Om FRA och undantaget i PUL

Vad är det FRA ska göra med vår internettrafik egentligen? I riksdagsdebatten var detta en kärnfråga. De som förespråkade lagen sade saker i stil med ”Inte ska FRA spana på vanliga människor, de leter efter hot och har väldigt avancerade sökbegrepp. De ska inte spana på allt, det är omöjligt”, medan kritikerna inte alls höll med, utan såg risken i att känsliga personuppgifter, såsom sexualitet, religion och politisk tillhörighet kunde hamna i register.

Enligt SOU 2003:34 så ska de garanterat in i register. Och allt ska in i FRAs system. Emina började gräva i utredningen (del 1, del 2) och det finns en del intressanta saker att finna. Låt oss (signal)spana in några väl valda citat:

Enligt förordningen får känsliga personuppgifter såsom uppgifter om ras, politiska åsikter, religiös övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv inte utgöra ensam grund för behandling. Behandlas uppgifter om en person på annan grund får
uppgifterna dock kompletteras med sådana känsliga personuppgifter, om det är nödvändigt för syftet med behandlingen. (s. 109)

Alltså, om det anses nödvändigt att veta om någon är muslim, gay, förkyld och medlem i facket, så får detta sparas hos FRA. Dessa får vidare:

Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en internationell organisation endast om utlämnandet tjänar den svenska Försvarsmaktens informationshantering i militär underrättelse- och säkerhetstjänst, statsledningen eller det svenska totalförsvaret och inte är till skada för svenska intressen. (s. 110)

Vi har ju goda informationsbytesavtal med USA till exempel. Men det är väl ändå inte så att det där som finns i FRAs dator sparas, eller:

Personuppgifter som behandlats enligt förordningen skall gallras senast tio år efter den senaste införda uppgiften om den registrerade. Om det finns särskilda skäl får dock uppgifterna stå kvar under längre tid. Riksarkivet får, efter samråd med Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt, meddela föreskrifter om att uppgifter som skall gallras får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål. (s. 110)

Men är det verkligen så att allt ska in i datan? Eller är det bara så att den tokige akademikern ropar panspektron för att det är ett klatschigt ord? ”pan-” betyder just allt, och spektrum är det kontinuum av information (i det här fallet) som görs sökbart. Således:

Inhämtning sker såväl utan urval som enligt särskilda sökkriterier. Ofta sker inget urval vid inhämtning genom signalspaning, varför databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är på så sätt en spegling av förekommande signaler. (s. 130)

Istället för ”spegling” kan man ju likaväl säga kopia, eftersom det rör sig och bits and bytes och inte ljus. Sen är ju frågan om man kan kalla data för signaler, men det är ju en annan femma. Ur denna spegel av Internet kan man sedan tillverka dividueller, eller, upprätta och fastställa individer genom kriterier, definitioner och sökbegrepp.

Sökorden som används kan då vara t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer. I sakens natur ligger att även personuppgifter som rör politiska åsikter, etniskt ursprung och andra känsliga personuppgifter kan förekomma. (s. 130)

Det ligger i sakens natur. Det rena mjölet har etniskt ursprung, politiska åsikter och kan vara känsligt. Men så länge det är rent…

11 reaktioner till “Om FRA och undantaget i PUL”

  1. Emina: Man blir lätt trött i huvet när man bläddrar igenom alla upprepningar och den totala kanslisvenskan som råder i SOU. Det var bättre på typ fyrtiotalet när man tog ut svängarna lite i de där rapporterna. 🙂

  2. Pingback: En tyst minut

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.