capitalismandschizophrenia.org

Fri kunskap. För ett halvår sedan registrerade jag www.capitalismandschizophrenia.org utan att veta riktigt vad som skulle göras med den. Nu börjar den dock ta form. Med ambitiösa insatser från Daniel körs nu Mediawiki som mjukvara på en gammal iMac G3 som skulle skrotas, men som nu står och rasslar mjukt på mitt skrivbord.

I denna wiki har ett antal riktigt bra artiklar blivit skrivna om Deleuze & Guattaris begrepp. Några exempel är Universal Modulation, Rhizome och line of flight (excellent work Marcus!).

Vem som helst kan givetvis registrera sig och börja skriva. En wiki skapar fri kunskap till skillnad från den fascikulära boken (så heter det givetvis inte på svenska. Förslag?).

Dessutom finns nu en IRC-kanal helt tillägnad projektet. Logga in på EFnet i kanalen #capandschizo. Givevis lurar det en bot i kanalen som heter schizoana. Till skillnad från Anna, som tyvärr är väldigt främmande, är schizoana av riktiga ettor och nollor!

See you all online!

Dividuellt värre

De flesta har väl hört talas om den statliga offentliga utredning om trafikdatalagring som i dagarna blev tillgänglig för nedladdning. Det har redan sagts många intressanta saker av Oscar Swartz, Copyriot och Rick Falkvinge, men det finns ett tema jag gärna driver vidare: Lagringen av telefonuppgifter, mobiltelefoni, IP-telefoni och internet är på ett sätt alltid kopplat till individen genom abonnemanget. Genom kontantkort kan man alltså skapa en anonym kommunikation. Men det finns fler steg i den totala övervakningsapparat som ska rädda oss från främst pedofili- och narkotikarelaterad brottslighet. Det handlar nämligen om kontroll av tiden och rummet, och inte om innehåll:

De uppgifter som ska lagras får inte avslöja kommunikationens innehåll.

Istället så ligger övervakningen på följande plan när det gäller Internet:

Vid Internetåtkomst ska följande uppgifter lagras:

– Användarens IP-adresser

– Uppgifter om abonnent och registrerad användare

– Datum och spårbar tid för på- och avloggning i Internet-

tjänsten

– Typen av Internetanslutning som använts

– Slutpunkter

 

Abonnemanget översätter till individen, IP-nummer ger platsen och loggfilerna tiden. Detta ger vem, var och när, men inte hur. ”Kontantkortsmodellen” för mobiltelefoner och internetanslutningar är då enda sättet att ta bort detta vem. Jag gillar personligen caféer med gratis uppkoppling, där man ”betalar” genom att köpa kaffe. Men om vi nu tänker oss dessa situationer i kontext av att övervakningssystemen alltid existerar i lager ovanpå varandra, så ger ju tid och rum (utan identitet) de nödvändiga koordinaterna för samverkande system att agera utifrån. Med tid och plats kan vi genast hitta de övervakningskameror som fanns utanför caféet, och utan problem kan vi ”spola” tillbaks till rätt ställe. Dessutom kan man lättare förhöra den analoga kameran, alltså den som serverade kaffet. Massövervakning ger en mängd brus, eller entropi, som måste motverkas genom dessa redundansmekanismer som en registrering av tiden och platsen innebär. Om man vill vara anonym, vilket man aldrig kan vara till hundra procent, så måste man ta till en ganska paranoid strategi, eller börja skicka snail-mail med posten. Men då får man passa sig så att man inte har låst lägenheten med en elektronisk nyckel.

SOUn är fortfarande bara ett förslag om att man i efterhand kan begära ut alla dessa uppgifter. Men eftersom det blir billigare att centralisera denna övervakning istället för att ha den uttspridd (77 vs. 100 miljoner) så kan man ju fantisera om hur detta maskineri kunde se ut om det användes i realtid. Tid-plats-identitet; ett raster som ger populationens rörelsemönster i sin helhet, samtidigt som man kan zooma in på den enskilde individen. Detta stavas inte science fiction, utan universell modulation.

