Att öppna data – Almedalen och den slutna offentligheten

Häromveckan rapporterade SVT att svenska lärosäten lägger ”miljontals kronor” på Almedalsveckan. Det kan man ha blandade känslor inför. För att råda bot på min ambivalens tänkte jag att det måste gå att se vilken valuta för pengarna som universiteten egentligen får. Även om summorna kanske inte är enorma, så är det ju en demokratisk fråga huruvida man överhuvudtaget ska vara närvarande på en ö så långt borta från medborgarna man bara kan komma när man sysslar med vetenskap och utbildning.

Jag surfade till Almedalsveckans hemsida och försökte ladda ned programmet i någon form av rådata, så att jag skulle kunna ordna fram lite statistik och se vad som egentligen universiteten pratade om. Den vecka då politiker möter lobbyister måste väl ändå vara så transparent att luften vi andas känns grumlig i jämförelse! Men, jag möttes av besvikelse. Man var tvungen att ”köpa” CSV-filen som innehöll programmet som rådata.

Detta handlar inte om kostnaden. Detta handlar om att man sätter en tröskel mellan medborgare och data. Ett av mina specialintressen är datamedborgarskap, så jag känner att det är min plikt att haverera lite kring detta.

”Ursäkta om jag stör konsensusmyset i roséminglet.”

Två vägar framåt kan identifieras: Den ”juridiska strategin” (korsningen mellan juridik (LAW) och teknik (TEC) som man kan säga med filosofisk terminologi), samt den ”teknologiska strategin” (korsningen teknik (TEC) och referens (REF)). Jag testade båda parallellt.

Del 1: Den juridiska strategin

Först mailade jag Almedalsveckan och begärde CSV-filen som man kunde köpa. Min motivation var att det rörde sig om en allmän handling. Jag fick nej första gången, och andra gången hänvisades jag till ett tidigare domslut. Min fråga var:

Hej,

tack för det snabba svaret!

För att jag ska kunna gå vidare med ärendet skulle jag behöva någon form av  myndighetsbeslut att hänvisa till i min överklagan. Gärna något som är diariefört.

Sedan har jag en fråga som bara är för förtydligande. Visst är det så att jag har att göra med Gotlands kommun som myndighet i sista instans?

Tack på förhand

Mvh

Christopher Kullenberg

Svaret jag fick:

Hej Christopher,

Myndigheten som förvarar handlingen är Regionstyrelsen i Region Gotland. Någon rätt till utlämnande i elektroniskt format finns inte, se t ex http://www.allmanhandling.se/wp-content/uploads/2012/10/KR_Sthlm_4666_12.pdf. Där framgår också att beslut kring det inte är ett överklagningsbart beslut att inte lämna ut i ett visst elektroniskt format.

Jag bifogar det beslut vi arbetar efter.

Jag tar med mig dina synpunkter i vår årliga utvärdering av Almedalsveckan.

Hälsningar, [Anonymiserat]

…………………………………………..
Almedalsveckan
Telefon: 0498-26 93 10
E-post: almedalsveckan@gotland.se

Region Gotland
Visborgsallén 19, 621 81 Visby
www.gotland.se

Jag är inte så bra på den juridiska biten. Men jag tror att man kan gå vidare här. Men, jag tänker även att ja kanske inte ska plåga någon tjänsteman med detta över semestern, så ärendet kan ”vila” lite.

Men ändå: Region Gotland har resurser att leta upp prejudicerande domar som argument för att låsa in data från medborgarna. Är detta ett öppet samhälle eller en byråkratisk järnbur?

Del 2: Den teknologiska strategin

Parallellt med denna lilla juridiska ordväxling (to be continued) så testade jag även att se vad man kunde få ut av den existerande sökmotorn som är ”fri” för medborgarna att använda.

Om inte myndigheter kan ge medborgardata så kan man använda sig av medborgarprogrammering för att öppna data. I Spinozistisk mening behöver ibland Staten en intervention, en slags ”uppgradering”.

Nu blir det lite tekniskt (men egentligen är detta bara en form av applicerad sociologi som arbetar utmed linjen offentligt/icke-offentligt)

För att få maximalt antal träffar i sökmotorn sökte jag på %s%almedalsveckan.info. Denna sträng genererar 3823 träffar, vilket bör vara det ungefärliga totalurvalet.

