Mikropolitik och maskiniska fyla

På panspectrocism.org, som äntligen funkar, har jag lagt upp en tentativ text om hur panspektriska maskiniska fyla och diagram kan realiseras i ett totalitärt samhälle. Exemplet är Burma. Läs gärna och kommentera. Texten är ännu utan referenser eftersom den har skrivits uteslutande på tåg/flyg.

8 reaktioner till “Mikropolitik och maskiniska fyla”

  1. Intressant, tror jag. Som big fan av oldspeak undrar jag vad du skulle kalla ”panspektriska maskiniska fyla och diagram” på bönders språk. 😉

  2. Well, översatt till standardsamhällsvetenskapliga termer så skulle maskiniska fyla bli ”tekniska släktskap”. Typ, ett svärd är släkt med en kniv eftersom de båda skär och en bil är släkt med en katapult eftersom de båda rullar framåt. Socialt diagram skulle man kunna översätta till ”huvudsaklig organisatorisk princip som genomsyrar centrala sociala organisationer”. Exempelvis delar militären och akademin ett visst socialt diagram eftersom de båda bygger på hierarkiska positioner, ex. dekanen bestämmer över prefekten, som bestämmer över….

    Jag gillar bönder. Städer är ofta kälkborgerliga 😉

  3. @Christopher: Bra förklaring! Jag hade tänkt fråga samma sak som Johan, men nu behöver jag inte det.

    Nu måste jag vika av ut i solen. Sommaren har ju äntligen kommit. 😉

  4. Så i väntan på en översättning av ”panspektriska” skulle vi lika gärna kunna säga ”panspektriska tekniska släktskap och sociala organiseringsprinciper”? Då hade jag inte fel när jag trodde att det var intressant.

    Men vad är i så fall fördelen med att istället säga det på deleuzianska? Vore det inte bättre att tala bönders språk från början än att öda tid på att skriva en ordbok? Risken är ju att vi stackars bönder inte ens förstår att där finns något spännande att låta få översatt åt oss eller själva försöka avkoda.

    Och det är ju knappast en bra strategi om man vill få gehör för sina ideer, om det nu är det man vill — kanske vill man som Niklas Luhmann bara tala till dem som är smarta nog att kunna avkoda ens budskap och inte dumma nog att missbruka ens ideer.

  5. Johan: You are right. Det deleuzianska är så att säga ”maskinvaruspråk”. Det har bara en instrumentell funktion. För att ”se och få tag på” vissa aspekter så används dessa esoteriska begrepp, men när det jobbet väl är gjort så är det bättre att välja bönders språk. Begrepp har inget egenvärde, de är bara verktyg.

    Så länge texterna är work in progress kommer de att vara smittade av denna esoterika, men förhoppningen är givetvis att någon dag kunna skaka av dem för att förmedla samma budskap på ett enklare sätt.

    Luhmann har fel.

  6. Syftet med att använda ”maskiniska fyla” som ett sociologiskt begrepp är väl egentligen bara att fullfölja den ontologiska poängen att teknik, biologi och samhällen drivs av samma processer.

    Vill man intressera en teknolog för Deleuze bör man dock inte prata om fylum och monader, vill man intressera en biolog bör man inte prata om manifolder eller diskurser, och om man vill intressera en samhällsvetare ska man nog undvika att tala direkt om alleler och autopoeisis. Men i de fallen finns å andra sidan en på förhand given uppdelning av de olika disciplinerna… På en övergripande filosofisk-ontologisk nivå kan det alltså ändå finnas en poäng med alltihop.

    Eller?

  7. Marcus; korrekt. Begreppen är givetvis inte krångliga för krånglighetens skull, de är inte metaforer. Det intressanta är att vi har en biologi i vår lokala D&G-läsgrupp, och det är helt fantastiskt när han förklarar hur begreppen används, ex aparallell evolution, fyla, morphogenes, osv. Då fattar man att det ligger mycket bakom valet av begrepp, och att det finns ett uppenbart syfte att spränga gränserna för ett standardsociologiskt språkbruk.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.