Räfflade ytor och motstånd

Murens sociologi. Dagens Nyheter rapporterar idag om starka protester mot att de amerikanska styrkorna bygger en mur rakt igenom Bagdad för att separera Shia- och Sunnimuslimer och för att hindra ”terrorister” från att smälla av bomber. Murar likt denna har vi ju sett i Israels taktik att skapa geopolitiska förändringar i Jerusalem, med samma argument om att motverka självmordsbombare. Dessutom brukar tekniska lösningar vara bra sätt att minska att soldater går åt, och detta är speciellt viktigt i dagens opinionsberoende krigsföring, och sammanfaller med Bush’s planer på att fortsätta ockupationen med mindre trupper.

Murar är intressanta. De vill fysiskt förhindra de rörelsemönster som människor följer, och de syftar ofta till att skapa homogenitet och dela heterogena populationer. Israeler på ena sidan och palestinier på andra, Sunni på höger sida och Shia på vänster. Speciellt är det en kraftfull taktik om man dessutom kan använda sig av en konstant glidning mot terrorism, och därmed bygga muren lite högre och lite längre än vad som egentligen är nödvändigt.

Men varhelst en mur byggs så skapas det också motstånd. Berlin-Jerusalem-Bagdad tror jag alla kommer att gå till historien med ”muren” som symbolen för de onda krafter som skapade delning, splittring och våld.

Se även: Resistance Studies

Politisk demografi

Jerusalem. Denna stad är de räfflade ytornas Mecka. För det mesta brukar historien om Jerusalem handla om den så kallade identitetsproblematiken. Är det en judisk stad? Eller en muslimsk? Eller varför inte en kristen? Argumentationen brukar bestå av några portioner historielektioner; från första templet, till korstågen, för att till sist landa i sexdagarskriget. När dessa frågor har avhandlats så brukar i och för sig de flesta ge upp, eftersom historiens tyngd över ett territorium sällan är entydigt utan befolkas av en uppsjö narrativ; från de boklärda (om profeterna och kungarna) till mera modernt folkloristiska (palestinier vs. sekulära israeler). Dock går inte dessa båda att separera. De moderna uttrycksformerna för territoriella anspråk laddas ofta med historiska berättelser så att de mest sekulära israeler kan integrera en biblisk berättelse i ett nationalistiskt projekt som i samtiden handlar om vilken befolkningsgrupp som ska dominera den Heliga Staden. Judar eller Palestinier?

soldiers_western_wall_1967.jpg

Det är nu man måste lämna historie- och identitetspolitiken ett tag. För vad som står på spel är en territoriell kamp om rum och siffror. Eftersom det ter sig omöjligt att någon skulle överge identitetspolitiken (vi är alla Jerusalembor oavsett religion/etnicitet), så blir varje bofast människa ett nummer, och i statistiken blir det binärt förhållande (israel/palestinier) som måste manifesteras med murar och annan gränskontroll.

tripsouth_16.jpg

Hur hänger då en konkret politik för kontroll över territorium ihop med historie- och identitetspolitik? Jo, den som har kontroll över territoriet skriver även den officiella historien om hur moder jord hänger samman med ett folk.

klagomur

Om man åker till Jerusalem idag så är gamla stadskärnan ett komplicerat lapptäcke av människor, hus, vapen och övervakningskameror. Genom allt detta skapas berättelsen om ”Jerusalem” eller ”al-Quds” på det mest handfasta sätt. Är området framför klagomuren en helig plats (ovan) eller en basar? Är tempelberget stället för en moské, en tempelriddares stall, eller en plats man inte får beträda för att Gud ska låta återbygga ett templet alldeles snart? Den som inte har en siffra i befolkningsstatistiken kommer inte få vara med och tävla om historieskrivningarna. Och då dyker nästa fråga upp; Vems historia är det egentligen man skriver? ”History is always written from the sedentary point of view and in the name of a unitary State-apparatus…”*. Det är bara en sekundär föreställning att de som befolkar hus efter hus i denna omtvistade stad egentligen är historiens sanna ägare. Det är statsapparaterna som har den ideala historie- och identitetspolitiken som objekt, och därmed hamnar vi återigen i territorialiteter. Vem har flest nummer på sin sida? Vem är i majoritet? Bygger vi en moské eller ett köpcentrum?

rehovot_5.jpg