Screenshot from 2016-07-04 17-58-20

När sökningen är klar kan man ladda ned resultaten som en pdf. Denna pdf-fil kan man enkelt konvertera till html med det anspråkslösa programmet pdftohtml.

$ pdftohtml almedalen_2016.pdf

För att sedan extrahera länkarna till varje programpunkt, är det inte svårare än att man komponerar ett reguljärt uttryck medelst egrep och skriver länkarna till en ny fil:

$ egrep -io 'http://www.almedalsveckan.info/event/user-view/[^\"]*' almedalen_2016s.html > almeurl.txt

För att sedan hämta alla länkar och därefter extrahera den data man vill ha i varje programpunkt har jag skrivit ett litet Pythonskript som man kan läsa och ladda ned här. Hela filarkivet finns på Github under det kryptiska namnet AlmeScraper.

Resultatet: En CSV-fil med några centrala data (Arrangör, Kontaktperson1, Kontaktperson2, Sökord, Ämnesområde).

Det hela kan göras mycket snyggare beroende på vilken data man vill åt. Se det mer som ett proof of concept än en exakt reproduktion av det slutna programmet.

Anteckningar om välfärdsmått 4 – Sten Johansson, indikatorrörelsen och Poppersk ingenjörskonst

Hur har man mätt den svenska välfärden? En nyckel till att förstå detta återfinns hos sociologen och professorn i välfärdsforskning Sten Johanssons arbeten på sjuttiotalet. Johansson ledde den första Levnadsnivåundersökningen som skulle exporteras till de övriga skandinaviska länderna och han var verksam vid det mycket inflytelserika Institutet för socialforskning (SOFI). Internationellt så lanserades denna forskning även som The Scandinavian Model of Welfare Research.

Sten Johanssons artikel i Acta Sociologica från 1973 1 innehåller några intressanta kopplingar mot den under sjuttiotalet framväxande indikatorrörelsen, den ”skandinaviska modellen” för välfärdsforskning och den Popperska demokratiska sociala ingenjörskonsten.

Johansson skriver att hans Levnadsnivåundersökning ansluter sig till  ”the (now) international ”social indicator movement”, if that is understood as a push for improved and more relevant social statistics”
(Johansson 1973: 212). Dels på grund av samma strävan att hitta nya mått på välfärd som hos indikatorrörelsen och dels med samma ambition att skapa långa tidsserier som kan fungera som indikatorer på att politiken rör sig i rätt riktning. Han delar även kritiken mot BNP som mått på välfärd:

“A corollary of this in our interpretation is that a unitary measure of welfare, a GWP 2, is rejected in favor of separate indicators to be assigned relative weights through the political process.“ (Johansson 1973: 212)

Johansson avvisar alltså BNP-måttet redan 1973, ett år innan tidskriften Social Indicators Research hade lanserats. Han avvisar även tydligt de subjektiva måtten, som kommer att bli framträdande i den internationella forskningen, framförallt med amerikanska influenser.

“Subjective satisfaction data would function as continuous pseudo-plebiscites in themselves while subjective perception data on resources (not to speak of objective data) can only function as a basis for interest articulation and aggregation for political parties, trade unions and other interest organizations. Subjective satisfaction data would simulate the function of interest articulation of the democratic process in a way that is rather controversial.”(Johansson 1973: 213)

Argumentet återkommer: subjektiva mått blir problematiska ur ett demokratisk perspektiv. Den politiska processen riskerar att gå vilse i forskning som mäter livstillfredsställelse, lycka och subjektivt välbefinnande eftersom det inte finns några konkreta åtgärder som kan sättas in. Dels vet vi inte med samma exakthet vad som gör människor tillfreds med sina liv, inte i jämförelse med hur vi kan påvisa bättre bostäder, ökad hälsa osv. Men det är också riskabelt att lockas av frestelsen att avstå från politiska åtgärder om människor visar sig vara nöjda med livet trots obefintliga förbättringar på en objektiv nivå, eller rent av försämringar.

