen krångliga.

Det kanske mest problematiska är begreppen ”att gå till näts” samt ”nätvaro”, och jag mottager mycket gärna kommentarer på hur man kan översätta dessa två till olika språk, som en slags vägledning för de som kommer på den goda idén att göra spontana översättningar.

Att gå till näts kan nog förstås på samma världsliga sätt som vi använder oss av ”att gå till havs”, ”gå till sömns”, ”gå till bords”. Det rör sig om hyfsat ålderdomliga uttryck, men de används fortfarande i svenska språket. Ett jämförbart förslag på denna nivå är engelskans ”to go online” eller ”go wired”. Det handlar således om att man vänder sig till ett objekt, att man stiger in i något, beträder ett territorium. I rent tekniska termer handlar det om att man kopplar sitt nätverkskort till internet via TCP/IP, men de flesta tänker ju inte på detta, utan går till näts när de skickar ett mail eller kollar sin Facebook.

Nätvaro klingar å andra sidan än mera existentiellt. De tyska förslagen ”Netzsein” eller ”Netzseiende” är förvisso precisa, men troligtvis alltför obskyra (de verkar inte ens dyka upp när jag googlar). ”net-being”, ”being-on-the-net” eller ”net-existence” blir lika krångligt.

Jag kan verkligen inte danska. Men kanske funkar ”til netts” och ”nettilværelse/nettværelse”. Men det kanske bara blir en ny instans av Heideggers monstrøse sprogbrug til et fungerende Heidegger-dansk.

Ge gärna förslag i kommentarsfältet!

16 svar på “Översättningshjälp önskas”

  1. Analogt med ordvitsen närvaro/nätvaro skulle man på engelska kunna använda existence/netsistence. Andra verkar ha kommit på den varianten för åratal sedan, så jag kan inte kalla mig myntare av uttrycket. Presence, som ligger mycket närmare närvaro, är svårare att näta.

  2. Formuleringar som ”till skogs” eller ”till näts” är alltså gammaldags dativ. Om det nu kan hjälpa. Och det vackra språket danska kan ofta betraktas som en hybrid av tyska och svenska. Om det nu kan hjälpa.

  3. Hmm…. min tyska grammatik är lite rostig. Dock utlöser ju ackusativ i prepositioner (in den Wald gehen). Men det kanske finns en äldre variant av ”att gå till skogs”.

    Ska bli spännande att se var detta landar. (vart det går till lands?)

  4. Angående ”gå till näts” tycker jag det redan existerande uttrycket på danska funkar bra: ”gå på nettet”. Eller är det en mening jag har tappat här?

    Tre kommentarer kring nätvaro:

    (1) På padden låter det just nu ”netvær”. Fonetisk skulle detta inte kunna skiljas från ”netværd”, hvilket skulle kunna beteckna det värdet (!) som något har på/genom nätet, ett sorts nätvärksvärde, eller kanske lika fasansfullt: som i att ”göra business på nätet” eller ”skapa jobb på nätet”. Detta vore synd!

    (2) Som chrisk nämner hänvisar ”nätvaro” till en existentiell närvaro ala Heideggers Vara och Tid (på danska: ‘Væren og Tid’), alltså en närvaro på/genom internet (tilstedeværelse på/gennem internet) eller kanske en vara/varo (?) på/genom internet (væren på/gennem internet). Är dock ganska säker på att det danska nyckelordet måste vara ”væren” här

    (3) Omedelbart skulle det kortaste alternativ vara ”netværen”, men på danska har det inte blivit så populärt (än?) att använda prefixet net- (som det svenska ”nätpolitik” sägs det, åtminstonne hos Bitbureauet, det lite längre ”internetpolitik”). Så kanske måste vara nödvendigt också med det lite längre ”internetværen” här. Det gör det inte lika flexibelt och lite mer teknisk, men håller kvar meningen.

