Fraktalgränser III: Urban vertikalitet/geologi

geologysmall

Om en checkpoint kontrollerar flöden vid den sedimenteringsnivå som är i markplan (räknat i meter över havet), är det är intressant att se vad som finns ovan och under den. Härdomdagen lyckades jag hitta ett brottstycke i Ramallah (bild ovan) som visar en liten skymt av Västbankens geologi. Ramallah genomgick en byggboom i början av 00-talet, framförallt orsakad av att palestinier från östra Jerusalem flyttade in (eftersom östra Jerusalem görs obeboeligt genom rivningar och eftersatt infrastruktur). Denna snabba tillväxt går ibland så fort att det urbana landskapet lämnas öppet.

Men Ramallah är en modern stad. Det blir annorlunda när man istället följer vertikaliteten i Jerusalems gamla stad.

Det finns sju portar som leder in och ut genom Jerusalems murar. Sammanlagt finns det elva portar, men fyra är förseglade. Det finns 65535 portar på alla de tusentals apparater som leder internetanslutningar in och ut genom Jerusalems brandväggar. Men endast ett fåtal av dem är öppna, de andra är förseglade för säkerhetens skull. Under marken i Jerusalem finns en oändlig mängd tunnlar och rörsystem, som leder vatten, avlopp och elektricitet. Om det regnar mycket är det viktigt att dessa system inte är förseglade för då svämmar staden över.

De äldsta tunnlarna och de äldsta murarna är tretusen år gamla enligt arkeologer. Arkeologerna skulle allra helst vilja gräva ut alla gamla tunnelsystem för att ta reda på hur man levde förr i tiden. Men det skulle utmynna i en internationell kris, så de får nöja sig med hypoteser. Istället pågår en mindre kris precis utanför stadens murar, där arkeologerna gräver ut den ännu äldre versionen av Jerusalem – Davids Stad. Denna stad

Jerusalem är tretusen år av geopolitik i formen av miljoner ton av sandstensblock, ihopknycklade till en struktur vars centrala beståndsdelar är murar och tunnlar. Jerusalem är en kontinuerlig variation av kombinationen tunnel/mur, som kan ändras både långsamt, över årtusendena, eller blixtsnabbt; på bara några sekunder kan en gata spärras av med hjälp av en temporär mur av stålgaller.

I området kring Suq Al-Qattanin, den Mamlukiska bomullsmarknaden, blir denna effekt som tydligast. Åt ena hållet öppnar sig en bedårande spetsbågad port till tempelberget. Porten bevakas av israeliska soldater som bara släpper igenom muslimer, ibland efter viss ålder, ibland endast under vissa tider. Går man istället ut ur andra porten och tar till vänster hamnar man vid ingången till den västra muren (klagomuren). Även denna bevakas av israeliska soldater, som dessutom är utrustade med en metalldetektor. Men, den tillfällige besökaren förbiser ofta en serie av ytterligare kontrollstationer, som är mobila och kan uppstå när som helst. Beroende på säkerhetsläget kan gatorna som leder ned mot dessa ingångar spärras av i ett tidigare skede med hjälp av gallerstängsel. En stad med trånga och vindlande gränder kan snabbt förvandlas till kaotiska och trängda gatustrider, och för att kontrollera dessa flöden och krafter, exempelvis vid muslimernas fredagsbön, måste gatorna regleras längre uppströms, ibland redan utanför Damaskusporten.

Begreppen tunnel/mur har innehåller flera dimensioner. Den första nivån relaterar till gravitation. En mur leder vertikallast ned mot marken. En tunnel har, å andra sidan, gravitationen som sin fiende. Ju bredare en tunnel grävs eller byggs, desto större risk för att den rasar in. Kombinerar man en mur med en tunnel får man en båge. Den romerska bågen är helt rundad, och den tillåter att man skapar en öppning i muren, som kan förlängas till en tunnel. Den romerska bågen fördelar vertikallasten mot utåt mot sidorna och sedan ned till marken. Under barocken gotiken ville man bygga större fönster i katedralerna, men den romerska bågen behövde alltför tjocka väggar på båda sidorna. Då uppfann man istället den spetsiga bågen som fördelade vertikallasten i en rakare riktning ned mot marken. Kombinerar man denna hybrid mellan tunnel och mur så att man får en serie av bågar, har man byggt en arkad, en underjord skyddad från solens strålar, ovan vilka man kan bygga flera våningar med hus och lägenheter, eftersom bågarna fördelar vertikallasten på ett effektivt sätt.