Denna syn är förhållandevis kompatibel med Poppers syn på en stegvis och demokratisk social ingenjörskonst och Johansson skriver med hänvisning till detta perspektiv att  ”[the]interpretation of the level of living concept is its ”piece-meal” nature, when it comes to generating a consensus on the value problems involved in selecting indicators.” (Johansson 1973: 213)

På så sätt öppnar Johansson för att indikatorerna måste vara falsifierbara. Vi ska mäta välfärd på ett sådant sätt att vi kan gradvis förbättra samhället och samtidigt ska själva sättet vi mäter på även det kunna förfinas.

Detta är ibland enklare sagt än gjort eftersom enkätstudier måste vara ”konserverande” för att kunna uppnå långa tidsserier. Allt detta blir tydligare när vi sedan skruvar fram tiden till 2015, eftersom samma argument och liknande mått återkommer med full styrka.

Notes:

  1. Johansson, Sten 1973 The Level of Living Survey: A Presentation. Acta Sociologica 16(3): 211–219
  2. Gross World Product

Anteckningar om välfärdsmått 3 – Den skandinaviska modellen med objektiva indikatorer

I antologin The Scandinavian Model  Welfare States and Welfare Research från 1987 1, skriver Robert Erikson och Hannu Uusitalo om den ”Skandinaviska” välfärdsforskningen.

 

I denna text utvecklar Erikson och Uusitalo de olika teoretiska val som ligger till grund för ett specifikt skandinaviskt sätt att mäta välfärd. I det förra inlägget presenterade jag Levnadsnivåundersökningen som snabbt replikerades i Danmark, Norge och Finland. Här valde man att undersöka objektiva levnadsförhållande som mätte individens ”command over resources” (kopplingen till ”statsindividualism” är frestande, men behöver i så fall kvalificeras). Men på sjuttiotalet fanns det andra vägar att gå, framförallt den amerikanska forskningen, med inspiration i Frank M. Andrews och Angus Campbell. Erikson och Uusitalo distansierar sig från dessa subjektiva mått på livskvalitet som är “particularly strong in the Unites States” men som “[i]n Scandinavia, this variant has
fewer adherents” (s. 185).

Istället menar Erikson och Uusitalo att den skandinaviska välfärdsforskningen tar avstamp i Titmuss genom Johanssons Levnadsnivåundersökning. Men varför har då den skandinaviska modellen varit så avfärdande mot subjektiva mått? Frågan har flera svar.

För det första menar Erikson och Uusitalo att den skandinaviska välfärdsforskningen “operates on the same level as policies do” (189). På grund av detta är objektiva mått att föredra eftersom de dels kan ”manipuleras” genom konkreta åtgärder, till exempel rusta upp boenden, förbättra vården eller stödja ekonomiskt med bidrag.

“This emphasis on applicability is one reason why these studies have used objective and concrete indicators of welfare, since these are the objects of concrete politics” (192)

För det andra är “Objective rather than subjective indicators /…/ better suited to study inequality” (190). Här menar forskarna att objektiva mått är komparerbara över samhällsklasser och kan användas direkt som mått på jämlikhet i ett samhälle. Med subjektiva mått blir detta krångligare eftersom även marginaliserade samhällsklasser kan rapportera höga nivåer av välbefinnande, trots att de har det objektivt sämre

Det tredje argumentet är att subjektiva mått är olämpliga eftersom de inte hör hemma i den expertisdrivna politiken. Istället bör samhällsplaneringen lämna subjektiva och ”finala” värden till en demokratisk process. Människor ska själva vara fria att söka sin lycka. Politiken ska bara ge dem ”command over resources” till att söka sin egen lycka. På så sätt drar man en gräns mellan det privata och det offentliga. Men man sätter även en gräns för den expertisdrivna välfärdsstaten, som inte bör tala om för människor vad de upplever. Här kommer man in på en annan dimension av ”manipulerbarhet”. Risken finns att en politik baserad på finala och subjektiva värden kan minska ojämlikheter i instanser där människor ändå rapporterar ett högt välbefinnande, vilket Erikson och Uusitalo vänder sig emot.

Allt detta återkommer i 2015 års stora utredning om revisionen av välfärdsmåtten. Men då i konkurrens med en mycket starkare tradition av subjektiva indikatorer.

 

Notes:

  1. Erikson, Robert & Uusitalo, Hannu 1987. ‘The Scandinavian Approach to Welfare Research’, i Erikson, Hansen, Ringen & Uusitalo (red) The Scandinavian Model: Welfare States and Welfare Research, Armonk: M.E.Sharpe.

