Om den moderna konstitutionen och musik

Eftersom IFPI har yttrat sig i Processen, alltså deltagit i spectrial, är det kanske dags att säga något om fonogramekonomins basala byggstenar och murverk.

Spektakel eller process? Tja, det är ju upp till deltagarna att bestämma. Igår intervjuades jag av tysk radio och på grund av mina bristfälliga kunskaper i detta språk fanns det ingen direkt möjlighet att ändra språkbruket från ”der Prozess” till ”Spektakel”, även om jag försökte (sänds på söndag, länk kommer då). Dock kan man konstatera att Kafkamaskinens politiska juridik är långt borta när blogg- och mikrobloggarna rapporterar varje minsta detalj från rättegången och lägger fram detta till surrande bloggsvärmar.

Bevakningen av rättegången kan inte betecknas annat än som en naturlig fortsättning, men samtidigt som en mutation och vidareutveckling av FRA-bloggbävningen. Om bloggbävningen drevs av bloggar, länkindex (twingly, knuff) och grupparbete mellan bloggare, kan man säga att spectrial får sina hastigheter från mikromedier och bambuserströmmar, fysisk närvaro på flera platser och samordnade bloggsyndikeringar (trial.thepiratebay.org och live.piratpartiet.se). I båda fallen sammankopplas en rad mikroinsatser och formerar tillsammans ett medietillstånd, som åtminstone jag ser som en intressant evolution, en symbios mellan gamla och nya medier, som ibland leder till konfrontationer.

Men tillbaks till musik. Om Låt oss bygga vidare på en Latouriansk analys som Copyriot|Rasmus har initierat och utforska den både genom filosofisk reflektion och lite praktiskt görande.

Latour säger, typ, i We have never been modern att den ”moderna konstitutionen” vilar på att man i efterhand tillskriver fenomen i världen egenskaper som att de är ”samhälleliga” eller ”kulturella” i förhållande till det ”naturliga”. Latour menar vidare att i praktiken är denna uppdelning fiktiv eftersom varje konkret händelse som leder fram till stabilitet alltid i grunden är bestående av människor och icke-människor, av ting och folk, kort sagt av entiteter som fortfarande inte har uppnått den stabilitet som krävs för att i efterhand tillskriva den en identitet, ett namn eller en beteckning.

Latour gjorde sin filosofiska karriär genom att applicera detta analytiska perspektiv på vår heligaste domän av försanthållanden – nämligen vetenskaperna.

Men idag ska vi inte vara särskilt radikala utan istället tala om något mycket mindre kontroversiellt –  musik i spectrial. I en kort men koncentrerad diskussion med Rasmus, efter den välsedda S23K-sessionen, talade vi om ungefär följande saker:

Musik har i den moderna konstitutionen undervärderats kraftigt som praktik. Det finns en historiskt sett mycket kort period där ett urval av privata och statliga aktörer har samproducerat en separation mellan produktion och konsumtion av inspelad musik. Detta har inte bara skapat våra kognitiva föreställningar om ”artisten”, ”låtskrivaren”, ”studion” och ”kvalitetsmusik”. Nej, det handlar om en mycket mera långtgående kodning av de materiella och spatiella förutsättningarna i vilka inspelad musik har tillverkats. En musikstudio som tillverkar statiska inspelningar av ett album, en singel och en MTV-video måste på ett mycket konkret sätt göra tillverkningsprocessen så långt borta från konsumtionskontexten som möjligt går. Därav studion som har dyr teknisk utrustning, som har ”perfekt ljud” och som har en tydlig pyramidal och hierarkisk indelning mellan låtskrivare, artist, studiomusiker, producent, etc.

Denna konstitution, där slutprodukter och ”content” tillverkas, kräver vissa juridiska blockeringar för att inte raseras. Därav den samtida uttolkningen av upphovsrätten. Det är med dessa, icke av naturen givna, spelregler som spectrial blir möjlig. Det måste finnas rättighetsinnehavare, slutprodukter och någon form av marknadsmässig vinst eller förlust för att The Pirate Bay överhuvudtaget ska vara intressanta att ställa inför rätta.

Men hur mycket musik är detta egentligen? Tja, det beror på vad man menar med musik… givetvis. Under den första riktiga dagen av inspelningar i S23K startade dessa workshopartade diskussioner, som utvecklades redan tidigare i en bussrelaterad mediehändelse.

Bussen är ett fysisk rum som har förflyttats från Serbien och för detta krävs det lite pengar och en massa tid. Att få ström till bussen krävde en generös Christian Engström och några människor som vänligen donerade några liter bensin. Men det krävde även att några tog med sina instrument och att någon hade en dator och en mikrofon. Att sedan ”sprida” det som hela tiden spelas in är det minsta problemet, samtidigt som det är den stora möjligheten för att koppla samman människor och ljud.

