Felicific Calculus 1914

Skärmavbild 2014-12-03 kl. 19.38.06

Websters dictionary ligger några år efter.

I min forskning om att mäta lycka letar jag efter första gången som begreppet ”felicific calculus” nämns. Begreppet är centralt som idé för alla som har försökt sig på att mäta lycka på ett eller annat sätt. Men, det är inte helt enkelt att söka sig fram eftersom man får harva en del på 1800-talet i skannade böcker från Archive.org. Men man hittar alltid mer än vad man letar efter, så jag tänkte att jag postar minnesanteckningarna här för den som är intresserad.

Tidigaste referensen jag har, än så länge, är från 1914 (slår mitt förra ”rekord” från 1918):

This seems to be the first use of the now well-known expression ‘moral arithmetic’: it does not occur in the Introduction to the Principles of Morals and Legislation. But arithmetical terms, and a ‘felicific calculus’ with elements or dimensions of value, were largely employed in early MSS.; e.g., ‘Observe that the number expressing the Certainty and Propinquity of a pleasure must be a fraction. The limit on the side of menace the maximum being but an unit. … A Pain or Pleasure loses in certainty, upon the single account of its being distant. But this is in a fixed ratio, the same for all pains and pleasures ‘ (MSS. University College, No. 69; cited Halevy, vol. L, p. 300). (C. M.A.) 1

Intressant. Begreppet ”moral arithmetic” och ”hedonic calculus” är mycket mera spritt under artonhundratalet än ”felicific calculus”.

Notes:

  1. Dumont, Étienne (1914) Bentham’s Theory of Legislation, Translated by Charles Milner Atkinson, Vol. 1, London: Oxford University Press, p. 2

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.