Anteckningar om välfärdsmått 2 – Levnadsnivåundersökningen

Som ett led i Låginkomstutredningengenomfördes 1968 den första Levnadsnivåundersökningen, en bred enkät- och panelstudie som har genomförts regelbundet. Den senaste LNU genomfördes 2014.

Den första LNU från 1968 genomfördes av Sten Johansson som i rapporten Om levnadsnivåundersökningen 1 går igenom de begreppsliga och metodologiska överväganden som gjorts. Samma år presenterar Johansson också undersökningen i en engelskspråkig artikel i Acta Sociologica 2.

Johansson vände sig mot FNs definition av levnadsnivå med motiveringen att fyra av dess nio komponenter inte är mätbara på ett tillfredsställande sätt på grund av de:

”stora skillnaderna i kultur och samhällsstruktur mellan länderna. Vårt problem blir skillnader i kultur i den antropologiska betydelsen av detta ord (värderingar, normer, livsstil) mellan individer och grupper i vårt land.” (s. 22)

Istället var Johansson inspirerad av den brittiske sociologen och välfärdsforskaren Richard A. Titmuss som i sin ”Essays on the Welfare State” från 1958:

”inte definierar levnadsnivån i termer av behovstillfredsställelse utan i termer av >>command over resources>>, vilket implicerar en bild av människan som >>handlande>> varelse, en bild som har rötter i klassisk sociologisk teoribildning (Marx, Max Weber). Med utgångspunkt i Titmuss’ teoretiserande på området skulle man kunna formulera en definition på följande sätt >>individens förfogande över resurser i pengar, ägodelar, kunskaper, psykisk och fysisk energi, sociala relationer, säkerhet m m, med vars hjälp individen kan kontrollera och medvetet styra sina livsvillkor. >> ” (s. 24-25)

Här har vi en i grunden sociologisk definition av levnadsnivåer (och därmed välfärd) eftersom det är ett perspektiv som förutsätter ett förhållande mellan struktur/agens, kort sagt, handlande. Men Johansson och levnadsnivåundersökningarna består inte bara av sociologi som vetenskap.

Tvärtom har de en slagsida mot att vara praktiskt användbara på en policy-nivå. På gott och på ont begränsade sig nämligen undersökningen till att mäta sådana saker som man anser att politiken kan och bör ”manipulera” (i betydelsen ”åtgärda”). Detta är en av anledningarna till varför man inte inkluderar subjektiva mått (exempelvis ”lycka” eller ”quality of life”), ett argument som återkommer även i dagens utredningar. Men detta sparar jag till en ny anteckning.

Notes:

  1. Johansson, Sten 1970. Om levnadsnivåundersökningen, Stockholm: Allmänna förlaget
  2. Johansson, Sten 1973 The Level of Living Survey: A Presentation. Acta Sociologica 16(3): 211–219.

Anteckningar om välfärdsmått 1 – FNs definition från 1961

Hur mäter man välfärd? Det är ämnet för SOU 2015:65 ”Får vi det bättre”, som publicerades förra året. Just nu arbetar jag med att försöka dra samman olika tankelinjer kring hur man kan kvantifiera välfärd på olika sätt, som delvis ger nytt ljus på var vi står idag.

En återkommande referenspunkt är FNs rapport International Definition and Measurement of Levels of Living. An Interim Report (61.IV.7) från 1961. Här diskuterar man olika indikatorer och föreslår en revision av tidigare arbeten, som resulterar i följande nio komponenter 1.

  1. Hälsa
  2. Livsmedelskonsumtion
  3. Utbildning
  4. Sysselsättning och arbetsförhållanden
  5. Bostadsförhållanden
  6. Social trygghet
  7. Beklädnad
  8. Rekreation och fritid
  9. Mänskliga friheter

Denna rapport brottades med stora metodologiska brister, bland annat visste man inte alls hur man skulle mäta den sista, mänskliga friheter, eftersom det inte ansågs finnas någon bra indikator på detta.

Trots bristerna skulle den bilda en referenspunkt när olika länder började implementera mätmetoder som skulle komplettera eller ersätta BNP som mått på välfärd. Bland annat de svenska sociologerna, som jag återkommer till i nästa anteckning.

