Indikatorrörelsen, nätverksform och innehåll i Social Indicators Research

SocialIndicatorsResearch

Jag har börjat intressera mig för sociala indikatorer, speciellt inom området lyckoekonomi. En av de många linjer som har bidragit till en förståelse av värde som inte är ekonomiskt centrerad, består av den så kallade ”indikatorrörelsen”, som med sedan 1974 har rört sig i och omkring tidskriften Social Indicators Research. Jag tänkte bara lite enkelt se vad det är som rör sig i detta nätverk. Vad är det för typ av fakta? Eller, ännu tydligare, vilken typ av referens är det som cirkulerar?

Jag hämtade hem alla 3156 artiklarna som någonsin publicerats i Social Indicators Research från Web of Science (här kan man bläddra och här kan man ladda ned som källdata och gephi-fil) och började visualisera dem. Bilden ovan visar hela nätverket och de mest centrala noderna definierade efter hur ofta dessa keywords blir citerade. Alltså, ju större en nod (eller mod) är, desto fler ”referenser” finns det till detta keyword.

Vi ser alltså på bilden ovan hur begreppen ”Quality of Life”, ”Life Satisfaction”, ”Subjective Well-being”, ”Happiness” och ”Well-being” är mest förekommande. Dessa vecklar ut enorma nätverk och kan sedan kombineras med en mängd andra moder i nätverket.  Men, vi måste hålla i minnet att ”centralitet” endast är ett relativt/situerat begrepp. Centralitet är bara en fråga om inzoomning och organisering efter en visualiserande algoritm. Det är lätt att frestas att tro att man har hittat ”grunden” eller ”startpunkten” i ett nätverk. Men detta måste man undvika till varje pris, annars riskerar analysen reduktionism.

Vi kan givetvis zooma in på intressanta saker, exempelvis de konventionella ekonomiska indikatorerna ”income” och ”poverty”:

 

ZoomIncome

Vill man sedan öka graden av komplexitet kan man givetvis gå till källtexterna och läsa artiklarna som handlar om ”poverty” och ”income”. Här hittar man intressanta länkar mellan ekonomi och lycka. Det är här som vi bland annat hittar delar av Bentham.

Tittar vi sedan på de tio mest citerade verken inom Social Indicators Research får vi följande:

tiomestciterade

Nu är det alltid lite lurigt att syssla med ackumulerad data från 1974. Klassiker som Andrews och Witheys Social Indicators of Wellbeing har ju många år på nacken och kommer därför att vara mera citerade.

Vi kan även se vilka angränsande nätverk som Social Indicators Research hamnar hos. Genom att titta på vilka andra tidskrifter som finns i referenslistorna på de tretusen artiklarna från SIR, kan får man fram en ”Co-citation of Sources”. Ser ut så här:

SIRcocitationofsources

Här ser vi tydligare kopplingen till ekonomi i det röda klustret till höger, men även till sociologi, socialpsykologi och ”ren” lyckoforskning. Intressant.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.