Kostnader för survey-undersökningar

Just nu skriver jag empiriska kapitel i avhandlingen, varav ett av dem kan sägas handla om ”surveymetodens historia”. Djupt inne i metodkapitlena till diverse undersökningar finns här intressanta små svarta lådor som man kan följa fram och tillbaka genom historien. Ibland är metoder, mätinstrument och statistiska standarder oproblematiska, och ibland öppnas dessa upp på ett kristalliserande sätt.

Just nu läser jag med stor sannolikhet de första akademiska surveyundersökningarna av väljarbeteenden från 1954/1956, genomförda av Jörgen Westerståhl och Bo Särlvik. Tidigare hade Svenska Gallupinstitutet under 40-talet gjort en hel del mätningar, men dessa skiljer sig både metodologiskt (de hade kvoturval och inte sannolikhetsurval, exempelvis) och organisatoriskt (Gallup var ett företag).

Men mer om detta en annan gång. En detalj, som förvissor är organisatoriskt väldigt intressant, är vad undersökningarna kostade att genomföra. 1954 kostade en enkätstudie med besöksintervjuer som genomfördes lokalt i Göteborg och kringliggande landsbygd 14 950 kronor, vilket enligt SCBs prisomvandlare motsvarar 202 640kr i januari 2011. Men detta var endast kostnad för själva urvalet och intervjuerna som genomfördes av Statistiska Centralbyrån. Då räknas ej lönerna för forskarna in, som enligt arbetsrapporten Valundersökningen 1954 (Westerståhl & Särlvik, 1954 (opublicerad)) gjorde delar av studien som ”oavlönade seminarieuppgifter”.

Jag har vid det här laget läst oräkneliga metodkapitel. Där förekommer oerhört sällan några uppgifter om vad kostnaden för undersökningarna uppgick till. Vill man veta sådant, får man söka sig till annat material. Dock finns ett annat intressant fall som kanske tål att jämföras med. Den första SOM-undersökningen från 1986 kostade 200 000kr, vilket motsvarar 382 144kr i dagens penningvärde. Dock var detta å ena sidan en postalenkät, vilka är betydligt billigare, men å andra sidan innefattas i denna siffra troligtvis mer än bara urval och fältarbete (vilket även 30 år senare utfördes av SCB).

Just kostnadsfrågan är som sagt inte helt central i min avhandling, även om just priset motiverar att man hellre föredrar postalenkäter än ansikte-mot-ansikteintervjuer, framförallt under 1980-talet. Men, i jämförelsen mellan postalenkäter och andra enkäter finns det teoretiskt sett oerhört mycket mera intressanta saker än pengar att tala om. Vilket jag gör i avhandlingen… och kanske här på bloggen nån gång.

Nu åter till akademisk svengelska i dokumentet avhandling20111020.tex.

PS. Är det bara jag som tycker att omslaget till Valundersökningen 1956 (ovan) är sjukt snyggt??? Så vill jag layouta min avhandling! Och sätta den i A4. Kunglig vetenskap!

4 reaktioner till “Kostnader för survey-undersökningar”

  1. ”Ej för publicering” är sjukt antikopimistiskt. Möjligtvis att du på det sättet kan uppmuntra till subversiv kopimistisk aktion. Men jag är ändå negativ. Det finns bra lulz och dålig lulz.

  2. Isak: Ja, det är lite trist. Men dessa rapporter hade mera karaktären av interna arbetsrapporter, där tabellerna i viss mån fortfarande innehöll osäkra data (att räkna statistik på 50-talet med hålkort var minst sagt jobbigt). Dels ledde resultaten i ett senare skede fram till riktiga publikationer.

    Idag är det annorlunda. Då hamnar datamängderna omgående i offentliga dataarkiv och kan beställas fram av vilken annan forskare som helst. Men, det är klart, i jämförelse med en fet .torrent på TPB är det fortfarande lite antikopimistiskt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.