  5. chrisk: Intressant! Som vanligt har jag så stora tankar kring svenska offentligheter. Men jag måste säga att det verkar som att det finns större möjligheter att introducera neologismer på svenska, just för att det har varit en lite starkare tradition för att hitta på nya ord i stället för att direktimportera från engelskan. I danmark går vi ju runt och säger hur många ord som hälst som inte går att göra grammatik på eller säga i andra meningar än där de är substantiv, för att de har engelsk ljud.

    Nåvel!

    Här en copy/pejst från ett stycke som jag översatte, kanske någon kan komma med kommentarer kring det deleuzianska i den här boken (nätblivande osv). Hoppas det går att läsa mitt danska:

    Jo mere en smitte muterer desto livskraftigere bliver den; det åbne internet fremmer netop foranderlige budskaber. En oprørt universitetsprofessor kaldte for ca. et år siden blogge for ”kloaker”. Visse krævede oprejsning [?] og undskyldninger fra professoren, andre mente at ordvalget var passende – i kloaker frodes nemlig smittekilder i hvilke vi ikke rigtigt kan vide hvilket slags liv der lever. Denne usikkerhed præger den proces at internet bliver til*, og ligger til grund for internetpolitikkens åbne karakter. Manglen af ensformige kilder til normer og enkelrettede massemediers monopol gør at det enede budskab aldrig kan få samme gennemslagskraft som når smitterne spredes fra menneske til menneske via millionvis af computere der alle er del af internettet.

    / /// /// /// / /// /// /// / /// /// /// / /// /// /// / /// /// /// / /// /// ///
    * Det er her bogen igen bliver deleuziansk (fra den franske filosof Gilles Deleuze): ‘nätblivande’ (på engelsk ‘becoming-internet’) kunne på dansk oversættes til internetblivelse, jf. oversætters note i den danske udgave af Tusind plateuer (s.296):

    Devenir-rat. Denne sproglige konstruktion – og andre af samme type (devenir-x) – er vanskelig at gengive på dansk: ‘rottebliven’, ‘rottetilblivelse’, ‘bliven-rotte’ … Den gængse danske oversættelse har været ‘bliven-rotte’ (generelt: ‘bliven x’); jeg har imidlertid forestrukket ‘rotteblivelse’ (‘xblivelse’) fordi den løsning forekommer mig at være en lille smule mindre akavet. Kønt dansk er det ikke; men man kan trøste sig med at devenir-rat heller ikke er helt almindelig fransk. O.a.”
    Jeg er dog tilbøjelig til at omskrive sætningen for at dele ordet op: ”… præger den proces at internet bliver til”. Både for lethedens skyld (meningen er kompliceret, men ”internetblivelse” er unægtelig mere kryptisk end ”at internet bliver til”). Men også fordi det griber frem efter en mening senere. Meningen skal både kunne fange selve det at ‘internet bliver til’ men også at andre ting (mobiltelefoner, bedstemødre og Palestina) kan blive til som internet. Senere i bogen står der jo noget mere direkte af den sidste mening: ”at blive internet” (når jeg fotograferer politivold og kobler mig op for at sprede det, bliver både jeg og fotografiet internet).
    Alternativt, hvis det skal være et langt navneord, må det nok være ‘internetblivelse’ (samme problem med præfixet, alternativt ‘netblivelse’, hvilket egentlig forekommer mig meget godt også). Både ‘internettilblivelse’, ‘nettilblivelse’, ‘bliven-internet’ og ‘bliven-net’ virker en tand for kryptiske til den her bog, der jo kunne fungere bedst i et almengørende læringsperspektiv.

  6. Jeg tænker att ”gå till näts” kan blive til ”stå til nets” (som i ”stå til søs”), men det fungerer ikke rigtigt. I stedet synes jeg at ”gå på nettet” lyder rigtig godt, ift. det Chrisk siger om ”go online” på engelsk. Men måske bruger vi næsten vendingen for meget på dansk til at den vil fremstå opsigtsvækkende i bogen?

