Egdeworth 1881 om hedonic calculus – hur mäta nytta och lycka och den atomistiska grunden för hedoner

Skärmavbild 2014-12-07 kl. 14.17.48

Artiklar som citerar Edgeworth 1881. Rådata som txt och nätverksfil som gephi.

Häromdagen snubblade jag över Francis Ysidro Edgeworths Mathematical Psychics: An Essay on the Application of Mathematics to the Moral Sciences (1881) 1. Det tycks finnas en outsinlig ström av brittiska utilitarister som under 1800-talet försökte förena matematik med ”moral sciences”, ekonomi med felicific calculus, och att fatta beslut baserat på nytta.

I sammanhanget är det värt att notera att det är från Edgeworth som Torbjörn Tännsjö lånar idén om hedonistiska atomer, eller ”hedoner”. Se bland annat hans bok Hedonistic Utilitarianism 2 och en kritisk recension av Timothy Chappell 3. (Ursäkta paywallänkarna).

Dessutom hänvisar Daniel Kahneman och Robert Sugden 4 till Edgeworth och Bentham som grunden för deras begrepp experienced utility. De förklarar både hur de har hämtat detta begrepp från sitt ursprung 5 och varför detta ursprung ofta glöms bort 6.

\\

Edgeworth var inspirerad av William Stanley Jevons Theory of Political Economy (1871) och inleder sin skrift med en definition av nytta som lyder:

Utility, as Professor Jevons says, has two dimesions, intensity and time. The unit in each dimension is the just perceivable increment. (p. 7)

Intensitet och varaktighet känner vi igen från Benthams usprunliga skala för att mäta lycka.

Men Edgeworth menar att dessa två dimensioner är otillräckliga. Han vill istället införa en tredje dimension. Detta leder till en viktig passage i bokens inledning, och därför kommer det många citat i arkivsyfte för att bringa klarhet i tankeoperationerna.

För det första uppfinner Edgeworth en ”enhet” för vad han kallar ”pleasure-intensity”:

In virtue of what unit is such comparison possible? It is here submitted: Any individual experiencing a unit of pleasure-intensity during a unit of time is to ‘count for one.’ Utility, then, has three dimensions; a mass of utility, ‘lot of pleasure,’ is greater than another when it has more intensity-time-number units. (p. 8)

Nyttan är alltså tredelad. Intensitet av njutning, varaktighet av njutning och ”antalet” njutningar. Det är detta ”antal” som leder vidare till:

Looking back at our triple scale, we find no peculiar difficulty about the third dimension. It is an affair of census. The second dimension is an affair of clockwork; assuming that the distinction here touched, between subjective and objective measure of time, is of minor importance. But the first dimension, where we leave the safe ground of the objective, equating to unity each minimum sensibile presents indeed peculiar difficulties. Atoms of pleasure are not easy to distinguish and I discern; more continuous than sand, more discrete than liquid; as it were nuclei of the just-perceivable, embedded in circumambient semi-consciousness. (p. 8, min fetstil)

Det som skall mätas (census) är alltså njutningsatomerna. Eller, vad Tännsjö senare kom att kalla ”hedoner”. Men för Edgeworth uppstår genast ett problem. Dessa atomer är inte möjliga att räkna, så som vi räknar antalet fingrar på handen. Men följande kryptopoetiska passage argumenterar Edgeworth:

We cannot count the golden sands of life ; we cannot number the ‘innumerable smile'[s] of seas of love; but we seem to be capable of observing that there is here a greater there a less multitude of pleasure-units, mass of happiness; and that is enough. (p. 8-9)

Vad Edgeworth är ute efter är alltså en slags balans som kan avgöra var någonstans det finns fler eller färre ”njutningsenheter”, mer eller mindre ”lyckomassa”. Intressant.

