Icke-linjär historia, diagram och postdigitala gemenskaper

I helgen sammanstrålade åtta vänner från internet i Jönköping för att djupdyka i de flöden, hastigheter och diagram som givit denna stad sin tillblivelse. Den icke-linjära turen anordnades av metallurgen, även känd som macdeleuzian. Med hjälp av ett anteckningsblock och Wronzows fotografier skall jag försöka ge en slags rapport från nedstigningen i sänkan vid Vätterns strand ända ut till global logistikkapitalism.

Först några ord om formatet: Vad innebär egentligen att en historia är icke-linjär? Man skulle enkelt kunna förklara det genom att man inte utgår från den kronologiska tiden som primum movens i historien, utan istället ser till hastigheter. En hastighet kan handla om hur snabbt man fraktar något, vilket tryck som vind och vatten uppnår vid vissa tillfällen, hur fort man kan kommunicera över avstånd, etc. Vissa teknologiska tröskelinnovationer kan vid givna tidpunkter skruva upp hastigheter dramatiskt, eller ibland sänka dem. Exempelvis innebär telefonen att röstmeddelanden kan färdas väldigt fort så långt man har dragit kablarna, eller att ett vissa segel gör att båtar kan gå fortare.

Som vi skall se är historien om Jönköping primärt en historia av hastigheter; deras intensiva flöden, deras administration och deras förmåga att hålla territorier – från Poltava till Shanghai.

En annan aspekt av själva turen är dess karaktär av postdigital vänskap. Rasmus skriver i paragraf (S)23 i det postdigitala manifestet ett citat som tål att upprepas:

Potentialen i digitalt kommunicerade vänskapsband är enorm, men det är först i det postdigitala som vänskapen äger rum och urvalet sätts på sin spets. Inget rum rymmer ett obegränsat antal kroppar. Fysisk närvaro tillåter oss inte att bara fly till nästa [dator]fönster när ett samtal börjar bli tjatigt. (33)

Nästan alla som deltog i seminariet känner jag sen tidigare från bloggar och IRC. Ett gemensamt intresse för filosofi och historia förde oss samman i mer eller mindre täta kluster och under två dagars tight umgänge kan man säga att våra samtal var oerhört koncentrerade och trevliga.

Vattenfallet i Röttle, nära Vätterns strand. Postdigital gemenskap och sprakande höst.

Själva turen var indelad i platåer, alltså historiska konsistensplan som hålls samman genom en rad mekanismer. Kalle P har redan påbörjat en grundlig genomgång med platån som utgångspunkt (del 1 och 2), så jag tänkte bryta upp platåerna efter modus, och istället komplettera historieskrivningen på detta vis. Det hela sammanfattas i en work-in-progresstabell mot slutet.

1. Diagram

Under den drygt fyrahundraåriga period som rundturen i huvudsak uppehöll sig vid, kan man skönja åtminstone tre samhälleliga diagram. I Röttle by (bild ovan) lydde bönderna under Per Brahe på ett nästintill liveget sätt. Lydnad skapades med svärdet, och Brahe hade genom sina allianser med konungamakten fått ett stort inflytande över den nordiska politiken.

Stämpelklockan - Norrahammar
Stämpelklockan – Norrahammar

När vi istället förflyttar oss till Norrahammar och sedan även till Huskvarna ser vi hur det moderna disciplinsamhället har nått sin kulmen. Förutom stämpelklockan (ovan) reglerades arbetarens kropp genom företagshälsovård, moralen genom skolan, supandet genom den oheliga alliansen mellan frikyrka och nykterhetsförbund och fackföreningar stöddes aktivt av företagen, så att man skulle kunna förhandla om löner på ett representativt plan. Arbetaren, som fick allt mer mekaniserade arbetsuppgifter förvandlades från smed till proletär och blev på så sätt utbytbar om den inte längre passade in i produktionen.

Det närmsta vi kommer kontrollsamhällets logik är Torsviks logistikcenter alldeles bredvid E4-an. Den samtida transportindustrin kontrollerar lastbilschaufförerna med GPS, färddata och alkolås. Prestationen är inte bara en fråga om lydnad, och den övervakande blicken är inte längre mänsklig, utan distribuerad längs satelliter, datorer och fibernät (panspektrisk). Datorn vet bättre än den mänskliga föraren hur snabbt den kör och hur insatsen faller på plats i produktionsledet – som i logistikens fall sträcker sig från de gigantiska kinesiska elektronikfabrikerna till supermarknaderna i Haparanda.

2. Logistik

Hastigheter kommer inte av sig själv, utan de måste administreras, något som oftast förknippas med Statsapparaten. Under det tidiga sextonhundratalet var exempelvis masugnarna beroende av ett ständigt flöde av träkol. Dessa fraktades på släde, helst på vintern, genom den djupa småländska skogen. Under artonhundratalet drogs en järnväg genom Norrahammar som möjliggjorde att pappersbruket kunde frakta balar, och därmed kunde den moderna industriproduktionen ta fart. Men det var först med Europaväg fyra som logistik blev ett självändamål i Jönköping. Det centrala geografiska läget i Skandinavien ledde till att man beslöt sig att dra denna asfaltsväg genom stan, och därmed räfflade man landskapet och kanaliserade flödena av lastbilar med en hög bandbredd.

Torsvik Industriområde - Paketswichning.
Torsvik Industriområde – Paketswichning.

Lastbilarna i Torsviks svarta och högbevakade lagerlådor utför paketswitchning, en logik som sammanfaller med internet på många sätt. Genom att lasta om varorna just här, kan man nå 80 procent av den skandinaviska regionen svenska befolkningen genom ett decentraliserat nät av asfaltsvägar. Koldioxiden pumpas ur förbränningsmotorerna genom de portabla fossila bränslena. Diesels motor.

