OMG! Årets mediehändelse!

This post may be translated, republished and remixed anywhere. The bambuser feed is free to use in any hardline kopimi fashion!

Okej. Samtidigt som de stora medierna rapporterar direkt från överbelastade och flimrande mikrobloggar inträffar en intressant power takeover mellan små och distribuerade mikromedier i förhållande till det av tradition och teknik snabbaste mediet under nittonhundratalet! Fasten your seat belts!

Eftersom trial.thepiratebay.org och live.piratpartiet.se håller varje sekund av rättegången bevakad, kände jag mig överflödig som livebloggare och jobbade över till S23K för att fixa med olika analoga aktiviteter. När väl Christian Engströms bensinkraftverk gick igång, efter ett tungt och slitsamt flyttande av bussen för att lyda parkeringsbestämmelserna, började vi värma upp. Någon kom förbi och donerade tre kupevärmare (_varmt_ tack), därefter kom någon med creative-commonskakor och te, någon med kaffe och någon med choklad. Bussen hade förvandlats till ett seminarium/workshop/diskussions/byggplats. Idéer flödade och jag passade på att bambusa detta sidospektakel som utspelade sig tvåhundra meter från rättegången.

Efter 1.03 (en timma och tre minuter) in i denna inspelning kommer Sveriges Radio förbi och vill intervjua. Eftersom att ingen av deltagarna i byggdiskussionen kunde sägas representera varken The Pirate Bay, Piratbyrån eller någon annan ideologi/rörelse/sammansättning vars viljor, planer eller intressen hade fått en gammal SL-buss att bli del i en teaterföreställning, anade jag en viss besvikelse hos reportern. Jag gjorde helt klart för honom att bussens diskussion gick ut till några hundra personer i realtid, som inte skulle betraktas som åskådare, utan snarare som deltagare i en pågående debatt om vad som händer med this thing called the internets. Bambuser är ju som bekant ett dubbelriktat medium där ”tittarna” påverkar händelseförloppet, kan ställa frågor, och fälla kommentarer – lika mycket som ”sändarna” levererar ett innehåll. Ni ser själva vid 1.03 hur händelseförloppet, eller spektaklet, utspelar sig.

Nu över till hastighetsbegreppet: Paul Virilio säger i Speed and Politics att det finns ett samband mellan just hastigheter och politiska förmågor, krafter; eller låt oss säga makt. I den moderna krigsföringen har en rad teknologier just strävat efter att övervinna motståndaren i hastighet, eftersom hastigheter ger handlingutrymme – action space. Applicerat på olika former av medborgarjournalistik blir detta lite coolt.

Nåväl. Det intressanta är inte egentligen att tala om gammelmedier versus nya medier. Snarare är det mera relevant att tala om den postdigitala och konstiga situation som uppstår när en reporter med kassare teknik (inspelande mikrofon) möter den totala mikrorealtiden (bambuser). Eftersom strömmen hade över tvåhundra livedeltagare var de knappast ”mottagare” av ett budskap – snarare var de deltagare i bussens pågående diskussion. Detta ledde till att en mångfald av samtalsämnen passerade och avhandlades, och helt plötsligt förvandlades SR-reportern till en deltagare, snarare än en observatör, rapportör eller observatör – även om SR-mikrofonen försöker upprätthålla denna fiktiva disktinktion genom olika symbolismer och konventionaliserade replikväxlingar. Deltagarmedier utesluter inte katedralliknande stormedier, men deras position omförhandlas och är inte längre med nödvändighet den dominerande.

I mina tankar om internets möjligheter, och varför det är viktigt att hålla dessa utymmen så öppna som möjligt, är det just denna möjliga rollomkastning som som är helt avgörande. Oavsett vad man tycker om enkelriktade ”kvalitetsmedier”, finns det en poäng med att de inte får stå oemotsagda. Genom bambuser kan ingen felciteras, inte ens kan datorn beslagtas eftersom sändningen sparas automatiskt på en server. Ingenting kan förvanskas, klippas och paketeras om, åtminstone inte utan att bli emotsagt – inte utan att en alternativ bild kan växa fram.

Detsamma gäller för bloggar. Oavsett vad de traditionella medierna skriver, säger, eller sänder, så finns det, för den som orkar googla lite, ett mothugg och en annan bild av sakernas tillstånd.

Ett av flera budskap från S23M var ”eyeball the media”. Hur eyeballar man the media? Tja, kanske genom att ha högre hastigheter än dem, och på så sätt inte släppa igenom något redaktionellt material oemotsagt.

När Christians bensinkraftverk fick soppatorsk tvingades vi avbryta strömmen. Minuter tidigare hade vi annonserat att alla bensindonationer var välkomna. Vi gick därifrån, och när jag kopplade upp mig nästa gång såg jag denna bambuserfilm, som visar hur snälla människor kommer med mera bensin till oss.

If you read this: Thanks for bringing such a nice gift to us. We are terribly sorry for not being there to receive. However, we can assure that we have the gas in the bus and will use it today. Come by around lunch time, then we will record music in the bus! It is going to be great fun!

Men först måste det urbana syntaxet skrivas om lite. Och tro inte en sekund att vi glömmer bort, eller förlåter S, för sin IPRED-hysteri!

8 svar på “OMG! Årets mediehändelse!”