Det finns många fler intressanta saker i Edgeworths bok. Hans atomistiska världsbild bygger mycket på att hans stora förebilder är fysiker. Ofta återkommer han till Maxwell (p. 76-77). Hans förhoppningar är att samhällsvetenskaperna (moral sciences) en dag ska kunna jämföra sig med fysiken och astronomin:

‘Mécanique Sociale’ may one day take her place along with ‘Mécanique Celeste,’ throned each upon the double-sided height of one maximum principle, the supreme pinnacle of moral as of physical science. As the movements of each particle, constrained or loose, in a material cosmos are continually subordinated to one maximum sum-total of accumulated energy, so the movements of each soul, whether selfishly isolated or linked sympathetically, may continually be realsing the maximum energy of pleasure, the Divine love of the universe. (12)

Mécanique Sociale. Political Arithmetic. #fysikavund. Hedonic Calculus. Scientia Felicitas. Felicific Calculus. Många namn för samma strävan.

Notes:

  1. Edgeworth, F. Y. (1881) Mathematical Psychics: An Essay on the Application of Mathematics to the Moral Sciences, C. Keagan Paul & Co.
  2. Tännsjö, Torbjörn (1998) Hedonic Utilitarianism, Edinburgh University Press.
  3. Chappell, Timothy (2001) ”Hedonistic Utilitarianism by Torbjörn Tännsjö”, Mind, Vol 110, No. 439, 864-869.
  4. Kahneman, D. and Sugden R. (2005) ”Experienced Utility as a Standard of Policy Evaluation”, Environmental & Resource Economics, No. 32: 161-181. DOI 10.1007/s10640-005-6032-4.
  5. Decision Utility, Experienced Utility and Contingent Valuation Two different interpretations of the term ‘utility’ have been used in the literature of economics. In its original interpretation, which derives from Bentham, utility is interpreted in hedonistic terms, as a measure of pleasure and pain. In the 19th century, Edgeworth (1881/1967, pp. 98–102) suggested the idea of what he called the ‘hedonimeter’ – an imaginary instrument, analogous with the barometers used in weather-recording stations, which could measure the level of pleasure or pain that an individual was experi- encing at any moment and then plot this as a continuous function of time. The integral under the curve plotted by the hedonimeter would be a measure of the individual’s happiness for a given period. A developing strand in the recent research literature of economics is to try to revive this interpretation of utility as experienced utility. (162)
  6. Why did economics abandon the tradition of Bentham and Edgeworth? There seem to have been multiple reasons. One reason, commonly cited by historians of economics, is that there was a positivist or behaviourist revolution at the beginning of the 20th century. As part of that revolution, economists rejected the subjectivity of experience in favour of the objectivity of observable choices. But a second and very powerful reason came from normative economics. In 20th-century neoclassical welfare economics, the measure of welfare for any given individual is her utility. If utility is interpreted as decision utility and if economic agents are assumed to be rational utility-maximisers, there is no need to worry about whether they are choosing things that they will enjoy consuming.(162)

2 reaktioner till “Egdeworth 1881 om hedonic calculus – hur mäta nytta och lycka och den atomistiska grunden för hedoner”

  1. Hm, detta hakar ju sen rakt in i frågan om hur man ska räkna fram nationalräkenskaper i en ekonomi präglad av kontinuerlig inflation och innovation. När man idag säger att Sverige t.ex. har 0,1 % inflation, är denna siffra i själva verket framräknad med hjälp av ”hedoniska index”. När jag på bloggen försökte spåra dessa teoriers historia kom jag till 1883:
    http://copyriot.se/2012/04/09/krisen-del-29-historiskt-om-hedoniseringen-av-bilar-datorer-och-bocker/

  2. Intressant!

    Den rena ”principle of utility” måste vi tillskriva Bentham 1789. Men i detta verk talar Bentham bara om att nyttoprincipen ska styra ”morals and legislation”. Resonemang om ekonomi är ganska frånvarande i boken. Även om det finns andra passager (se länken) där han talar om ekonomi som en indikator på nytta.

    Men det är snarare under andra hälften som ”ekonomer” som Sidgwick och Edgeworth skapar en hedonistisk ekonomi. Den ”renas” sedan ut (Jrf. Latours moderniseringsprocess), men det verkar som att den återkommer under 70-talet, då som en kritik mot BNP-måttets dominans och argumenterandes att människor inte blir lyckligare av (ännu mera) tillväxt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.