Days of Love, Nights of Hack

Nyss hemkommen från Hacknight #2, och medelst komasömn i några timmar har jag återfunnit samma euforiska glädje som infann sig under de fjorton timmarnas sträckhackande och hang-around med den skandinaviska hackerscenen.

Man kan säga att hacknight hade två faser. Först var det själva presentationerna och workshoparna som löpte parallellelt. Jag fick äran att inleda med en presentation av Telecomix Crypto Munitions Bureau. Jag presenterade preliminära forskningsresultat för cypherneticsforskningen, eller ”chiffernetiken” kanske man ska säga på det folkliga språket. Poängen var att bygga vidare på en modell som xorbot hade ritat på tavlan under Telecomix Cyphernetics Assembly, som visade på distributionen av makt i olika sociotekniska system, och på vilket sätt internet har givit upphov till möjligheten till kommunikation utan centrala noder, en möjlighet vi måste utnyttja mera.

För inte så länge sedan lanserade Telecomix Communications Agency, som även ligger bakom pad.telecomix.org, den öppna tjänsten status.telecomix.org som bygger på StatusNet-mjukvaran. Den funkar ungefär som twitter, men är distribuerad och kan kommunicera med andra statusnet-servrar. Detta leder inte bara till en högre överlevnadsgrad rent tekniskt, utan som med alla tekniska system samproduceras de med sociala system.

På status.telecomix.org undviker man effekten ”valfår”, ”vuvuzuelor” och medelklassens smarta kommentarer om det kungliga giftermålet, helt enkelt eftersom en distribuerad tjänst inte tar samhällets helhetliga hastigheter som objekt, utan snarare har formen av ett community. Distribuering har alltså även livsestetiska kvalitéer, och ger oss möjligheten att leva efter en annan social organisering än tidigare, något som var den ungefärliga innebörden av mitt föredrag.

Jag tror inte att det var någon som bambusrade från presentationen, men ett filmteam var på plats i syfte att göra en dokumentär, och jag intervjuades i en soffa efteråt. Producenten hade även fått nys om Telecomix insatser kring #smile29 så jag fick chansen att tala om den generella metod av att ”hacka parlament” som Werebuild och Telecomix forskat fram i samarbete med franska La Quadrature du Net.

Mina slides har jag svartkastat in i christopherkullenberg.i2p och kan laddas ned därifrån, av säkerhetsskäl.

Därefter talade brokep i huvudsak historiskt om The Pirate Bay. Det är intressant att se hur de historiska återblickarna verkligen återspeglar de nätpolitiska konflikter som råder just nu. När man tänker efter har TPB sysslat med frågor som yttrandefrihet, nätneutralitet och att distribuera nätverken hela tiden.

Samira pratade om Netbased Commons, och hur digitala gemenskaper och fysiska platser hängde ihop. Forskningsavdelningen i sig är ju ett strålande exempel på hur internet och ett hackerspace hänger samman, men även kulturella uttryck och politiska gemenskaper är beroende av att kunna befinna sig i ”commons”, eller på allmänna platser som inte har glasats in av flygplatsernas sociala diagram. På samma sätt som internet hotas av en flygplatsifiering, med säkerhetiserade och slutna miljöer, ser vi samma tendenser i offentliga miljöer, som sakta men säkert förvandlas till antimarknader och platser för konsumtion istället för vilken aktivitet som helst.

Därefter gavs en presentation om kryptering av två Mandos-utvecklare. De hade en lösning på det problem som uppstår när man krypterar servrar, nämligen att man fysiskt måste förflytta sig till datorhallen och slå in lösenordet för att starta om en server. Istället sätter man upp en eller flera Mandos-servrar i nätverket, som skickar lösenordet över det lokala nätverket, och på så sätt kan man uppgradera kärnor och starta om burkarna utan att behöva rusa till hallen.

