Anteckningar om välfärdsmått 2 – Levnadsnivåundersökningen

Som ett led i Låginkomstutredningengenomfördes 1968 den första Levnadsnivåundersökningen, en bred enkät- och panelstudie som har genomförts regelbundet. Den senaste LNU genomfördes 2014.

Den första LNU från 1968 genomfördes av Sten Johansson som i rapporten Om levnadsnivåundersökningen 1 går igenom de begreppsliga och metodologiska överväganden som gjorts. Samma år presenterar Johansson också undersökningen i en engelskspråkig artikel i Acta Sociologica 2.

Johansson vände sig mot FNs definition av levnadsnivå med motiveringen att fyra av dess nio komponenter inte är mätbara på ett tillfredsställande sätt på grund av de:

”stora skillnaderna i kultur och samhällsstruktur mellan länderna. Vårt problem blir skillnader i kultur i den antropologiska betydelsen av detta ord (värderingar, normer, livsstil) mellan individer och grupper i vårt land.” (s. 22)

Istället var Johansson inspirerad av den brittiske sociologen och välfärdsforskaren Richard A. Titmuss som i sin ”Essays on the Welfare State” från 1958:

”inte definierar levnadsnivån i termer av behovstillfredsställelse utan i termer av >>command over resources>>, vilket implicerar en bild av människan som >>handlande>> varelse, en bild som har rötter i klassisk sociologisk teoribildning (Marx, Max Weber). Med utgångspunkt i Titmuss’ teoretiserande på området skulle man kunna formulera en definition på följande sätt >>individens förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m m, med vars hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. >> ” (s. 24-25)

Här har vi en i grunden sociologisk definition av levnadsnivåer (och därmed välfärd) eftersom det är ett perspektiv som förutsätter ett förhållande mellan struktur/agens, kort sagt, handlande. Men Johansson och levnadsnivåundersökningarna består inte bara av sociologi som vetenskap.

Tvärtom har de en slagsida mot att vara praktiskt användbara på en policy-nivå. På gott och på ont begränsade sig nämligen undersökningen till att mäta sådana saker som man anser att politiken kan och bör ”manipulera” (i betydelsen ”åtgärda”). Detta är en av anledningarna till varför man inte inkluderar subjektiva mått (exempelvis ”lycka” eller ”quality of life”), ett argument som återkommer även i dagens utredningar. Men detta sparar jag till en ny anteckning.

Notes:

  1. Johansson, Sten 1970. Om levnadsnivåundersökningen, Stockholm: Allmänna förlaget
  2. Johansson, Sten 1973 The Level of Living Survey: A Presentation. Acta Sociologica 16(3): 211–219.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.