Benthams citeringsnätverk tvåhundra år senare

Förra bloggposten handlade om Bentham. Ibland drabbas man av tvivel och känner sig ensam i samtiden och man tror att saker som hände 1789 inte har så mycket med livet på jorden idag att göra. Förutom att Bastiljen stormades och Critik der reinen Vernunft hade cirkulerat i åtta år, publicerades även Bentham An Introduction to the Principles of Morals and Legislation. Dock hade han låtit trycka upp den med privata medel redan 1780. Bentham tyckte att det var trist att publicera böcker på förlag, för då var man tvungen att skriva så att folk förstod. Ett återkommande problem. Skönt att det finns bloggar nuförtiden.

Åter till frågan om aktörsnätverk. Finns det något sätt vi kan följa det nätverk som Bentham’s idéer gav upphov till och som (för)följer oss ända in samtiden? Svaret är ja, eftersom vi har Tardeanska data tillgängliga, även om dessa naturligtvis alltid är begränsade. Tills den dag som Google, Microsoft, eller något annat megaföretag har skannat och gjort sökbara alla tryckta texter, får vi dock nöja oss med Web of Science, som ju är tillgängligt för forskare bakom betalande biblioteks brandväggar…

Benthams bok från 1789 finns givetvis inte med som en ”frivillig referens” i Web of Science, detta index är ju en sentida innovation.  Däremot är hans bok inkluderad som en ”cited reference”.  Eftersom forskare idag citerar denna text, hamnar den via referenslistorna i deras artiklar automatiskt som en ”cited reference” i databasen. Detta gör att man kan följa vilka artiklar som citerar Bentham.

Vilka är då det? Vi kan gissa eller så kan vi hämta data. Min sökning gav 385 artiklar som citerade Bentham 1789, här sorterade efter graden av globala citeringar. Föga förvånande är ”nobelpris”vinnande Daniel Kahnemann den mest citerade av de benthamciterande forskarna med sin paywallade artikel Back to Bentham? Explorations of Experienced Utility.

Var någonstans publiceras då dessa artiklar som citerar Bentham. Svaret är ekonomitidskrifter, lyckoforskning och juridik:

Skärmavbild 2014-11-02 kl. 16.58.35

Men här vi stöter ju givetvis genast in i metodproblem. För det första är det långt ifrån alla som citerar Bentham i original, trots att de är ”benthamianer”. Den utilitarism och samhällsfilosofi som utgår från Bentham är i många fall blackboxed genom sekundärlitteratur. Benthamnianismen är så att säga inbyggd i skalor, teoribyggen, begrepp, ramverk osv. För att göra dessa mätbara måste de öppnas upp (vilket får bli en framtida uppgift).

Men, det finns ytterligare sätt som vi kan visualisera det nätverk som Bentham är en del av, som en ‘tankens monad’. Det är bara en fråga om att vika upp några flera veck i nätverkens väv. Om vi tänker oss att Benthams idéer är reflekteras i ett ännu större nätverk, kan vi ta och visualisera alla de referenser som återfinns i alla de referenslistor där Bentham 1789 förekommer. Alltså, i vilket ”sammanhang” – i dess allra mest aktualistiska mening (bokstavligen: på samma referenslista) – förekommer Benthams bok?

Vi börjar att visualisera de 31 tusen referenserna (se utifrån vilka tidskrifter de är publicerade i (se Cited references, för ”the cited reference (Bentham)):

citingbenthamsourcescitref

Här framträder tre sammanhängande kluster. Till vänster ser vi ett socialpsykologiskt nätverk som gränsar till sociala indikatorsnätverket. Det är här vi finner ”lyckoforskning”. Vidare in mot mitten hittar vi ekonomi, det största nätverket. Bentham är också en ”ekonom”, givet sin samtida reception. Monader är så vackra, de kan vara så många saker samtidigt. Lite längre till höger och snett nedåt hittar vi filosofi och etik. Hoppar vi sedan ännu längre till höger stöter vi in i ett gäng juridiktidskrifter. Psykologi, samhällsvetenskap, ekonomi, filosofi och juridik. Allt detta är Bentham, samtidigt som allt detta är ”lite” Bentham.

Men vad är det som flödar inuti nätverket? Det är inte gas i alla fall, den flödar i pyloner i permafrosten. Nej, istället kan vi följa de keywords som artiklarna som citerar Bentham är märkta med:

citingbenthamkeywords

Här ser vi en viss överensstämmelse med citeringsklustren ovan. Vi har ett litet nätverk med termerna ‘happiness’, ‘person’ och ‘use’ till vänster, som gränsar till ‘emotion’, ‘need’, ‘concern’, m.m. Psykologi alltså. Sedan verkar det som att det finns ett nätverk som handlar om rational-choiceteori, ett som handlar om filosofi och etik, och ett som innehåller juridik och kriminologi. Vi får ju inte glömma Panoptikon!

För den som vill visualisera mera, finns all källdata som textfil här (Funkar i VosViewer, HistCite, Sci2 -> Gephi osv.).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.