Buzzwords del 2; 2009 års nätpolitik.

Vi närmar oss snart ett årsskifte, ett skifte som dessutom är början på ett nytt decennium. Dock är det nätpolitiska decenniet 1999-2009, och att skriva en krönika över denna episka period är ett annat projekt (som jag kommer att beröra i bokform). Del ett i denna serie lanserades i våras, och detta är en slags komplettering och vidareutveckling.

Snarare finns det en poäng att lista bara 2009 års nya begrepp. Dels eftersom det är året för spectrial, en händelse som fungerade som en katalysator för (globala) nätpolitiska kluster. Men även för att 2009 är upplösningen och markerar fortsättningen på något nytt.

Mitt urval är begränsat till de irc-kanaler jag hänger i och de bloggar jag följer och är därmed inte heltäckande. Alltså manas till kommentarsfältet om jag missar något fundamentalt. Dessutom är det svårt att veta vem som är ursprunget till ett visst begrepp på internet. Om jag har fel eller glömmer att ange källa, så hojta således till!

Eftersom det är svårt att utvärdera begreppens användbarhet så här on the fly, kommer de således utan speciell ordning.

Netrosexuell

Ursprung okänt. Jag snappade upp detta i #telekompaketet och strax därefter startade den ännu ofärdiga projektet netrosexuell.se. Som jag förstår det finns det dels en ”pride”-faktor i detta begrepp som anger att man inte ska skämmas för att man går till näts, utan tvärtom ska bejaka sin nätvaro (se nedan), och berätta för världen om hur fantastiskt det är att gegga ihop sig med andra online.

Jag tror att man missförstår om man på ett oreflekterat sätt kopplar ihop netrosexuell med ”cybersex”, eftersom det inte är mindre verkligt än köttvärldssex, och inte heller skulle stå i motsättning till detta. Visserligen är ju många av våra nätrelationer av erotisk karaktär, och paketswitchat internet tillåter ju en rad stimulerande interfaces. Vissa går igång på laddade ord i en chatkanal, vissa cammar, andra kanske skickar bilder. Hur man är netrosexuell tror jag är en lika öppen fråga som det finns portar i en IP-anslutning. Men att nätet gör något med vår sexualitet är givet. Det är netrosexuellt och dess drivkraft är data-love.

Tweet wall

Ursprung – #telekompaketet. Detta begrepp skär rakt igenom vad som är ”tekniskt” och vad som är ”socialt”, och dess strategiska och mikrotaktiska betydelse skall ej underskattas. En tweet wall är en ”vägg” av twittermeddelanden som vid en exakt tidpunkt bryter fram som en kraft. Den förutsätter att en armé av internauter (se nedan) avfyrar lazors (se nedan) samtidigt. En tweet wall kan dominera en av twitters hash-taggar, exempelvis #IranElection, #eu09, #telecomspackage, #caturday, etc. Syftet är att dra uppmärksamheten till ett 140-teckens meddelande som nästan alltid innehåller en djuplänk till ytterligare en sida.

Dess politik är inte gatans eller protesternas megafoner. Det rör sig snarare om att antingen ockupera ett flöde av meddelanden, för att effektivt styra det åt ett visst håll. Eller så handlar det om att en viss person ska få ett visst meddelande, och det genom att wallen äger rum på ett sådant sätt att det knappast finns något val att undvika det.

Tweet walls skapas bäst genom att man har en IRC-bot som skickar tillbaka retweetsen in i en chatkanal. På så sätt kan internauterna snabbt studera den virala spridningen. Helst bör även en diktator, mänsklig eller icke-mänsklig, styra kommenderingen av vad som blir nästa måltavla. En lyckad tweet wall får så kallade ”efterskalv” när de retweetas i tredje och fjärde led.

lazor

Ursprung: muterat nätmem. Detta begrepp härstammar från IMMA CHARGING MAH LAZOR, som föddes på 4chans /b-sektion. Vad begreppet innehåller förutom memetiskt lulz är oklart. Det handlar i allafall om kraft som riktas mot något och lämnar efter sig destruktion.

