Meningsfullhet och lycka

I ett alldeles färskt SOM-kapitel presenterar Bengt Brülde och Filip Fors resultaten från en studie om ”meningsfullhet”, i betydelsen vad det innebär att leva ett meningsfullt liv.

Den huvudsakliga definition av meningsfullhet som författarna lutar sig mot, är tvådelad:

1. Tanken är att ett liv är meningsfullt i kraft av sitt ”innehåll”. Om de verksamheter, projekt, relationer och upplevelser som utgör livets innehåll är meningsfulla och/eller värdefulla, då är också livet som helhet meningsfullt.

samt,

2. En annan vanlig tanke är att det är viktigt ur meningssynpunkt att ingå i ett större sammanhang, till exempel att ha en familj eller att kämpa för en god sak tillsammans med andra. Enligt denna tanke är våra liv mer meningsfulla om vi är förbundna med ”något större” utanför oss själva, men bara om den större helheten är värdefull och/eller om man har en någorlunda betydelsefull funktion i denna helhet.

För att mäta meningsfullhet ställer forskarna tre frågor (i formen av påståenden): 1. Jag ingår i ett större sammanhang, 2. Jag strävar efter värdefulla mål, 3. Mitt liv är meningsfullt. Detta angreppsätt är inte helt olikt Flourishing Scale, även om frågorna är annorlunda ställda.

Resultaten visar att människor som är högutbildade, tjänar mycket pengar och är vänliga och öppna upplever sina liv som mera meningsfulla. Vidare upplever människor som är engagerade i projekt som är ”större än dem själva” att deras liv är mera meningsfulla, exempelvis genom att man ingår i ideella föreningar, religiösa samfund, osv.

Hur relaterar då meningsfullhet till lycka?

Korrelationen mellan meningsfullhet och livstillfredsställelse är +.50, medan korrelationen mellan meningsfullhet och affektivt välbefinnande är signifikant svagare (+.32).

1 reaktion till “Meningsfullhet och lycka”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.