Sist men inte minst talade raccoon om teknologin Svartkast, som är under utveckling på TCMB. Tanken med ett svartkast är att man bygger en dator med extremt hög säkerhet, som sedan placeras ut i det urbana syntaxet, där den mikrotaktiska manövern att infiltrera nätverk kallas för ett ”kast”. När datorn har integrerat sig, börjar den skicka krypterad darknettrafik som sedan skapar ett ”svart hål” i cipherspace. Svartkastet kan nyttjas för att förvara känsliga filer, exempelvis läckor (något som Wikileaks bland annat visat behövs). Men den kan även användas till att säkra andra protokoll och bidra till framväxten av den fraktaliska chifferrymden.

Jag missade tyvärr de flesta workshops som löpte parallellt med talarsessionerna. Efter måltiden som var gratis (!) började fri-hackandet. Jag hade med mig en Lafonera-router, en ”nästan-gratis”-pryttel som är till för att dela trådlöst nätverk med andra och uppgå i ett världsomspännande wifi-nätverk, men som uppdagades vara ”Skynet” då den sände hem MAC-adresser till centrala servrar. Jaywalk, kriffe och ponny kastade sig genast över den och efter ca. 7 timmar var den knäckt och kör nu OpenWRT, en öppen mjukvara för routrar. Nästa steg är att installera en serie paket som går under beteckningen Hostile WRT som enligt programmerarna utlovar att ”Turn Your Friendly Wireless Access Point into an Autonomous, Curious, Standalone, Malicious & Really Annoying Device”. Poängen är att den fungerar som ett svartkast, eller som ett tillbehör till ett svartkast. Den bryter sig in även i skyddade trådlösa nätverk, något som är olagligt (men det är diktaturer också, whatever man), och integrerar sig på så sätt i infrastrukturen.

Under natten lärde jag mig även att dyrka tre typer av hänglås (eufori!) samt fick nöjet att lära ut några avancerade i2p-tricks till bland annat laxsill.

Någon gång efter den sjätte superkoffeinmaximerade colan lärde jag mig även att använda programmet tcpdump, och insåg hur man kunde tillverka sitt egna lilla FRA. Eller inte…

Jag ser fram emot Hacknight #3 nästa år!

11 svar på “Days of Love, Nights of Hack”

  1. Så spännande! Kul med TCPDUMP btw. – mitt absolut favoritverktyg, helt oumbärligt, det finns nästan inget som man INTE kan göra med detta underbara hack. Hoppas man kan vara med nästa år. Saknar tiden med Hacking och demoparties (idag är det bara LAN som gäller – folk kodar knappt längre).

  2. yes. speciellt roligt är -X när man får allt, inte bara headern. Kör det istället för desktop background nu.

    Jag trodden LAN dog ut på tidigt 00-tal. Tvärtom kodas det friskt på de hackerkonferenser/events jag besöker. Speciellt de tyska träffarna är oerhört bra!

    Iofs finns väl dreamhack fortfarande, men nu LANar man väl inte ens längre utan gejmar. Ingen aning faktiskt.

  3. (Sticking to english because of keyboard layout)

    For me LANing has always meant gaming first and foremost, with any hacking/developing/game-making as a side activity, while the get-togethers focused on creative activities are labeled Hacks. The demoscene is, obviously, in decline, but there are a few hacks per year focused on intro/cracktro/demo-making and hacking, such as The Gathering in Oslo.

    As for Hacknight, I am completely bummed out that I couldn’t attend, but I sincerely hope there will be a repeat next year or so. If nothing else, maybe I can help organise something fun at grill-bit in Umea..

    TCPdump is pretty nice, indeed 🙂 As is kismet. Do check it out for wlan-related goodness.

  4. Ah! Jag blandar tydligen ihop LAN:ar med Game:ar – det är det sistnämnda jag menar ökar i omfattning. Har du kört Wireshark förresten? har du inte det, så rekomenderas det. Wireshark kombinerat med tcpdump is the shit…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.