Dock är ofta otydliga begrepp mycket användbara eftersom de är plastiska. IRC-aktivist-speak kan lyda ungefär:

Fire lazor @ EU death star?

Översättning: Ska vi se till att göra lite EU-aktivism?

Redy ur lazorz. We be heroez for great justice!!!111

Översättning: Gör er redo, nu är det snart dags att utföra X

Ska vi lazra lite på datalagringsdirektivet?

Översättning: Ska vi aktivera oss kring datalagringsdirektivet.

EU-speak

Ursprung: Första gången jag hörde begreppet var när Erik Josefsson förklarade hur EU fungerade på IRC. Eftersom EU är fraktaliskt och obegripligt måste terminologin omkodas till något som nätaktivister kan arbeta med. En fiktiv användning kan vara:

– Amendment passerar Coreper och läggs fram till rådet varvid sektion 8 går vidare till plenum för fjärdebehandling.

– EU-speak! Översätt plz!

– Vi måste fixa så att de röstar som vi vill.

Kontaktytsintensifiera

Ursprung: Daniel Risberg på IRC. Att kontaktytsintensifiera innebär att man sätter upp ett ”interface” mellan människor, grupper eller andra aktörer. En kontaktyta kan vara analog eller digital; ett twittermeddelande, en lägenhetsfest, en konferens eller ett mejl. Allt som kopplar kan verka kontaktytsintensifierande.

Två kluster kan agera som en kraft om de kontaktytsintensifierar. Exempelvis är Werebuild och La Quadrature du Net ihopkopplade på detta sätt, på nätet såväl som utanför. Kontaktytsintensifiering luckrar upp gränsen mellan lulz och serious business. Att parallellt tala om ett utkast till ett lagförslag och festen förra helgen är ett tecken på att kontaktytorna fungerar som de ska.

Underhållningsspya

Ursprung: Copyriot. Medan skivbolagen sjunger på sista refrängen, svallar nya kräkvågor in. Bombastiska dinosaurielösningar (se nedan) som Telia/Spotify-axelmakten vill inte bara ge oss nästan-konstant-tillgång-till-nästan-all-musik, utan de vill även att vi skall vara i ett berusat tillstånd av evig underhållning. Detta sker på bekostnad av nätneutralitet, censurerat innehåll och att knäppa kristdemokratiska politiker tror sig ha funnit en ”lösning på fildelningen”.

Personlig åsikt: Människor som skickar Spotify-länkar på IRC och Twitter – Jag förlåter er även om jag rasar varje gång det händer. Ni är ändå mina vänner och jag förstår att det inte är lätt att hålla tillbaka kräkan i halsen. Men, lägg filen på en server istället, eller länka en torrent; till och med en Youtube-länk är mycket artigare. Jag menar inte att moralisera om netikett. Jag menar bara att Spotifism bör dräpas!

Prosumerspya

Ursprung: Blay.se. En vidareutveckling av underhållningsspyan, som behandlar den ”kreativa web-2.0-användaren”. Beslutsfattare som bestämmer om nätets framtid vill att vi ska vara prosumers istället för consumers. Vi ska alltså skapa våra egna videos, musik, bloggar etc. och dela dem till andra på intertuberna. Detta gör vi genom att använda ”tjänster”, exempelvis Youtube, Wikipedia och blogg.se. Så långt allt väl – en kakafoni av mikrospyor!

Vad prosumer-hetsen missar är kontrollen över formaten/tjänsterna. Som Youtube-prosumer är man slav under vissa codecs och användarpolicies som censurerar bröstvårtor, i min interaktiva digitala kabel-teve är man begränsad till operatörens trafikprioritering och i hatebooks bildalbum avsäger jag mig vissa rättigheter.

Prosumerspyan innebär att vi sprider användargenererat material omkring oss utan att ställa frågan om vilka konsekvenser detta har för nätet som helhet. På ett sätt är jag en prosumer när jag skriver detta, men eftersom den öppna WordPress-koden och SQL-databasen går att sätta upp på min Debianserver hemma istället för på webhosting, kan jag ganska enkelt göra mig oberoende av tjänsteleverantören.