Notes:

  1. Översättningen är lånad ur Johansson, Sten 1970. Om levnadsnivåundersökningen, Stockholm: Almänna förlaget, sid. 21

Genuskontroll av högskoleläckan, del 2: Ämnen (falsifierade)

Jag söndagsprogrammerade lite och passade på att uppdatera mina skrap-skript. För ett par veckor sedan gjorde jag en liten genusanalys av facebookgrupen Högskoleläckan. Men så hittade jag en liten bugg i mitt skript som gjorde att jag bara fick de 25 första kommentarerna. Nu har jag löst detta och upptäckte då att det finns några riktigt långa trådar som i sig kan vara värda att inspektera.

Jag fick även justera mina siffror lite grann (en procent cirka). Så här ser genusrepresentationen ut baserat på vem som skrivit de 30629 kommentarerna på Högskoleläckan:

Män: 20225 (66%)

Kvinnor: 7306 (24%)

Icke-identifierade: 3098 (10%)

Men under vilka omständigheter skapas denna mansdominans? Finns det några speciella ämnen i diskussionerna? Jag undersökte de tjugo längsta trådarna i hela gruppen. I tabellen indikerar en * att det finns mer än 35% kvinnor i tråden. Min hypotes var att det skulle ha med innehåll att göra. Men den får nog betraktas som falsifierad. Jag ser inget samband.

(för att kunna klicka på länken måste ni vara medlemmar i Högskoleläckan. Men det är bara att göra en förfrågan, gruppen är de facto öppen).

1 Länk  Identitetspolitik/Rasifiering Total: 428 Män: 322 (75.23 %) Kvinnor: 105 (24.53 %) X: 1 (0.23 %)
2 *Länk  Kunskapsfömedling/Pedagogik *Total: 262 *Män: 119 (45.42 %) *Kvinnor: 143 (54.58 %) *X: 0 (0.0 %)
3 Länk  Studieavgifter Total: 171 Män: 158 (92.4 %) Kvinnor: 9 (5.26 %) X: 4 (2.34 %)
4 Länk  Utbildningspolitik Total: 161 Män: 138 (85.71 %) Kvinnor: 17 (10.56 %) X: 6 (3.73 %)
5 Länk  LAS / Utlysningar av tjänster Total: 153 Män: 143 (93.46 %) Kvinnor: 1 (0.65 %) X: 9 (5.88 %)
6 *Länk  Normkritik / Pedagogik *Total: 145 *Män: 79 (54.48 %) *Kvinnor: 56 (38.62 %) *X: 10 (6.9 %)
7 Länk  Studenter / Tentamensrät Total: 133 Män: 90 (67.67 %) Kvinnor: 31 (23.31 %) X: 12 (9.02 %)
8 Länk  Sanningsrelativism / Postmodernism Total: 133 Män: 78 (58.65 %) Kvinnor: 36 (27.07 %) X: 19 (14.29 %)
9 Länk  Tillträde till Campus Total: 128 Män: 71 (55.47 %) Kvinnor: 38 (29.69 %) X: 19 (14.84 %)
10 Länk  Pedagogik / Behöriga lärare Total: 127 Män: 96 (75.59 %) Kvinnor: 23 (18.11 %) X: 8 (6.3 %)
11 Länk  Pedagogik Total: 121 Män: 67 (55.37 %) Kvinnor: 34 (28.1 %) X: 20 (16.53 %)
12 Länk  Utlysningar av tjänster / Högskolepedagogik Total: 120 Män: 63 (52.5 %) Kvinnor: 42 (35.0 %) X: 15 (12.5 %)
13 Länk  Högskolepolitik Total: 104 Män: 84 (80.77 %) Kvinnor: 9 (8.65 %) X: 11 (10.58 %)
14 Länk  Pedagogik / Utbildningspolitik Total: 103 Män: 82 (79.61 %) Kvinnor: 20 (19.42 %) X: 1 (0.97 %)
15 *Länk  Genus *Total: 100 *Män: 54 (54.0 %) *Kvinnor: 41 (41.0 %) *X: 5 (5.0 %)
16 Länk  Högskolepolitik / ”Traditioner” Total: 99 Män: 65 (65.66 %) Kvinnor: 25 (25.25 %) X: 9 (9.09 %)
17 Länk  Genus Total: 96 Män: 64 (66.67 %) Kvinnor: 24 (25.0 %) X: 8 (8.33 %)
18 *Länk  Pedagogik *Total: 95 *Män: 50 (52.63 %) *Kvinnor: 44 (46.32 %) *X: 1 (1.05 %)
19 *Länk  Kårpolitik *Total: 95 *Män: 48 (50.53 %) *Kvinnor: 40 (42.11 %) *X: 7 (7.37 %)
20 Länk  Excellenssatsningar Total: 91 Män: 71 (78.02 %) Kvinnor: 8 (8.79 %) X: 12 (13.19 %)

