IPRED-spektrum

När det gäller framtiden för Internets har jag gjort några försök att begripa hur motståndsstrategierna går till i syfte att fundera på hur de kan göras bättre. FRAktivismen gav oss en historisk möjlighet att följa detta i realtid. 

Jag skrev om detta i Sydsvenskan kultur och konstaterade där att kreativitet, samarbete och kunskapsproduktion var viktiga element. Dock är detta ganska abstrakt. 

Det ter sig som om detta håller även i fallet IPRED. Det är återigen en ontopolitisk debatt om olika faktauppgifter (hur många fildelar, vilka böter får man osv.), om Internets struktur (sker fildelning pyramidalt med olika releasegrupper i toppen, eller horistontellt genom olika p2p, torrent, osv.). Här kan man nog konstatera att IPRED-kritikerna är steget före på grund av sin ”instinktiva kompetens” ur ett användarperspektiv. Men det finns ingen anledning att göra detta till ett absolut mått, även om det är viktigt ur ett offentlighetsperspektiv. 

I mera konkreta termer vill jag nämna två viktiga exempel på bra och fördjupande debatt: Johanna Nylanders artikel i Expressen och Isobel Hadley-Kamptz ledare i samma tidning är båda exempel på hur debatten hela tiden höjs till att handla om integritet, framtidens kommunikation och rättssäkerhet. När detta ställs mot ”kulturarbetarnas” trötta retorik och politikernas kapitulation får man hopp om en bättre framtid. Det är inte varje dag ett direktiv från EU genomlyses på detta grundliga sätt. Demokrati kommer från dessa sakfrågediskussioner, inte från representerande politiker. Det tycker jag är bra.

Mera konkret. Jag ställde för snart en månad upp en hypotes om den tredelade formulan bloggtryck, full-spectrum dominance och jävelskap som ett sätt att lyfta IPRED. Bloggtrycket kom genom de kontroversiella bloggväggarna, ett fenomen jag gärna funderar mer över. Jag vacklar fortfarande, men är mer och mer övertygad om Rasmus linje. Dock är det ett faktum att bloggarnas tryck gjorde att förra veckans medieagenda var ganska fett dominerad. Lägger man till TV och Radio (medier jag sällan använder mig av), så är IPRED nära en full spectrum dominance. 

En svårighet är dock att varje självresonerande storm kring dessa frågor gör att man förlorar sammanhanget. Johanna och Isobels artiklar exempel på hur man undviker en allt för smalspårig linje. IPRED-förespråkarna har givetvis en strategi som går ut på att det bara ska handla om ”piratkopiering”, ”stöld” och… hmm… ”risken att vi förlorar bra musik i framtiden”. 

Men FRA, IPRED, loggningslagen, telekompaketet, X, Y, X… etc. är aktualiseringar av det generella sociala panspektriska sociala diagrammet. Dock är detta mycket heterogent och svårt att överblicka. FRA jobbar längs en vektor av intensiteter där kriget och freden är två poler mot vilket det definieras, där man söker att förvandla avstånd till handling genom föregripande våldsmakt. IPRED är en skum hyrsnutskonstellation där förhållandet mellan intellectual-propertyföretag och polismakten sammanstrålar i en rättshavererande korporativism som främst arbetar med en primitiv ackumulation. De är ganska olika med andra ord. Dock innebär de båda en

Tack vare att det dagligen dimper ned intelligenta bloggposter i min RSS-läsare, och så länge dessa gör sig hörda i debatten, är jag optimistiskt inställd. Om vissa politiker hade tagit del av denna debatt istället för att läsa vad som står i DN-kommuniké hade de kanske sluppit överfyllda mejlboxar

11 reaktioner till “IPRED-spektrum”

  1. Visst är det märkligt att bara frågor som drabbar Internet-generationen ”genomlyses”. Bara när någon personligen berörs gör man sin röst hörd, och struntar i mängder av lagstiftning som drabbar andra men som ur demokratisynpunkt är minst lika jävligt. Vi lever sannerligen i en självisk och egofixerad tid!

  2. Björn: Jag hänger inte riktigt med. Anser du att jag bör skriva om andra saker än internetrelaterade frågor? För dessa drabbas jag nog inte ”personligen” av särskilt mycket. Då ”drabbas” jag nog mera av skatter, sjukvård om jag blir sjuk, arbetslöshet osv.

    Jag tror att det finns minst en bloggosfär för varje sakfråga. Kanske börjar jag skriva om något annat framöver.

  3. Tänk om Skivbolagen styrt i männsklighetens vagga. Då hade man fått betala för att använda eld och hjul. Ni giriga rika direktörer och överbetalda musiker. Förstår ni inte att kopiering är vad människans utveckling byggt på?? Att stoppa den river fundamenten för människans fortsatta utveckling. Stoppa all reglering av demokratin och Internet.

  4. Problemet med fildelning är inte fildelarna eller själva kopieringen i sig. Det är faktiskt de lata musikerna och giriga skivbolagen som är sitt eget problem.
    Internet och fildelning kommer aldrig att kunna stoppas.

    Problemet med mediaindustrin är att dom helst av allt skulle vilja avskaffa alla inspelningsbara media så som kasettband, cd-r skivor mm. tänt vilka fantastiska summor dom skulle få in då! om ALLA var tvungna att betala 299:- för en cd.

    Nu är det så att i dagens internetburna samhälle kan vi ta del av information utan att betala något för det, vare sig det är film, musik, porr, tidninigar, bloggar eller fakta.

