Juliamängden

Juliagruppens seminarium igår öppnade fantastiska nya dimensioner i det där vi ibland kallar för nätpolitik. Fragmentariska anteckningar finns i Werebuild-wikin (lägg gärna till och ändra, de skapades i ett kollektivt dokument med lågnivåkaos), och mera strukturerade hos Calandrella (cheers!). Även Madeleine Sjöstedt och Mikael Persson har hunnit kommentera seminariet. Lisa har till och med några post-postseminariebilder. Dessutom finns en bambuser-feed här, och vi kommer snart upp med högkvalitativ video och podcast på bittorrent.

Så till eftertanken. Eller, kanske efter-tanken, eftersom seminariet innebar en hel del tankearbete som fortfarande pågår i mitt synaptiska internet som jag har i huvet, vars tentakler nu trevande sträcker ut sig över intensifier-pluginet.

Nätneutralitet och infrastruktur: Panelen bestående av Jussi Karlgren, Jonas Bosson , Nicklas Lundbladh och Jan-Erik Fiske var mycket intressant. De ovan nämnda länkarna ger en sammanfattning, så jag undviker upprepning. Men det var befriande att äntligen få tala om internet inte som ett medium, inte som en stor lastbil, och inte som en ”digital värld”, utan som just infrastruktur som förändrar världen.

Vikten av att ha ett öppet nät som inte diskriminerar sändare, mottagare eller innehåll kan inte underskattas. Jeremie Zimmermann tryckte ännu hårdare på detta och visade även hur detta inte enbart kan vara upp till den så kallade ”marknaden” att lösa. Werebuild har tryckt på principen om nätneutralitet åtminstone sedan telekompaketets andrabehandling och bland annat finns artiklar om net neutrality och mere conduit att läsa i wikin.

De sakfrågor som har tokaffirmerats i diskussionen fram tills nu är ju främst upphovsrätt och anonymitet/integritet. Dessa har båda börjat loopa som hackiga vinylskivor, även om de givetvis är viktiga. Men ser man istället hur de påverkar nätets infrastruktur blir de mycket större. Exempelvis leder ju ibland upphovsrättsliga konflikter till spärrlistor, protokollsdiskriminering (ex. bittorrent), DRM och sänkning av trafikhastigheter. Och gällande övervakning så belastar ju exempelvis datalagringsdirektivet och FRA-lagen både kostnader för operatörerna, och därmed konsumenterna, men det ”arkivifierar” även nätet på ett sätt som skapar integritetsproblematiker såväl som flaskhalsar (ex. vid deep packet inspection).

Aktivistpanelen var minst lika lyckad och bestod av Erik Josefsson, Johanna Nylander, Marie Andersson och Joakim Jardenberg. Erik presenterade bland projektet EUwiki som är ett verktyg för att hålla reda på vad som är i ”tratten” i EU-korvmaskinen. Just verktyg stod i fokus för att göra aktivismen ännu mera effektiv, en inställning som Intensifier alltid har gillat. Men även att dessa verktyg bör vara mera mainstream så att de kan användas till andra viktiga sakfrågor. (Tack vare Copyriot-Rasmus blev vi påminda från publiken om att havet inte bara innehåller maneter, utan även ålar, exempelvis).

Således, jag befinner mig i samma emotionella stadium som Isobel och jag ser framför mig många genomuppfriskande diskussioner och samtal kring nätet. Det är dock med en allvarlig underton (myten om att fun/love utesluter seriös politik är väl förhoppningsvis krossad vid det här laget). Om cirka tre veckor inträffar den eventuella tredjebehandlingen av telekompaketet. Då måste vi ha ett förslag redo – ett förslag som säger hur vi vill att det där paketet ska förpackas. Vill vi ha det inlindat i sunkiga och begränsande kabelteveliknande konfigurationer, eller vill vi ha neutrala fiberledningar som stäcker sig som en djungel och förbinder människor fritt? Är det vi som definierar vad öppenhet är, eller ska vi lämna den uppgiften till lobbyister?

Tusen tack till alla som var där och gjorde händelsen(erna) till en sweet SUCCESS!

(:=~~~~~

Uppdatering: Kaosteori, Marcin,  bloggar också.

2 reaktioner till “Juliamängden”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.