Foucault – Order of Things

Filosofi. I måndags höll jag en föreläsning med titeln ”Humanvetenskapernas villkor” för B-kursen i vetenskapsteori. Eftersom många är intresserade av Foucault och det inte finns så många bra sammanfattningar av hans kluriga bok The Order of Things tänkte jag att jag skulle dela med mig av min föreläsning, som sammafattar boken och dess centrala argument.

Texten finns att ladda ned som pdf (klicka här) (12 sid). Ni som fiskar efter ett enkelt sätt att copypasta ihop en hemtenta – gör er ej besväret. Texten är universellt modulerad och tillagd i Urkunds register – you will be caught in a pre-emptive strike.

Uppdatering: Fixade kass länk

15 reaktioner till “Foucault – Order of Things”

  1. Utmärkt, Christopher! Jag undrar förresten om någon någonsin har vågat använda Foucaults metod på samtiden? För visst skulle man kunna få fram allt möjligt intressant om posthumanism, tvärvetenskapliga discipliner, framväxten av nya vetenskaper (kaos och komplexitet, resistance studies (!) etc) om man bara körde den rakt av? Den stora frågan skulle då vara: Har vi upplevt brottet än?

  2. Marcus: Det är just det som är den stora frågan. Just cybernetik och komplexitetsteori borde kanske utgöra ett posthumanistiskt brott. Men ändå inte… de bygger ju även dessa på exempelvis life, labour och language. Hur vi än gör baserar vi våra analyser på att det finns människor som är inbegripna i dessa processer.

    D&G är svåranalyserade. De talar ju om människan som distribuerad i ATP och som en motor/fabrik i AE. Det senare är definitivt en förlängning av det moderna epistemet, men det förra är ju frågan…

    Hursomhelst, Foucaults perspektiv ger ett nytt seende för vetandet, och order of things är en sjukt bra bok.

  3. Ja, mycket bra snabbanalys! D(u sätter f ö fingret på varför jag ändå tycker att post-modernism faktiskt är ett relevant begrepp (i den här betydelsen). Dock har begreppet blivit synonymt med kritikernas vantolkning det, lite grand faktiskt som Pär Ströms förståelse av feminism, som ju bygger på anti-feministers vantolkningar av teorierna snarare än teorierna själva…)

    Och jag håller med om att juryn ännu sammanträder om ATP. Frågan är om vi ändå får se ett hastigt brott när de väl kommer tillbaka och förkunna domen… Kan man dock inte se att minor science/literature/philospohy-tänket delvis talar emot Foucaults tanke på epistemiskt brott? Minor-tänket handlar väl snarare om en ständigt närvarande underström, dömd att leva i skuggan av en mer långvarigt dominant huvudströmning. Annorlunda uttryckt: Är inte en poäng med nomadologin att den aldrig kan dominera, dvs att den egentligen aldrig kan upphöjas till episteme?

  4. Marcus: Definitivt. Nomad science/philosophy är alltid extra-epistemisk. Den följer inte nödvändigtvis de regler och uppfattningar en kultur har för legitimt eller relevant vetande.

    Här finns det en intressant motsättning mellan Foucault och D&G. I Order of Things räknar Foucault Nietzsche som en inomepistemisk företeelse, som visserligen tar människa/övermänniska/Gud till nya höjder, men ändå bygger på det moderna epistemets arkeologiska grundstruktur. Jag har inte läst Deleuzes bok om Nietzsche än, men jag anar att de närmar sig honom på två lite skilda sätt.

  5. Intressant! Jag har inte heller läst Deleuze Nietszche även om jag har den hemma, men det vore onekligen intressant att jämföra de båda herrarnas uppfatnning av den gamle valrossen. Deleuze kopplar väl Nietzsche till det bergsonska konceptet Utsidan i relativt hög grad. Säger Foucault något om Bergson?

  6. ”The criticism-positivism-metaphysics triangle of the object was constitutive of European thought from the beginning of the nineteenth century to Bergson” står det under ”The limits of representation/VI. Objective syntheses” i Order of Things…

  7. Förresten, det dök upp en tanke till: Arbetsvärdesteorin kan sägas vara central för den moderna erans politiska ekonomi – men redan i slutet av 1800-talet hade den i princip ersatts av marginalnytteteorin som på många sätt är svårare att placera in i vare sig det klassiska eller det moderna episteme. Har du något klokt att säga om detta?

  8. Kanske är detta en fråga för vår vän Kalle, egentligen… Men så som jag förstår det: Nej, marginalnytteteorin utgår inte från arbetet. Egentligen är den enklare att se som en variant av den klassiska teorin att en varas värde bestäms av dess sällsynthet. Teorin säger nämligen att priset på en vara bestäms av hur stor nytta köparen anser sig ha av att inneha (ytterligare en kvantitet av) den aktuella varan. Det innebär att priset är subjektivt och i prinicp mycket lokalt: Efter en trerätters middag är köparen mycket måttligt intresserad av att konsumera ytterligare en trerätters middag=värdet av en sådan sjunker (hence: All you can eat-fenomenet…) och det är upp till säljaren att bedöma om han kan sänka priset i motsvarande grad.

    Denna teori (som löser flera problem med arbetsvärdesteorin och faktiskt känns rätt elegant) är som jag fattar det helt dominerande i de ekonomiska vetenskaperna idag och har varit det under i princip hela 1900-talet, för alla utom marxisterna.

    Men vi behöver kanske Kalles hjälp här för att svara på frågan: Vad har marginalnytteteorin om varors värde med arbete att göra? Svajar Foucault här?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.