Lost in translation

Just nu håller jag på med ett privatfilosofiskt projekt som går ut på exegetiskt läsande av Bergson. Eftersom jag inte talar franska, vilket är en slapphet från min sida, ramlar jag hela tiden in i översättningsproblem. Ett av dessa tål att dryftas närmre, eftersom åtminstone Deleuze lägger stor vikt i att Bergsons begrepp förstås på ett precist sätt (se nedan).

Det begrepp som orsaker mest förvirring är multiplicité / mångfald / Mannigfaltigkeit / multiplicity. Samtidigt är det kanske det viktigaste i hela Bergsons filosofi (något jag eventuellt återkommer till här på bloggen). Tack vare internet finns ju både franska, tyska och engelska texter till hjälp med läsningen av den svenska översättningen av Introduktion till Metafysiken från franskan, genomförd av Margareta Marin.

Eftersom jag inte riktigt vet hur jag ska fortsätta, lägger jag ut några exempel på passager i alla fyra språk:

SE
/../ ty avnystandet av vårt nuflöde liknar på vissa sätt enheten i en rörelse under utveckling och på andra sätt en mängd tillstånd som breder ut sig för oss, och ingen metafor kan uttrycka en av dessa två aspekter utan att offra den andra. (65)

FR
/…/ parce que le déroulement de notre durée ressemble par certains côtés à l’unité d’un mouvement qui progresse, par d’autres à une multiplicité d’états qui s’étalent, et qu’aucune métaphore ne peut rendre un des deux aspects sans sacrifier l’autre.

EN
– the unrolling of our duration resembles in some of its aspects the unity of an advancing movement and in others the multiplicity of expanding states; and, clearly, no metaphor can express one of these two aspects without sacrificing the other (14-15)

DE
/…/ das Sichabrollen unserer Daurer von bestimmten Seiten her der Einheit einer fortschreteinden Bewegung, von andreren einer Vielheit sich entfaltender Zustände gleicht und weil kein Gleichnis eine der beiden Ansichten wiedergeben kann, ohne die andere zu opfern.

Franskans ”multiplicité” blir ”multiplicity” på engelska, men ”mängd” på svenska och ”Vielheit” på tyska. Här drabbas jag av min första ångest. Språkpolisen(?) förbjuder oss att skriva ”multiplicitet” på svenska, vilket hade löst problemet ovan; men ”mängd” och ”Vielheit” är ju väldigt olika saker på tyska och svenska. Förvirring.

Begreppet multiplicitet har ju en speciell betydelse inom filosofin, i relation till Riemannsk matematik. Då förefaller det logiskt att gå ”bakvägen” via Riemannsche Mannigfaltigkeit”. Utgår man från detta matematiska begrepp, så som det borde ha återöversatts in i tyskan, uppstår följande bisarra effekt:

DE, 1909
Das innere Leben ist alles dies zugleich, Mannigfaltigkeit von Qualitäten, Kontinuität von Fortschritten, Einheit der Richtung. Es läßt sich nicht durch Bilder darstellen. (s. 9)

SE
Vårt inre liv är allt detta på en och samma gång; det har en mångfald av egenskaper, ett ständigt pågående framåtskridande, en enhetlig riktning. Det låter sig inte framställas i bilder. (s. 66)

EN, 1912
The inner life is all this at once: variety of qualities, continuity of progress, and unity of direction. It cannot be represented by images. (s. 15).

FR 1903
La vie intérieure est tout cela à la fois, variété de qualités, continuité de progrès, unité de direction. On ne saurait la représenter par des images.”

Att utgå från tyskan blir inte heller rätt.

Anledningen till allt detta är att Deleuze ägnar en hel sida i sin bok Bergsonism åt att diskutera just multiplicitetsbegreppets specifika relation till Riemann, och varför det måste förstås i sin yttersta exakthet. Jag avslutar med att citera argumentet i sin helhet:

The word ”multiplicity” is not there as a vague noun corresponding to the well-known philosophical notion of the Multiple in general. In fact for Bergson it is not a question of opposing the Multiple to the One but, on the contrary, of distinguishing two types of multiplicity. Now, this problm goes back to a scholar of genius, G.B.R. Riemann, a physicist and mathematician. Riemann defined as ”multiplicities” those things that could be determined in terms of their dimensions or their independent variables. He distinguished discrete multiplicities and continuous multiplicities. The former contain the principle of their own metrics (the measure of one of their parts being given by the number of elements they contain). The latter found a metrical principle in something else, even if only in phenonomena unfolding in them or in the forces acting in them. It is clear that Bergson, as a philosopher, was well aware of Riemann’s general problems. (39)

Sökandet fortsätter. #problematiskt

2 reaktioner till “Lost in translation”

  1. Hur relaterar detta sig till Hardt & Negris konstiga subjektbegrepp ‘multitude’? Vet ju att de båda är Deleuze och Bergson-fanbois. Apropå blev ‘multitude’ översatt till just ‘mängd’ på danska.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.