3. Kommunikation

Precis som logistiken behöver sina räfflingar i landskapet; stigar, järnvägar och motorvägar, kräver varje stadsblivande sina kommunikationsmedier. Per Brahe behövde samla in och pressa lump för att ha något att skriva på för att i sin tur kunna kontrollera och administrera kolonierna i Finland. Det moderna industrisamhället fortsatte med papper, men på artonhundratalet börjar telegraferna förbinda de större städerna med snabba faksimil. Torsviks industriområde är i dag beroende av ett globalt datanät som gör att beställningarna från fabriken kan göras, moduleras och mätas. Ibland dyker oväntade innovationer upp i kommunikationsmediernas kringvaro, bland annat tillverkade Husqvarna en mikrovågsugn, vars teknologiska tröskelinnovation egentligen är radarn (nedan).

4. Flöden

Varför är Jönköping just där? Detta hör samman med ett mycket långsamt geologiskt flöde av järnmalm, som letade sig ned i sänkan vid Vätterns kust för tusentals år sedan. Vid utblicken från Taberg, där malmen var som mest koncentrerad, ser det ut så här:

Macdeleuzian visar metallurgins geologiska strata
Macdeleuzian visar metallurgins geologiska strata

Innan man började nyttja berget jobbade man med rödjord som man rostade för att öka järnhalten och få loss slaggprodukterna. När man började bryta i berget gick man istället loss på kolmilor. Järnet ledde fram till en smidesindustri som så sakteliga förfinades. Men att tappa in sig på det geologiska flödet krävde ett flertal andra flöden, främst av vatten. Genom att dämma upp de små bäckar och åar som flyter genom den sumpiga myllan kunde man driva hammare och blåsbälgar, som i sin tur kunde öka flödet av syret så att träkolet fick sin rätta temperatur.

Järnet står i fokus även i den industriella eran, men har sakta förfinats till att bli allt mera hållbart. Under artonhundratalet exploderar Husqvarnas produktlinjer från vapen till motorcyklar, strykjärn, ugnar, motorsågar och symaskiner.

Symaskinens fylogenetik

Produktionen har i Jönköping alltid skyddats av antimarknader. Den första periodens merkantilism skyddade den inhemska marknaden genom tullar och arbetsmarknaden genom ett komplicerat lärlingssystem, artonhundratalets industrikapitalism tecknade karteller för att hålla priserna uppe, och samtidens logistik säkrar innovationer genom intellektuell egendom och patent.

Man kan sammanfatta några ov dessa historiska platåkonturer genom följande tabell:

Picture 9
Korrektur: CO2 ska egentligen vara fossila bränslen.

Postskriptum – Krig

Jag har fortfarande inte nämnt den kanske viktigaste aspekten av Jönköpingsområdets utveckling. Kriget.

Anledningen till att järn och smide blev så oerhört viktigt går genom gevärspipornas räfflade hål. Vapentillverkning har förekommit i Jönköping varhelst järn har gröpts ur berget.

Så länge kriget hölls uppe säkrades arbete, kapitalackumulation och exploatering av naturens minerala flöden. Vapentillverkningen var även en förutsättning för att kungen skulle ge Jönköping de ”privilegier” till näringsverksamhet, som senare kunde spilla över till civila produkter. Från mynningsladdare till kulsprutepistoler har Jönköping varit en del av det militärindustriella komplex som säkrat delar av den svenska välfärden.

Man kan fråga sig hur Torsviks paketswitchande datorer idag liknar FRA:s superdator på Lovön.

Detta var endast ett fåtal punkter från min analoga anteckningsbok. Varje icke-linjär historia är komplicerad, eller som man säger inom fraktalforskningen komplexiteten ökar med förstoringen!

Edit: fixade lite datafel.

15 reaktioner till “Icke-linjär historia, diagram och postdigitala gemenskaper”

  1. Ovanför stämpelklockan: Ett periodiskt system! Jag älskar periodiska system! Tidigare vill jag ha ett sådant där stort för skolbruk på min vägg. Fantastisk känsla av organisation; grundad på olika antal likadana komponenter i atomkärnan. Ett rationellt ordnande av något fullständigt obegripligt mystiskt.

  2. Ana: Visst är det fint med vetenskapen (den enda, dvs fysiken) och tiden bredvid varandra!

    Skämt åsido tror jag den användes när man blandade kol i stålet på något sätt. Fanns nämligen ett litet laboratorium i fabriken som mätte kvalitén på olika sätt.

  3. Vackert! Vilke payback det är att se det här – din och Kalles redogörelser!

    Jag ska utveckla på några punkter senare under dagen. Nu, två små korrigeringar från Generalen: 🙂

    * Från Torsvik når man 80 procent av den svenska befolkningen inom en radie av 35 mil, inte 80 procent av den skandinaviska regionen.
    * I tabellen: CO2 är en restprodukt i förbränningen, bränslet bör snarare kallas fossilerat kolväte.

  4. Pingback: I polemik
  5. Hej,

    Intressant med historia beskrivet med hastigheter, men den är fortfarande linjär. Bara 2D. Om man ska snacka om icke-linjär historia då kan man välja cyklisk eller kontinuerlig, så som finns beskrivet tex för de flesta primitiva samhällen. Tiden, och berättandet från förr, sågs gå i rytmer, som årstider, samma berättelser skulle återkomma och samma händelser åter uppspela sig. Man kan väl lägga lite hastigheter på detta sätt också om man vill.

    Vad trevligt att det finns fler dator-tekniker och historia/filosofi intresserad. Hojta till nästa gång ni träffas i Jönköping, kunde nämligen visat er runt här men ni ser ut att ha lyckats bra själva ändå!

    Hejsvejs

  6. Pingback: 1923 | Intensifier

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.