  1. Att fälla The Pirate Bay vorde helt bizarrt i perspektiv av att Google
    faktiskt på samma sätt talar om var torrenterna finns. Låt oss ta ett exempel: Filmen ”Mastermind” som det yrkats 700.000 kr i skadestånd för hittas snabbt och elegant av Google. Dags för åklagaren att ta upp kampen mot Google också?

    http://www.google.se/search?q=mastermind+filetype%3Atorrent

    Hela rättegången är madness. Analogt med detta tillhandahållande måste varje svensk sajt på hela Internet dammsugas efter till exempel ”illegala” länkningar till mp3:or och motsvarande.

  2. sen gick han ifs och redigerarede sitt material för att använda det direkt eller kanske för någon produktion i framtiden..med en kvalité som spöar den här filmen med 1000 hästar…

    plus att ”deltagaren” vid radion inte behöver kolla igenom en film på 1,5 timme för att få se något som är av intresse.. det väljer som han journalist ut..

    bambuser är najs. men inte bättre än radio

  3. OMG! The media event of the year!

    Okay. While big media reports live from overloaded flickering microblogs, an interesting power takeover takes place, between small distributed micromedia in relation to the traditionally and technically fastest medium of the 20th century. Fasten your seat belts!

    Since trial.thepiratebay.org and live.piratpariet.se watches every second of the trial, it felt excessive to live blog, and went to S23K to organize some analog activities.

    When Christian Engström’s gasoline power station fired up, after the hardship of moving we started heating it up. Some people came by and donated three heaters (a warm thank you), and then somebody arrived with creative commons cookies and tea, somebody with coffee, and somebody with chocolate. The bus had turned into a seminar/workshop/discussion/construction site. Ideas were flowing, and I took the opportunity to bambuse these sideshow spectacle, that took place only two hundred meters from the trial.

    After 1.03 (an hour and three minutes) of this recording, Sveriges Radio [Swedish public radio] show up and want to interview someone. Since none of the contributors of the building discussion could claim to represent either The Pirate Bay, Piratbyrån or any other ideology/movement/aggregation whose wills, plans or interests had made an old SL bus become part of a theater, I sensed somewhat of a disappointment from the reporter. I clarified to him that the bus discussion went out to a couple of hundred of people in real tiem, who could not be seen as spectators, but rather as actors of an ongoing debate about what is happening to this thing called the internets. Bambuser is a two way medium where ”the viewers” affect the outcome, ask questions and make commentary – as much as ”the broadcasters”, they are delivering content. You can see for yourselves at 1.03, how events, or the spectacle, develops.

    Moving on to the concept of speed: Paul Virilio says in ”Speed and Politics” that there is a connection between speeds and political abilities, powers; or let us say power. In modern warfare a number of technologies strive to overpower the opponent in speed in particular, since speeds give room for action — action space. Applied to different forms of citizen journalism this becomes pretty cool.

    Anyhow. The interesting thing is not really to speak about old media vs. new media. It is more relevant to speak about the postdigital and strange situation that arises when a reporter with worse technology (recording microphone) meets the total micro real time (Bambuser). Since the streem had over two hundred live participants, they were hardly ”recievers” of a message — they were contributors in the ongoing discussion of the bus. This caused a multiplicity of conversations to pass and be treated, and suddenly the SR reporter turned into a participant, more than an observer, reporter or observer — still, the SR microphone tried to uphold this fictional distincion by means of symbolisms and conventionalized exchanges. Participant media do not exclude cathedral big media, but their position is renegotiated, and no longer necessarily the dominant one.

    In my thoughts on the possibilities of the internets and why it is important to keep these spaces as open as possible, this possible switch of roles is is crucial. Whatever you think about one way ”quality media”, there is a point in not letting them stand unchallanged. Through Bambuser, nobody can be wrongly cited, not even can their computer be seized, because the broadcast is automatically saved to a server. Nothing can be distorted, cut up and repackaged, at least not unchallanged — not without the possibility of an alternative picture emerging.

    The same holds for blogs. No matter what the traditional media write, say, or broadcast, there is, for anybody who googles a little, a riposte, or a different opinion of the state of things.

    One of several messages from S23M was ”eyball the media”. How do you eyeball the media? Well, maybe by working at higher speeds than them, and by those means, not letting any editorial material through unchallenged.

    When Christians power generator ran out of gas, we had to cut the power. Minutes before we had announced that all donations of gas were welcome. We left, and when I connected the next time I saw this Bambuser film, showing nice people arriving with more gas for us.

    If you read this: Thanks for bringing such a nice gift to us. We are terribly sorry for not being there to receive. However, we can assure that we have the gas in the bus and will use it today. Come by around lunch time, then we will record music in the bus! It is going to be great fun!

    But first, the urban syntax has to be rewritten a little. And don’t think for a minute that we forget, or forgive Socialdemokraterna for their IPRED hysteria!

  4. Kents: På ett sätt har du rätt. Men å andra sidan, vem har sagt att bambuser är en slutprodukt. Snarare ser jag det som en mycket direkt form av interaktion och ett sätt att dokuementera och sprida vidare ljud och bild som sedan kan användas av andra, remixas och byggas vidare på.

    Unauthorized translation: Thank you so very much! I will use your translation to re-post on my international sites. Sooo grupparbete!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.