Lyckovändningen?

FIGURE 4

För några veckor sedan publicerades min och Gustaf Nelhans artikel The happiness turn? Mapping the emergence of “happiness studies” using cited references i tidskriften Scientometrics. För att läsa originalartikeln måste man befinna sig bakom betalvägg, men man kan även ladda ned en postprint-version på antingen Researchgate eller (för den som vill slippa facebookifieringen) på en hederlig server. Det är i princip samma version som originalartikeln, förutom att sidnumren inte stämmer.

Artikeln är baserad på 25 tusen publikationer hämtade från Web of Science. Vi har lagt upp alla visualiseringar i högupplöst format på ett eget arkiv. Dessutom finns all originaldata fritt tillgänglig (och för evigheten bevarade) hos Svensk Nationell Datatjänst (DOI-nummer 10.5878/002633). Man kan alltså reproducera våra resultat. Eller så kan man använda datamängderna till att producera nya resultat.

Våra resultat visar att lyckoforskningen tog sitt avstamp (i scientometriska mått) i 1960-talets gerontologi och familjeforskning. Den inkorporerades sedan i sociala indikatorsforskningen under 70-talet och vandrade sedan till socialpsykologi och personlighetsforskning. Under 90-talet breddas lyckoforskningen avsevärt och började leta sig in i medicinsk och klinisk forskning. Vid millennieskiftet sker ett kvantitativt genombrott och under 00-talet fullkomligen exploderar lyckoforskningen, samtidigt som den letar sig in i ekonomi och specialiserade vetenskaper. Vi använder dessa resultat sedan för att diskutera bland annat Sara Ahmeds tes om ”the happiness turn”, som vi nyanserar en smula.

Och mycket mer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.