Efter denna besvikelse harvade jag runt i datamängden, och eventuellt hittade jag något som kanske kan vara intressant. Det verkar nämligen som att könsbalansen blir jämnare för mindre trådar med färre kommentarer. Om man kollar på trådar som får kring 9 kommentarer så blir det genast bättre, men å andra sidan är det så få analysenheter att det blir lite meningslöst att kvantifiera.

995 *Länk *Total: 9 *Män: 5 (55.56 %) *Kvinnor: 4 (44.44 %) *X: 0 (0.0 %)
996 *Länk *Total: 9 *Män: 3 (33.33 %) *Kvinnor: 5 (55.56 %) *X: 1 (11.11 %)
997 *Länk *Total: 9 *Män: 4 (44.44 %) *Kvinnor: 5 (55.56 %) *X: 0 (0.0 %)
998 *Länk *Total: 9 *Män: 5 (55.56 %) *Kvinnor: 4 (44.44 %) *X: 0 (0.0 %)
999 Länk Total: 9 Män: 4 (44.44 %) Kvinnor: 0 (0.0 %) X: 5 (55.56 %)
1000 Länk Total: 9 Män: 7 (77.78 %) Kvinnor: 0 (0.0 %) X: 2 (22.22 %)
1001 *Länk *Total: 9 *Män: 3 (33.33 %) *Kvinnor: 4 (44.44 %) *X: 2 (22.22 %)
1002 Länk Total: 9 Män: 8 (88.89 %) Kvinnor: 1 (11.11 %) X: 0 (0.0 %)
1003 Länk Total: 9 Män: 8 (88.89 %) Kvinnor: 0 (0.0 %) X: 1 (11.11 %)
1004 *Länk *Total: 9 *Män: 3 (33.33 %) *Kvinnor: 6 (66.67 %) *X: 0 (0.0 %)
1005 Länk Total: 9 Män: 9 (100.0 %) Kvinnor: 0 (0.0 %) X: 0 (0.0 %)
1006 *Länk *Total: 9 *Män: 5 (55.56 %) *Kvinnor: 4 (44.44 %) *X: 0 (0.0 %)

Längre än så kom jag inte denna gång. Tar gärna emot förslag på vad man skulle kunna operationalisera till kod för att hitta alternativa förståelser av detta fenomen (om några sådana ens finns i denna datatyp). Eller så ligger frågan någon annan stans, jag vet inte riktigt.

Uppdatering

Jag fick en fråga om det skiljer sig något i längden på kommentarerna mellan män och kvinnor. Jag undersökte det genom att anropa min sqlite3-databas med följande kommando (minnesantekning):

select sum(length(trim(comment))
- length(replace(trim(comment), ' ', '')) + 1) from main where gender='X';

Det gav följande totalresultat (totalt antal ord per kön):

Män: 932342
Kvinnor: 278074
X: 122732

Om vi sedan tar och delar dessa totalsiffror med antalet kommentarer får vi följande genomsnitt av ord/kommentar.

Män: 46.09
Kvinnor: 38.06
X: 39.61

Mäns kommentarer är alltså 21 % längre än kvinnors. Genererar detta kanske en hypotes om ”mansplaining”?

Uppdatering 2

Ett genomsnitt säger ju inte så mycket om fördelningen. Dessutom är genomsnitt känsliga för (i detta fall) att ett fåtal mycket långa kommentarer drar upp siffrorna alldeles för mycket. Så jag gjorde en snabb bar plot i R. Jag är inte så bra på att göra snygga diagram, men rådata kan laddas ned i två csv-filer (män (N=20225), kvinnor (N=7306) för den som vill räkna på ytterligare mått.