Den andra nivån är strategisk. Muren, tillsammans med vakttornet, utgör en av de äldsta formerna för fortifikation. Vertikallasten mot marken ger skydd i form av att denna kraft kan utväxlas mot att muren kan motstå horisontallkrafter (murbräckor, släggor, granater, missiler). Tunneln, å andra sidan, skapar en dold fortifikation. Rörelser inuti tunneln förblir osynliga för en fiende, och ju mera intrikat tunnelsystemet är byggt, desto större blir överraskningen eller försvinnandet. Tunnelns fördelar används av kaniner och termiter, av smugglare och flyktingar, men den allra mest systematiska formen finner vi i logistisk infrastruktur: tunnelbanan. Det är ingen slump att många tunnelbanor har en dubbel funktion: de kan förseglas och förvandlas till en fortifikation mot det slutgiltiga hotet: det termonukleära kriget.

Den tredje nivån är emergent: Tunneln och muren skapar tillsammans ett system av reläer. En mur med ett hål blir en checkpoint. Den som kontrollerar denna checkpoint bestämmer differentieringsprincipen. Bågen möjliggör att städer byggs högre och högre. Redan de tidigaste pyramiderna innehöll dolda bågar för att kunna öppna upp en eller flera gravkammare mitt inuti dem, trots massivt tryck ovanifrån. Kheopspyramiden har två sofistikerade arrangemang av spetsbågar som har burit upp konungens och drottningens gravkammare i fyra och ett halvttusen år. De gotiska katedralerbyggarna tog spetsbågen till sin fulla perfektion. Tack vare att de kunde öppna ännu större fönster kunde man i Basilique Cathédrale Notre-Dame de Chartres släppa in Guds ljus och koppla ihop sig med himmelen.

Tunneln som leder till Pool of Silowam för att leda bort regnvatten användes även som flyktväg undan romarna. Så att de kunde fly till Masada.

qattanin

Detta är förutsättningarna för de möjliga förvandlingar som varje litet skrymsle i Jerusalems gamla stad kan genomgå. Vad som ena stunden är en bazaarliknande turistattraktion kan snabbt förvandlas till en trängd och genommilitariserad sammandrabbningspunkt. Det räcker med att en person med fel religion går in genom fel port, att en gränskontroll havererar, eller att någon helt enkelt tappar fattningen. De smala gränderna transformeras ögonblickligen till kompakta fängelser. Den moderna krigföringens vapen är i dessa trängda situationer lika otympliga som de är dödliga. Vid ingången till tempelberget har man därför ställt fram femtiotalet sköldar i genomskinlig härdad plast. Så fort man kommer upp på denna släta yta måste man byta taktik till den grekiska falangen för att kunna möta massorna som breder ut sig.

3 reaktioner till “Fraktalgränser III: Urban vertikalitet/geologi”

  1. Tack för de utmärkta artiklarna, hoppas det blir fler av dem. Jag var i Israel och Palestina för ett par veckor sedan och det är precis som du säger, något helt annat att befinna sig på plats. Att försöka förstå konflikten, eller närmare bestämt de gränser som dragits, så räcker det inte att läsa av en karta.

    Vi hade en guide som visade oss runt. Till platser där muren inte är färdigbyggd (med intentionen, enligt guiden, att släppa in billig arbetskraft från de ockuperade områdena), där nya bosättningar byggs och gränskontroller där vi utan pass kunde passera (vi glömde ta med vid ett tillfälle) medan guiden får vänta tills vi återvände. Det får en att fundera på vad en gräns faktiskt är. Inte bara geografiskt, utan vem eller vad som får passera den. Tycker du gör en intressant redogörelse kring det.

    1. Tack för kommentaren!

      Jag var också på en guidad tur med ICAHD i östra Jerusalem. Precis som du säger är muren inte så mycket byggd för ”säkerhet” som den är byggd för att kunna expandera/begränsa städer och urban planering.

      Ska se om jag kan skriva ihop något om detta även.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.