Imitativ strålning i en halv miljon facebookkommentarer

Jag har länge funderat på olika metoder för att studera fenomenet imitativ strålning, det vill säga de repetioner/imiationer som utgör det sociala livets väv, som genomkorsar oss, och som vi använder oss av för att gå vidare i världen.

I Social Laws (1879) definierade Gabriel de Tarde ”imitativ strålning” som:

This, let me say again, is what I mean by a ray of imitation, or imitative ray ; and the sum total of rays of this kind derived from any single inventor, originator, or innovator, whose pattern is reproduced, is what I call an imitative radiation. Our social life includes a thick network of radiations of this sort, with countless mutual interferences. (p. 101)

Begreppet strålning ska här förstås i sin vetenskapshistoriska kontext. Det var vid denna tidpunkt som Röntgen, Becquerel och Curie upptäckte den radioaktiva strålningen, även om osynliga former av strålning (infrarött, ultraviolett ljus etc.) hade upptäckts hundra år tidigare.

Men en sociologisk stråle skiljer sig från en fysikalisk. En imitativ stråle hänvisar i någon mening tillbaka till en innovation eller en uppfinning. Men eftersom dessa ”original” ofta är omöjliga att spåra upp när det kommer till vardagliga beteenden och handlingar, så är det egentligen sällan innovationerna som man vill studera, utan repetitionerna.

Imitativ strålning kan studeras i alla möjliga typer av material. Men när det kommer till fenomenen såsom opinionen eller offentligheten så vill man ju gärna komma åt ”den vanliga människans” tankar och handlingar. Problemet är att det är svårt att närgranska vad människor tycker och tänker eftersom det med konventionella metoder (enkäter, intervjuer) blir dyrt och krångligt, och dessutom måste man ju skapa frågor som respondenterna svarar på, vilket gör att man inte kommer åt det spontana och vardagliga. Vissa humanister och samhällsvetare tar då till ett ”knep” och läser istället vad som står i tidningen, sedan antar de att vanliga människor är ”produkter” av den ”diskurs” som tidningen sprider. En omväg och en irrväg.

Istället tänker jag att allt det som sägs och görs i sociala medier borde kunna användas som ofiltrerat råmaterial för att snappa upp fragment av den imitativa strålningen. Här finns enorma mängder material, tillgängligt mer eller mindre gratis (fast på Silicon Valleyföretagens villkor), som nästan bara används för marknadsföring och omvärldsbevakning.

Med utgångspunkt i Imitationens lagar har jag tidigare hävdat att Facebooks databas i framtiden skulle vara ett av de viktigaste arkeologiska fynden för den som ville studera det sociala livet i retrospekt, kanske som en slags mikrohistoria.

Men Facebooks databas är gigantisk även om man bara närmar sig en delmängd av den. Men någonstans måste man ju börja, så jag skrev ett Pythonskript som skrapar kommentarer som postas på hundra stora Facebooksidor (och genast anonymiserar dem), som i någon mening har en koppling till den politiska offentligheten på ett eller annat sätt. Här ryms politiska partier, nyhetsmedier, föreningar, religösa samfund, kampanjer och en del ljusskygga medborgargarden och gatuaktivister från höger till vänster. Min plan är att utvidga listan på grupper så att jag täcker in mer och mer.

Men bara dessa hundra grupper gav efter några timmars tuggande upphov till en halv miljon poster i min databas (jag delar gärna med mig av den, men jag tror att det skulle bryta mot Facebooks regler om jag lade ut den för allmän nedladdning, kontakta mig).

En halv miljon Facebookkommentarer är bara en droppe i datafloden. Men på samma sätt som man kan detektera även små mängder strålning av vissa isotoper, kan man med små mängder naturligt språk detektera de imitativa strålarnas repetitioner genom det sociala livets bakgrundsstrålning.