    Nätvaro er sværere. Malte har gode pointer. Jeg kan godt lide ”netværen”, ift. Heidegger osv., men så har man ikke nærvær-delen med. ”Netvær” duer ikke. Måske kunne man skrive ”netnærvær”?

  7. Stå til nets. Hvor smukt!

    tr0e1s, du skal også tænke på at ‘närvaro’ på svensk først og fremmest har en betydning lignende med dansk ‘tilstedeværelse’ – det er umiddelbart den mening, jeg tænker bogen vil frem til, mere end nærvær som i opmærksomt-tilstedeværende.

    Men det kommer an på hvor eksistentialistisk det skal være, tror jeg – chris, hvad siger du? Hvis vi fx går til Tiqqun og teorien om Bloom, så er det karakteristiske ved alle de ”brugervenlige” tjenester på internettet, og netop ved at gå op i dem og blive til dem, at man <em<ikke bliver tilstede, forstået som nærværende, opmærksom og tænkende. Løftet fra brugervenlighed er, at du bliver ”fri for at tænke” (modsat at ”tænke frit”), at du kan flyde med, lade internet strømme indhold mod dig, helt gnidningsfrit, blive ét med internet: Bloomificering. Hvis vi skal beholde den her mening, dvs. gemme den til at udvide analysen i bogen, så tror jeg det er bedst at holde på den første mening: ‘närvaro’ som væren, ikke som nærvær/tilstedeværelse/opmærksomhed.

    Men, jeg kunne virkelig godt tænke mig den slags netnærvær. Det kommer nok bare ikke til at ske på de brugervenlige dele af internet. Det vil ske de steder hvor der er friktion.

  8. Øj. Mange gode kommentarer. Jeg copypaster og tager det med, når jeg fortsætter lidt med oversættelsen offline på skiferie. Er der nogen, der vil reservere nogle kapitler, så vi ikke dobbeltarbejder?

    Jeg tager afsted ca. 13 i dag, så I skal være hurtige 🙂

  9. Uttrycket ”gå till näts” är ju en nyskapelse. Det verkar missriktat att försöka hitta etablerade uttryck för det på andra språk. ”Go online” och ”go wired” har ju redan en annan betydelsenyans, i synnerhet ”go wired” som jag skulle översätta till ”bli uppkopplad” på svenska. Det låter åtminstone för mig inte alls som att gå till näts. Varför inte ”to go to net”? Uttrycken ”go to sea”, ”go to sleep” osv. finns ju på engelska, så den översättningen förefaller analog (!) med svenskan.

  10. avadeaux: Ja, ”wired” är inte alls bra. ”go to net”… låter kul (fast som Göteborgare tänker jag genast på Gotnet, den lokala internetoperatören)

    Nätvaro är precis som närvaro, något som kan förstås i en ganska direkt mening. ”jag var närvarande på mötet”, ”jag var nätvarande under revolutionen”, ”hördu, är du nätvarande eller, kan du kolla min mejl”.

    Nätvaron är så att säga den livsform som vi lever på internet, det sätt med vilket vi kopplar vår existens till en omvärld. Nomader på den centralasiatiska stäppen lever en nomadvaro, urbana människor lever i stadsvaro, etc.

  11. Det var intressant att läsa om begreppen och översättningssvårigheterna! Tack!
    Jag har inga översättningstips men fick en annan tanke:

    Christopher: ”Att gå till näts kan nog förstås … som vi använder oss av “att gå till havs”, “gå till sömns”, “gå till bords” … Det handlar således om att man vänder sig till ett objekt”

    Jag undrar om det kanske uppträder liknande fenomen som ex med ljus och i vissa andra fysiska sammanhang. Nätet kan mycket väl vara ett nät eller ett objekt, men aldrig båda samtidigt.