Dinosaurieinternet

Ursprung: Monki lanserar en teori på indisk restaurang som en postidigital gemenskap genast hakar i:

Dinosaurieinternet har fet bandbredd och låg latency. Det kan leverera hundramegapixlig HD-video i femton kanaler samtidigt, har millisekundsnabb tillgång till ”populära tjänster” som ägs av Google (Skynet), samt är den nya plattformen för 3D-internet. Dinosaurienäten byggs av de största operatörerna och kostar over 9000 miljarder att installera. De släpper ut ungefär lika mycket koldioxid som all världens flygtrafik.

Motsatsen till dinosaurieinternet är Meshmusen. Meshmusen utgår alltid från det lokala och bygger med minimal hårdvara. Eftersom musen är ett däggdjur kommer den att överleva även ett datalagringsdirektiv, ett FRA eller ett och annat kabelbrott. Meshteknologier, kryptering, darknets och proxies är Meshmusens verktyg, och den bryr sig inte så mycket om hastighet. Lite då och då hoppar den upp på HD-Rex rygg och tunnlar trafik genom Dinosaurienätets feta fiberkablar.

Om dinosaurienätet opererar i 3D-internet befinner sig meshmusen i den fjärde parameterrymden och bygger subnät efter subnät med fraktaliska mönster.

Nätvaro

Ursprung: Ryktet säger att detta begrepp först myntades på den nedlagda bloggen ”Dagens ord”. Dock hittar jag inte en länk genom nätanarkivet, så om någon har sparat ned hela bloggen får ni gärna kommentera med exakt datum. Eller gör sig kanske detta begrepp sig bäst som bottenlöst? Heidegger menade ju att tillvaron till syven och sist ändå var Bodenlos.

Nätvarons väsen ligger i dess existens. Det handlar alltså inte om att människor koppladet till ett paketswitchat TCP-IP-nät skulle ha vissa essentiella egenskaper, utan egenskaperna är alltid relaterade till vad som händer, vad som kopplas, vad som är för handen, etc. Nätvaron kan ta oändligt många uttryck, från total sifonofori, till netrosexuellt internminglande av kroppar, till raids. Det oscillerar längs polerna lulz vs. serious business och det routar runt problem snarare än uppehåller sig vid dem. Nätvaron präglas av guldfiskminne, men använder det som en politisk potential och strör resten omkring sig i anarkiv. Du är nätvarande just nu, eftersom du gick till näts för att läsa detta.

Merry lolmas!

Uppdatering: Den som vill kan fortsätta fylla på med buzzwords i chaos.faxpad.org:9000/buzzwords. (tänkte för övrigt försöka lansera en ny pad för varje bloggpost så att bloggen kan få mer av en svärmkaraktär).

5 reaktioner till “Buzzwords del 2; 2009 års nätpolitik.”

  1. ”Men, lägg filen på en server istället, eller länka en torrent; till och med en Youtube-länk är mycket artigare.”

    Nu blev det allt lite tokigt i tankeverksamheten.
    På vilket sätt skulle det vara bättre att tvinga folk att använda föråldrad, långsam teknik? Hela den unika omedelbarheten går ju förlorad. Förresten noterar jag med stort nöje att Spotify (nu med över 6 miljoner låtar – varav det mesta mycket obskyr musik) får vissa att glömma allt vad logik heter. Varför känner ni er så hotade?

    ”Jag menar bara att Spotifism bör dräpas!”

    Till skillnad från Copyriot är du i alla fall helt öppen med dina känslor kring Spotify.

    1. Joe: Tack för kommentaren. I det första fallet handlar det om kompabilitet och att man får behålla filen utan DRM-skada utan att behöva kringgå mjukvaran. Denna teknik är varken föråldrad eller långsam, en webserver som skickar en fil gör det så snabbt linan klarar det.

      Jag känner mig inte personligen ”hotad” av Spotify, vad som är hotat är våra nät, något som Telias förslag till trafikprioritering visar.

      Yes, jag ser ingen anledning att dölja mina känslor kring spotify.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.