För att göra databasen sökbar skrev jag ett annat skript och frontend som genererar ett smidigt webbgränssnitt som kan göra avancerade sökningar medelst reguljära uttryck*. Så här:

search

För att testa hur väl det funkar började jag med ett samtidsfenomen som är tillräckligt litet och begränsat för att man ska kunna kalibrera träffsäkerheten mot andra källor. Jag sökte därför på ”Soldiers of Odin”, och alla tänkbara varianter av hur man kan skriva ut detta, med följande reguljära uttryck: SOO\s|Soo\s|SoO|\ssoo\s|[S|s]oldiers of|S\.O\.O.*.

Tidsmässigt verkar det som att det talas om Soldiers of Odin med största intensitet bara de senaste månaden:

soo

De första träffarna är från januari i år och sker på en sida av offentligheten som verkar gilla SoO.

medborgar

När jag söker i Mediearkivet (lite snabbt) så är det först en månad senare, i slutet av februari, som ETC rapporterar att SoO är på väg till Sverige. Det spelar ingen roll egentligen, det intressanta är ju hur en finsk ”innovation” smittar till Sverige, inte bara via de stora massmediekanalerna, utan underifrån. Vill man studera hur dessa aktivistgrupper formeras och sprids från land till land gör man nog bäst i att övervaka dessa grupper (tillsammans med Flashback) snarare än vad som skrivs i tidningarna.

När sedan SoO börjar patrullera gatorna i Sverige sker en explosion framförallt i vad vi kan kalla för löst sammanhållna antifascistiska Facebookgrupper.

anon

Men vid det här laget har ju SoO redan blivit rikskändisar genom att ha patrullerat bland annat i Göteborg.

\\

Man kan även observera återmedieringar i den andra riktningen. Ta begreppet ”selfie” som introducerades med pedagogiska förklaringar i pressen i början av 2013. En skärmdump från Mediearkivet:

selfie

Den imitativa strålen träffar sedan urskiljningslöst genom offentligheten:

selfiesok

Ett annat uttryck som kan vara intressant är ”svetsarn” (Stefan Löfven). Uttrycket existerade innan han blivit statsminister, men väldigt sparsamt i svensk press ändå:

svetsarn

Till en början kan man då tänka att detta är ett nedsättande högeruttryck som används av Löfvens politiska fiender (det är här alla ”diskursanalyser” av massmedier stannar). Men tittar vi i hur uttrycket används blir det mera komplext.

svetsarn2

Uttrycket ”svetsarn” tycks förekomma både i gillande och ogillande sammanhang.

Imitativa strålar får inte sin mening genom att en högre ordning tillskriver dem betydelse. Istället får de sin innebörd genom att repeteras och imiteras. Vad som ena dagen är ett skällsord och andra dagen ett smeknamn är alltid en empirisk fråga.

* Obs. i Linux behöver du bara installera regexp-modulen till sqlite3, medan i Mac OS måste du kompilera om sqlite3 från källkod.

3 svar på “Imitativ strålning i en halv miljon facebookkommentarer”

  1. Det vore intressant att se lite statistik och plottar av vilka vägar och hur fort begrepp spreds mellan grupper efter första användningen. Och om man skulle klassificera användningarna som positiva/negativa/ironiska vore det intressant att se hur det varierade över tid och hur användningarna såg ut per grupp.

    Det är jätteroligt att följa hur du testar dig fram med skript som försöker säga något om människor och kultur. Mer sådant!

  2. Pontus: Ja! Bra ide! Jag borde lägga till någon slags visualisering där man såg uttrycket så att säga ”infekterade” olika grupper över tid så att man skulle kunna se spridningen. Dock kan man nog inte med säkerhet säga vad det egentligen var som var anledningen till att ett uttryck spreds från ett ställe till ett annat (så detaljerad data blir svår att skaffa).

    Datan jag samlar in sparar också en unik hashsumma (se skriptet) för varje användare så att jag kan spåra samma ”person” genom hela datamängden utan att veta vem hen är på riktigt. Kanske kan man då se hur en person postar ett uttryck i en grupp och sedan i en annan. Då skulle den personen fungera som ”smittspridare” mellan två olika grupper.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.