    Jan Gillou (som icke kan använda en dator) skrev i aftonbladet om sitt motstånd mot den ”stöld” vi alla begår när vi fildelar. Hur fel han har behöver jag inte ta upp. Personligen gillar jag faktiskt hans böcker och frågan lyder nu hur mycket pengar har vår gode Jan förlorat på att jag är fildelare?

    Svaret är inte en enda krona. Tvärtom! Jag köper hans böcker för att jag omöjligen skulle kunna tänka mig att sitta framför datorn och läsa en bok på min skärm. Det är för knöligt att ”vända blad” utan att jag tappar bort mig i texten, jag skulle bli avbruten av mejl och dessutom frestas att läsa på jobbet osv.

    Vad gäller film, som jag kan erkänna att jag flitigt laddat ned, så vill inte jag betala för en film jag ser på datorn, inte tyckte var bra eller inte får på ett hårt medium(dvd). Min dvd-samling rätt omfattande nu och innehåller endast de filmer jag gillar. jag köper inte film osedd. Men jag köper det jag gillar.
    Filmindustrin får satsa på upplevelsen och precis som Jans böcker, framför öppna spisen med tekoppen i handen, kan nedladdad film på datorn aldrig konkurrera med ett härligt biobesök! Det är sånt man kan betala för.

    Samma visa med musiken, ett område där jag själv är verksam som artist. Jag släpper mina låtar på nätet, youtube och mp3:er, ta det bara, det är gratis! Varsågod! hoppas ni gillar mina låtar! Skivbolagen tyckte inte att dom hade ”potensial” (dvs. dom skulle inte tjäna något på att ha ett kontrakt med mig)
    men bevisligen lyssnar andra på låtarna nu och det är snart dags att dra ut och turnera lite mera igen. och då är ju frågan: kommer musikälskarna hellre sitta hemma och ladda ned gratis musik till datorn ifrån artister de gillar istället för att gå på koncerten när bandet lirar i en lokal nära dom?

    NEJ – det är svaret. nedladdad musik klår aldrig ett liveframträdande. Förut kunde artisterna göra skivor och få pengar när folk köpte dom, bara sitta på sina arslen och få in ett par kronor per album(medans skivbolagen behöl 199 kronor av 210 , kallas produktionskostnader med de ”kostnaderna” är egentligen bara ett par korvören per skiva i ett stort skivsläpp…)
    Alla lata artister som tex. Per Gessle (tydligen är hans bolag värda runt 240 millioner) har tjänat pengar på att sälja kopior av sina låtar i flera år, men nu är de kopiorna retfullt gratis på nätet. Ni får sluta spela golf och istället jobba lite för pengarna. Man säljer sig själv i alla yrken, byggjobbaren säljer sin tid, artisten sin image och musikalitet. Jag betalar som många andra gärna för att få upplevelsen av att se artisterna jag gillar showa live på scen.

    Men ingen skulle vilja betala för att se Per Gessle sitta i en fåtölj på scen live och räkna pengar ifrån sitt senaste skivsläpp med låten Dressed for sucess i bakrunden.

    Så om IPRED-lagen drivs igenom så ska alltså skivbolag och filmmakare lagligen kunna utpressa vanligt folk för att man delat med sig av det som borde vart gratis och som mediaindustrin vill ha ensamrätt att sälja gång på gång på gång?
    Nej säger jag! Ni i mediaindustrin som inte har hängt med i teknikutveckligen får skylla er själva! Er egen girighet har nu tillslut lagt krokben för er själva. Bakåtsträveri lönar sig inte.

    Jag har dock svårt att tro att film och skivbolagen skulle gå i konkurs pga. fildelningen. Däremot gråter och bölar nog varje direktör som små snikna bortskämda barn när dom tänker på hur mycket mera pengar dom hade kunnat få om dom bara hade hängt med lite grann och OM inte internet fanns. Ni artister och författare som gått med på IPRED förespråkarnas sida är egentligen slavar under de stora bolagen. Gör er fria! Sälj upplevelser, inte kopior!
    // Zappo

  5. Vems girighet?, är själv fildelare (fast med dåligt samvete). Tycker att stöld är stöld oavsett om det är småskaligt eller ej..*skratt*

    Javisst! jag är ambivalent av naturen men däri ligger paradoxala och ofta luttrande insikter 🙂

    Jag håller inte riktigt med om att en nedladdad film aldrig kan konkurrera med ”ett härligt biobesök”. Jag själv (och jag kan väl bara utgå från mig själv) är mer än lovligt invand i att bespara mig själv tid o resa samt omkostnader bara för att upptäcka att den nya filmen jag såg med halvbra kvalité faktiskt var värd att maka mig i väg på, trots låga betyg av rescencenter som aldrig blev kramade som barn. Kvar finns en slags tomhet, som en bukfylla i grillkiosken (!) Det finns något av en bekvämlighetsaspekt med i ekvationen man får ta hänsyn till. Människan tenderar ju att vara bekväm av sig och inte alltid veta sitt eget bästa, verkar det som…känns det som.

    Visst är direktörerna på ”monsterbolagen” marinerade i sin egen girighet med det är väl ovidkommande ur ett etiskt perspektiv?

    Jag är (förutom ambivalent) även en kronisk auktoritetsallergiker och ryser nästan av välbehag när mentala treåringar inom musikbranschen och resten av alla Mammon dyrkande smygnihilister blir kallsvettiga inför utiskten av att inte kunna mata sin designutstyrslade Chiuaua med gåslever längre.

    Men…

    Upplever även mycket eufemismer och drag av (vågar jag säga?) förnekelser i ”mina egna led” och DET är Mammon glad för.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.