Anteckningar om välfärdsmått 1 – FNs definition från 1961

Hur mäter man välfärd? Det är ämnet för SOU 2015:65 ”Får vi det bättre”, som publicerades förra året. Just nu arbetar jag med att försöka dra samman olika tankelinjer kring hur man kan kvantifiera välfärd på olika sätt, som delvis ger nytt ljus på var vi står idag.

En återkommande referenspunkt är FNs rapport International Definition and Measurement of Levels of Living. An Interim Report (61.IV.7) från 1961. Här diskuterar man olika indikatorer och föreslår en revision av tidigare arbeten, som resulterar i följande nio komponenter 1.

  1. Hälsa
  2. Livsmedelskonsumtion
  3. Utbildning
  4. Sysselsättning och arbetsförhållanden
  5. Bostadsförhållanden
  6. Social trygghet
  7. Beklädnad
  8. Rekreation och fritid
  9. Mänskliga friheter

Denna rapport brottades med stora metodologiska brister, bland annat visste man inte alls hur man skulle mäta den sista, mänskliga friheter, eftersom det inte ansågs finnas någon bra indikator på detta.

Trots bristerna skulle den bilda en referenspunkt när olika länder började implementera mätmetoder som skulle komplettera eller ersätta BNP som mått på välfärd. Bland annat de svenska sociologerna, som jag återkommer till i nästa anteckning.

Notes:

  1. Översättningen är lånad ur Johansson, Sten 1970. Om levnadsnivåundersökningen, Stockholm: Almänna förlaget, sid. 21

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.