Idag fortsätter inspelningarna, med nya människor, nya ljudbilder och nya diskussioner som kopplar mot vad som händer tvåhundra meter bort i tingsrätten.

Idag behöver vi stränginstrument (fioler, gitarrer, ouds, etc.) samt rytminstrument (trummor, percussion etc.) Kom förbi så bygger vi postupphovsrättslig musik!

3 reaktioner till “Om den moderna konstitutionen och musik”

  1. Ah! Jag gillar den där Latour allt mer – har hyfsat nyligen kommit kontakt med honom; Donna Haraway verkar ju också onekligen intressant när det kommer till vetenskapsteori (kritik).

    Har du möjlighet att peka mot några bra artiklar eller böcker, som tar upp just vetenskapsteori? (Gillade också ditt papper om ”Sociologins objektivitet…)

  2. Now that Ifpi has entered the Process, i.e. taken part in the spectrial, perhaps it is time to say something about the building blocks and mortar of the phonograph economy.

    Spectacle or process? Well, that is up to the participants to decide. Yesterday, I was interviewed by German radio, and due to my lack of knowledge of that language, I had no chance of changing the phrasing from ”der Prozess” to ”Spektakel”, though I tried (broadcast on Saturday, the link comes then). However, one can say that the political law of the Kafka machine is far away as bloggers and microbloggers report even the slightest detail of the trial, adding it all to buzzing blog swarms.

    The trial coverage must be regarded as a natural continuation of the FRA blog quake, but at the same time, a mutation and development. If the quake was run by blogs, link indexes (twingly, knuff) and collaboration between bloggers, the spectrial derives its speeds from micromedia and bambuser streams, physical presence at several places, and collaborative blog syndication (trial.thepiratebay.org and live.piratpartiet.se). In both cases a chain of microinstances are connected to form a state of the media, which is, at least in my opinion, an interesting evolution, a symbiosis of old and new media, sometimes leading to confrontations.

    But back to music. Let us build upon a Latourian analysis that Copyriot|Rasmus has initiated, and explore it through philosophical reflection, and some practical deeds.

    Latour sort of says, in ”We have never been modern”, that the ”modern constitution” rests upon the after the event ascription of phenomena as ”societal” or ”cultural” in relationship to the ”natural”. Furthermore, Latour claims that in practice, this division is a fiction, since every concrete event leading to anything stable always consists of humans and non-humans, objects and people, i.e. of entities that still have not reached the stability needed to the ascription of an identity, a name, or a term.

    Latour made a philosophical career by applying this analytical perspective on our holiest domain of belief — sciences.

    But today we’re not going to be very radical, but instead speak about something much less controversial — music in the spectrial. During a short but concentrated discussion with Rasmus, after the widely viewed S23K discussion, we talked about following things:

    In the modern constitution, music has been largely undervalued as a practice. For a historically very short period, a selection of corporate and governmental institutions have produced a separation between production and consumption of recorded music. Not only has it affected our cognitive beliefs about ”the artist”, ”the songwriter”, ”the studio”, and ”music of quality”. No, this is a much more far-reaching encoding of the material and spatial prerequisites of the manufacture of recorded music. A music studio creating static recordings of an album, a single, and an MTV video must, in a very concrete way, separate the production process as far as possible from the context of consumption. Therefore, the studio has expensive technical equipment, having ”perfect sound”, and a clear pyramidal and hierarchical division of songwriters, artists, studio musicians, producers etc.

    This constitution, where end products and ”content” is produced, demands certain legal obstacles to protect it from destruction. Hence they contemporary interpretation of copyright law. These are the rules of play, that are not laws of nature, that the spectrial possible. There has to be copyright holders, end products, and some kind of profit or loss on a market to make it at all interesting to put TPB on trial.

    But how much music is this, really? Well, depends on what you mean by music… of course.
    During the first day of the S23K recordings, these workshop discussions started, that developed earlier during the week in a bus related media event.

    The bus is a physical space that has moved from Serbia, and for this to happen some time and lots of money are needed. Powering the bus needed a generous Christian Engström and some friendly people who donated a few liters of gas. But it also needed some of them to bring their instruments, and somebody with a computer and a microphone. ”Spreading” the recorded material is the least problem, and at the same time the great possibility of connecting people and sound.

    Today the recordings go on, with new people, new soundscapes and new discussions, pertaining to what goes on two hundred meters away in court.

    Today we need strings (violins, guitars, ouds, etc.) as well as rhythm instruments (drums, percussion etc.) Please come by, and let us build postcopyright music!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.