    Min relation till en del av internet är ibland som till ett objekt. I andra sammanhang är det mer som att röra sig i ett nät av relationer: I ytterligare andra sammanhang snarare som att röra sig på en yta: som att gå till havs. Dessa tre möjligheter (och säkert många fler) är alla sanna och möjliga att uttrycka med ”går till näts”. De kan däremot inte vara sanna samtidigt.

  12. Per: Jag tänker att när vi går till näts, så gör vi alltid det med ett visst mått av ”öppenhet”, dvs. vi tänker inte så mycket på vad det egentligen är, utan vi gör det ungefär som vi dricker en kopp kaffe nuförtiden.

    Ur en fenomenologisk betraktningsvinkel skulle det således vara upp till själva upplevelsen att bestämma nätgåendets karaktär. Detta må vara helt sant ur detta perspektiv.

    Men min subtila inflikning av o-ordet (dvs. objektet) har att göra med en slags förmodan och uppställning av en undersökning där själva objektet ”nätet” har undandragna, ibland spekulativa, men oftast rent undersökningsbara konstigheter. Nätet är inte reducerbart till varken den fenomenologiska eller existentiala erfarenheten av nätvaron. För att det ska fungera måste det byggas så att mänskligheten kan träda tillbaka och låta kablar och datorer undandraga sig. Lite som när man tände en stenålderseld och gnistan fick vandra i den fria luften innan den antände fnösket.

    I de högteknologiska samhällena (det finns tusen) blir denna teknologiska undandragenhet än mer märklig, och vi hör ofta människor säga att saker och ting ”har sitt eget liv” på TV/internet/radio eller i romaner. Ofta hänvisas denna märklighet till konstens eller litteraturens domäner, trots att det finns god anledning att behandla dem under filosofiens rationella tänkande.

  13. Tack Christopher för spännande dialog kring objektordet!

    Christopher: ”Ur en fenomenologisk betraktningsvinkel skulle det således vara upp till själva upplevelsen att bestämma nätgåendets karaktär.”
    Hänvisar du möjligen till en ganska snäv och allt mindre intressant fenomenologi här? Åtminstone om man reducerar upplevelse till upplevande subjekts upplevelse. Merleau-Ponty visar ju exempelvis hur stenar, träd är med och tänker och upplever. Upplevelse är kollektivt. Om man med kollektiv inkluderar de stenar, kullar, berg som är med och tänker och upplever. Möjligen är Harmans intentionella objekt lite fast i en banaliserande subjektivistisk fenomenologi, kan det stämma?

    Om vi dock lämnar fenomenologi och intentionella objekt traditionerna så skulle jag argumentera för att ett nät kan vara ett nät ontologiskt. Eller så kan ett nät vara ett objekt ontologiskt (då agerar det inte längre som nät). Eller så kan det vara ett hav ontologiskt. Dock inte samtidigt. Detta har inte med upplevelse att göra. Det är mer inspirerat av Nietzsche, och att en sak eller företeelse är en republik av tusentals själar.

    För att inte ramla in i totaliserande assemblage-föreställningar, skulle jag dock vilja formulera det som att varje sak och företeelse är tusentals själar som var och en förverkligar republiken. Republiken är alltså inte helheten av delarna. Republiken är helheten i delen. Ontologin mångfaldigas alltså i delarna. Det blir därför en rekursiv ontologi, helheten förverkligas helt i delen, helheten blir ett subsystem av delen.

    Jag tänker mig att detta är en möjlighet att ta sig ur både objekt-individualism och relationism. Att bli relationsorienterad utan att ramla in i relationism (reducering). Och att kunna bli objekt-orienterad utan att reducera allt till objekt. Rhizome-orienterad utan att förneka möjligheten att bli objekt (bryta med rhizomet). Blivande-orienterad utan att förneka möjligheten till vara. Etc etc.

    Tja, hmm. Mångfaldigande snarare än mångfald av objekt …

Lämna ett svar till Christopher Kullenberg Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.