Antimarknadernas stöveltramp på integriteten

Jag tycker att IPRED-debatten har fått ett olyckligt fokus på ”fildelning”. Detta fokus, som förklarats dött och begravet sedan länge, riskerar att reducera dels den generella komplexiteten i vad som i IPRED menas med ”intellectual property” och varför det är problematiskt att hyrsnutar får tillgång till våra IP-nummer, med en bättre deal än polisen.

Förutom att skivbolagen lyckas ljuga sju gånger i en och samma intervju, att skivbolagens historiska koppling till det fascistiska Italien på trettiotalet knappast går att förneka, att IFPIs korporativism är ett obskyrt försök att få staten (EU, därefter medlemsstaterna) att ge obskyra våldsmedel till privata aktörer, så är IPRED ett av integritetens flera skyttegravar som går förlorade i det successiva införandet av det samhälleliga diagrammet vi kallar kontrollsamhället.

Idag skrev jag och Kalle följande (som snart kommer att publiceras):

En sommarhit, ett danssteg, en ritornell – alla har en potential att kopieras, och är själva kopior av andra replikatorer. Imitationen, kopian, är dock aldrig exakt. För Tarde innehöll imitationen ett potentiellt överskott, som när som helst kunde göra att imitationen viker av till att bli en ny innovation. Sådana clinamen märks tydligt i remixkulturer, där mutationer och aparallella evolutionsprocesser ständigt skapar nya kompositioner. Fertila remixkulturer uppstår vid den tröskel då mutationernas hastighet överskrider upphovsrättshavarnas möjligheter att stoppa smittan. Skivbolagens förhållningssätt till fildelningen har alltså – till dags dato – följt en panoptisk logik.

Att stoppa kopieringens smitta är det som skivbolagen försöker sig på, även om det i längden aldrig kommer att gå. Det är inte bra med frihet. Nu bryr jag mig mindre om huruvida skivbolagen går i graven eller inte, som de antimarknader de är. Problemet är att de genskjuter den rättsäkerhet som 2.2 miljoner fildelande svenskar (inte för att jag bryr mig särskilt mycket om nationalitet, men visst), åtnjuter genom att vi måste gå genom domstolar och inte ha obskyra metastabila civilrättsmål.

Delad kultur är så mycket mer än bara mp3-filer som delas ut. Det är en radikal motsats till korporativism, antimarknader och hyrsnutar.

5 reaktioner till “Antimarknadernas stöveltramp på integriteten”

  1. Felet ligger hos lagstiftarna, som inte varit snabba nog att stifta lagar som stoppar fildelningen. Nu har mängder av människor vant sig vid att stjäla.

    Man kan väl inte strunta i lagbrott bara för att det är vanligt – ”Alla kör ju för fort …” – ”Alla skattefuskar ju …” – ”Alla tar ju mutor …” – ”Alla slåss ju …” – ”… och då kan väl jag göra det?”

    Om nu polisen varken kan, vill eller orkar leta IP-nummer, så varför inte låta de bestulna själva gå till domstol?

    När tjyvarna skriker upprört: ”Lämna inte ut mitt IP-nummer!” blir det bara patetiskt.

    För övrigt måste jag lämna min e-postadress för att få göra min röst hörd på din blogg.

    Det är ett brott mot min personliga integritet, inte sant?

  2. Sverker Hahn: Din e-postadress är ju ganska oproblematisk eftersom du kan hitta på en slumpmässig adress eller registrera ett anonymt konto.

    Värre är kanske att min blogg även registrerar ditt IP-nummer. Om jag nu kunde kringå de regler som finns kring personuppgifter så hade jag kunnat begära ut dina personuppgifter från Sunet, som är din internetoperatör, och se att du verkligen heter Sverker, var du bor, osv.

    Jag tycker varken att jag eller ett skivbolag ska ha den möjligheten. Jag tycker att man själv ska få välja hur mycket man vill avslöja om sig själv på nätet.

  3. Det är stöld att ladda hem musik och film på internet. Det är därför IPRED finns. För att stoppa personer som stjäl saker. Stoppa tjuvar. IPRED är som larmanordningarna som finns i de flesta butiker.

    Den som stjäl ska straffas. Den som betalar behöver inte bry sig.

    Mycket enkla regler som endast en liten klick med extremister inte kan hålla sig efter…Precis som i samhället i övrigt…

    Nästa gång du vill ha nya jeans – finns tanken att du ska stjäla dem då? Om ja – så förstår jag att du är mot IPRED. Om nej – lär dig betala för det ni vill ha. Det är ganska basic faktiskt…

  4. Oliver: Tack så mycket för din kommentar!

    Vi håller verkligen inte med varandra. Men istället för att förklara skillnaden mellan ett par jeans och digital musik, låt mig ge ett personligt exempel: Ladda gärna ned en skiva jag har gjort, då blir jag glad. Men ta ej min dator för då blir jag utan.

    ”en liten klick extremister”… menar du de 2.2 miljoner svenska fildelarna?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.