Mårdhunden, Judasdjuret och Människan

Racoondogskull

I helgen har jag testat att analysera biodiversitetsdata från Analysportalen från Svenska Lifewatch. Analysportalen innehåller enorma mängder artobservationer från bland annat det stora medborgarforskningsprojektet Artportalen.

Mårdhunden är en invasiv art. Den introducerades under perioden 1928-1950 i Ukraina för att jagas för pälsens skull. Människans fåfänga har ofta ekologiska konsekvenser och så även i detta fall. Mårdhunden etablerade sig och spred sig, från post-Sovjet hela vägen över Finland, till Sverige.

För att få bukt med spridningen av mårdhundarna använder man sig av ”Judasdjur”. I Jägareförbundets rapport 2015 kan man läsa följande mycket poetiska stycke:

Sändarmärkta mårdhundar (Judasdjur) letar dygnet runt efter  nya  mårdhundar  som de sedan  leder  oss  till.  Mårdhunden  är  monogam  och  dess  första  prioritet  förutom  egen  överlevnad är att finna en partner som den sedan aldrig lämnar förrän en av dem dör, då den  återigen  börjar leta en ny  partner.  Sterilisering av  sändardjuren  utförs  innan de släpps så att de inte ska kunna reproducera sig om vi skulle förlora dem genom sändarfel.Båda  könen  fungerar  lika  bra  som  Judasdjur.  Sändardjuren  fungerar  effektivare  ju  lägre  täthet det är eftersom det då är mycket svårt för oss människor att ens hitta ett spår. En annan  mårdhund  kommer  dock  att  förr  eller  senare  finna  sin  artfrände.  De  ägnar  all  sin  tid åt detta och vandrar över mycket stora områden (ibland långt över 100 000 hektar) i sitt  sökande.  I  figur  1  ser  vi  området  en  mårdhund  har  täckt  under  två  år  i  sitt  sökande  efter  en  partner,  området  är  större  än  de  flesta  län  i  landet.  När  de  finner  en  partner  avslutas  vandringen  och  paret  stannar  därefter  inom  ett  mycket  begränsat  område,  det  är också så vi ser att de har funnit en partner.

Framtiden ser inte ljus ut för mårdhunden.

screen-shot-2016-12-05-at-09-53-15

Mårdhundsobservationer per län, se källkod.

Men vad har vi för data på mårdhundens utbredning? Analysportalen är ett fantastiskt verktyg för öppna data, och man kan med enkla medel ladda hem alla observationer. Med lite helghackande lyckades jag få till lite kod som kan användas på lite olika sätt. All kod och data som behövs för att replikera figurerna finns här.

Med lite kod kan man skapa en karta över de inrapporterade observationerna (klicka för att få fram info om varje observation).

Se kartan i större format.

Men hur ska vi förstå mårdhunden och dess relation till territoriet, människan och ett processfilosofiskt tänkande?

Deleuze och Guattari’s berömda passage i Tusen platåer ger oss ett tankeuppslag:

Orkidén avterritorialiseras genom att skapa en bild, en kalkering av en geting; men getingen återterritorialiseras på denna bild. Getingen avterritorialiseras emellertid, i det att den själv blir en del av orkidéns reproduktionsapparat; den återterritorialiserar orkidén genom att transportera pollen. Getingen och orkidén bildar ett rhizom just därför att de är heterogena. (s. 27)

Människans fåfänga skapade en bild av mårdhundens päls i relation till hur människans semiotiska signaler (pälskläder) territorialiserar ett socialt stratum (jag är rik, jag har ”stil”). Detta ledde till att fåfängans logik översattes en kapitalistisk utbyteslogik av de Sovjetiska(!) aktörerna som gjorde vad de kunde för att introducera mårdhunden i östra Europa och västra Asien. Det var främst i Baltikum som mårdhunden kunde återterritorialisera sig i de födorika skogarna. Men den skulle sakta men säkert börja vandra norrut genom Karelen, samtidigt som den avterritorialiserade de djupa skogarna och kastade om den ekologiska balansen. I mårdhundarnas magar skapade dvärgbandmaskar och parasiter kalkeringar av en mårdhund och gjorde denna plats till sin reproduktionsapparat. I detta moment skapade människan en ny bild av mårdhunden som en invasiv art. Man uppfann Judasdjuret, som med avsaknad av reproduktionsapparat (steriliserad) kunde röra sig över hundratals hektar av skog i jakt på en förvildad mårdhund.

Människan, Judasdjuret, mårdhunden och dvärgbandmasken bildar ett rhizom, vars utbredning är en ständig kamp om territorium.

3 reaktioner till “Mårdhunden, Judasdjuret och Människan”

  1. Hej
    Tänkvärd text!
    En fråga för att förtydliga för mig själv bara så att jag bättre förstår vad du menar:
    Är poängen eller slutsatsen av texten att människan, mårdhunden, judasdjuret och dvärgbandmasken alla stävar efter kontroll/makt över ett territorium och att dessa fyra (kanske fler) konkurrerar med och påverkas av varandra på så vis att framförallt människan och mårdhunden vinner eller förlorar striden om territoriet på varandras bekostnad och att judasdjuret och dvärgbandmasken indirekt är indragna i denna strid?
    Eller hur skulle du med andra ord vilka förklara poängen/slutsatsen av texten?
    Tack sam för svar 🙂

    1. Hej Jespe,
      ursäkta mitt sena svar. Det var en trave spam som behövde sorteras innan jag hittade din kommentar. Tack så mycket för den!

      Jag tänker att det du skriver är den Nietzscheanska tolkningen av Deleuze och Guattari. Det vill säga en ”vilja till makt” som existerar överallt i världen, där krafter ställs mot krafter osv.

      Men, jag lutar nog snarare åt en mera ”vitalistisk” tolkning som tar i beaktande de parasitiska och symbiotiska relationerna mellan människor, djur och andra saker. Dvärgbandmasken konkurrerar ju inte med varken mårdhunden eller människan om samma territorium, utan snarare skapar de ett territorium som inbegriper både mårdhundens mage och de olika kontaktytor med andra arter som den kan hitta (det finns sällsynta fall där dvärgbandmaskar hoppat över till människor).

      Men sedan är det klart att det även sker konkurrens och kamp om territoriet. Människan vill inte ha mårdhunden på ”sitt” territorium (även om det till en början framstod som en ”bra ide”). Eftersom människan är den enda aktören i dramat som kan använda sig av teknik (kastrerade djur och radiosändare) har hon ett potentiellt övertag. Men mårddjurens flyktlinjer äro många, och uppe vid finska gränsen är skogarna djupa…

  2. Hej igen
    Ingen fara och tack för svaret 🙂
    Tror att jag förstå bättre vad du menar nu!

    En följdfråga: Hur kan man generalisera detta, alternativt vilka andra områden i samhället kan detta appliceras på?
    Flyktingkrisen? Trumps valkampanj? Kriget i Syrien? Bostadsmarknaden i Stockholm?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.