Boken och biblioteket

Boken och Biblioteket finns nu att beställa hos Ink Bokförlag. Jag ser fram emot att läsa den av flera anledningar, kanske framförallt ur ett objektorienterat perspektiv. Titeln bjuder nämligen in till en sådan förväntan.

Några fria associationer kring titeln:

Sein und Zeit – Korrekt svensk översättning är Vara och Tid, men av någon anledning blev det Varat och Tiden i bestämd form, något som översättaren Richard Matz senare ångrade. Men distinktionen är viktig, eftersom Sein und Zeit i sin ”helhet” inte är objektorienterad (endast vissa, förvisso viktiga, passager är det, ex. verktygsanalysen). Här kan vi jämföra med Varat och Intet, vars tyska titel är Das Sein und Das Nichts. Har tyvärr inte läst den än.

Nu var kanske inte denna existentialistiska utsvävning poängen. Jag är tveksam till att varken Heidegger eller Sartre figurerar i B&B. Utan snarare är det intressant med den bestämda formen som en kritik av den så utbredda formatnihilismen som präglar vår samtid. (när det gäller böcker föddes ju textismen i och med televisionen).

Kom på en till sak. Böcker vars titlar får förkortningar. ”B&B” råkade jag skriva för att länken slutar på b&b.html. Andra förkortningar som ofta används är GT för gamla testamentet, ATP för A Thousand Plateaus och TQO för The Quadruple Object.

12 reaktioner till “Boken och biblioteket”

  1. Och jag ser mycket fram mot din sakliga och/eller försakande läsning! Över huvud taget är det ju mer produktivt med läsningar som tar ett visst perspektiv och från detta zoomar in på vad perspektivet är bäst att fånga, jämfört med recensioner och essäer som vill fånga bokens helhet. Misstänker att sakliga (objektorienterade om du vill), kritiska och medieekologiska perspektiv – för att nämna tre som spontant känns relevanta – kommer att lyfta fram delvis olika spår i boken och renodla dem på ett sätt som jag själv inte ens kommit i närheten av.

  2. För övrigt stämmer det att varken Heidegger eller Sartre figurerar i B&B. Överlag sker få referenser till filosofer och när de nämns är det inte i första hand som filosofiska fundament utan mer i förbifarten. Men till skillnad från manifestet nämns det alltså namn. Nu fick jag idén att sammanställa en lista över alla egennamn, i nämnd ordning – kanske kan det säga något åtminstone till mig.

  3. Rasmus: Ja, det är alltid kul med olika läsningar. Misstänker att B&B kommer läsas av många biblioteks- och informationsvetare. Kul att se vad de gör med den.

    Kanske, om än lite krystat, kanske jag ska försöka mig på en existentialistisk läsning trots allt. Vad är vår bokvaro? Hur förhåller sig pratet (Gerede) till nedskrivandet, osv.

  4. Troligtvis finns det mer föda för en existentialist i B&B än vad jag själv vill medge.

    Bokvaro är ett lysande fint ord. Har nog aldrig läst eller skrivit det.

  5. Kom på ett exempel där jag trots allt nämner en filosof för att referera till dennes teori: John Dewey figurerar precis i slutet av Biblioteket. Kanske inte så förvånande för den som har läst formuleringen ”att ge plats åt nya allmänheter” i förhandsinformationen från Ink. Det kan rentav vara så att jag beskriver plural-allmänheterna med en formulering lånad från dig, Chris.

  6. Jag lär mig mycket genom dina läsningar! Tack!

    Christopher ”distinktionen är viktig, eftersom Sein und Zeit i sin “helhet” inte är objektorienterad (endast vissa, förvisso viktiga, passager är det, ex. verktygsanalysen).”

    Jag läste Harmans Prince of Networks på min N900 efter att du tipsade om den. Jag blir inte övertygad att verktygsanalysen är objektorienterad i Harmans objekt-realistiska läsning. Jag läser verktygsanalysen som att den är mer relations orienterad än objektrealistisk (saker som totalt oberoende varandra).

    Hamrande som fungerar är beroende av att att hammare, muskelrörelser, handvinklar, fingergrepp inte är medvetna och närvarande. När de blir närvarande blir det ex ex tröghet eller information overload.

    När något är trasigt eller inte fungerar gör vi dem närvarande för att fixa problemen, etc. Verktygsanalysen blir i båda fallen en analys av beroende som beroende av oberoende, och oberoende som del av beroende.

    Missar jag något Heidegger, och borde jag läsa hans verktygsanalys igen?

    Relationsorienterad förstår jag som avvikande från relationism. Relationism är när relationen bestämmer delarna. Det innebär egentligen att relationen upphör, inte längre är relation.

    Relationsorienterad är teorier om relation, alltså när de objekt som har relation är (delvis) oberoende och just därför kan ha relation. Strikt kausalitet (linjär eller att totaliteten bestämmer delarna) är alltså inte relation. Jag har delvis tagit detta resonemang från Harman genom att dra konsekvenserna ett steg till, och åt ett annat håll.

    Objektrealismen som radikalt oberoende lämnar egentligen ”oberoendet” och skapar en sorts sak-solipsism.

    Det går inte att vara beroende utan att vara oberoende, då hade det ju varit enhet och identitet (icke-beroende). Det finns ingen anledning att använda begreppet oberoende (negation av beroende) om oberoendet inte gör något med beroende.

    Tja, hmm.

    1. Per: Ja, du har rätt här. Heideggers verktygsanalys i Sein und Zeit är enklast att läsa som relationistisk. Vad Harman gör är att han tillfogar ”kvadrupeln” som han hämtar från andra texter, och sedan lägger han all kraft vid att dra fram vad Heidegger menade med ”undandragenheten”.

      Harman gör alltså en omläsning som verkligen skiljer sig från all annan Heideggerinspirerad verktygsanalys.

  7. Tack Christopher. Ett tag undrade jag om jag missat något hos Heidegger …

    Det Harman tycks göra med kvadrupelns intentionella objekt (jag kommer inte exakt ihåg Harmans val av begrepp här) är att han förandligar och subjektiverar intentionella objekt alltför mycket. Min materialistiska nerv får nervösa ryckningar. När jag det gäller intentionella objekt blir jag märkligt nog mycket mer realistisk än Harman, fast på ett relationsorienterad sätt. Personer tänker och upplever inte själva. Stenar, hus, djur, texter och andra personer är med och tänker och upplever i våra upplevelser.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.