Jag laddar in de båda datamängderna som variabler (m = män, w = kvinnor) i R.

summary(m)
Min. 1st Qu. Median Mean 3rd Qu. Max.
1.0   13.0    28.0  46.1  58.0  1059.0

summary(w)
Min. 1st Qu. Median Mean 3rd Qu. Max.
1.00  10.00  23.00 38.06 49.00  1173.00

men

kvinnorboxplot

För att generera dessa figurer använde jag följande lilla R-skript:

mydata = read.csv("kvinnor.csv")
counts <- table(mydata$freq)
barplot(counts, main="Kvinnor", xlab="Antal ord per kommentar")
boxplot(m, w, names=c("Män", "Kvinnor")

Det ser ganska likt varandra ut.

Uppatering 3

Även visuell inspektion kan vara vilseledande. Med lite hjälp lyckades jag göra ett MWU-test i R (jag måste lära mig syntaxet ordentligt någon dag, R har verkligen vissa fördelar gentemot Python när det kommer till statistik).

# Läs in data
men = read.csv("men.csv")
women = read.csv("kvinnor.csv")
# Skapa arrayer
m = men$freq
w = women$freq
#Kör MWU-testet
wilcox.test(m, w, conf.int=TRUE)


Wilcoxon rank sum test with continuity correction
data: m and w
W = 81899000, p-value < 2.2e-16
alternative hypothesis: true location shift is not equal to 0
95 percent confidence interval:
3.999971 4.999997
sample estimates:
difference in location
4.000045

Således, medianvärdet för män (28) är mycket högre än för kvinnor (23)  (Man Witney U test har ett p-värde nära noll (< 2.2e-16)

Uppdatering 4:

Max Berggren har gjort lite mera avancerad statistik som visar att kvinnor oftare gör mycket korta kommentarer, medan män är överrepresenterade på långa kommentarer, och totalt sett kommenterar 11-18 procent längre. Se figurer och Pythonkod här.

Uppdatering 5:

Hur ser då dessa korta kommentarer ut egentligen. Först kvinnor (kommaseparerade, < 8 tecken långa):

Heja!, Tjoho!, Japp., Haha!, Hahaha!, Vilket?, Wow, , :), japp., 😂😂😂, Heja PA, Nej., 😂😂😂😂, Haha 😁, , , 😂, , "varit", 👍, 😡😡😡, , Nä., , BTH, Awful!, Tjoho!, Super, Följer, Sant!, Bra!, Bra!, Ok, , 👍, Suck..., Emelie, Bra!!, Pm., :-(, Bad., Va?! 😨, Följer!, suck, Meh..., , Jaaa!, Hmmm., 2 år., ??, !!, NM, Ja!, Käbbel!, !!!!!!!, Absolut, , Tack!, Wow!, Jaha!, , wtf?, , ;), :D, Right., Haha, , :-), OK, :(, Haha, I wish., ?, Bra., Oj., Exakt!, Nä ;(, , "42" !, :), SCB!, Tack!, Aha!, Amen!, ;), RIP Per, Oj!, Följer., Ja., Ja., Ja!, Oh no., Jäpp!, Lovar!, :-(, #ridå, :), :(((, Vad?, Fint!, he he, Bra!, haha:-), Typ., Nej., Tack!, !!!!!, Tack!, Klokt., Bra!, Wow!, Usch., Mycket!, Bra., Ajajaj., :-), Då så!, :-), OK, :(, Wehej!, Tack, Jepp., Tack!, OK., Uscha!, Amen!, Vågen:), Nice!, Tack!, ojojoj, ja, tack!, Tack!, ;-), :), :), Tack!, Japp,

Samma fast för män:

Ja., för*, O M G, Men ej!, Smart., , Censur?, ?, Och?, , Oj!, , Haha, ;-D, Okej., Nä., ????, , WTF!?, Var?, !!, Nej., Trams, ?, Japp., "Hånar", 👍🏻, Tihi, Nej., Nejdå!, Burn!, , , Aa., , 75..., W T F?!, Oliver, Suck!, NP1, , ^_^, Impact!, Nuts, Klokt!, Awww., , tackar!, ?, Så bra!, s. 271, , Öh, va?, Rector., 😂😂😂, Gamar., Trams., Ja., Nej., Vilka?, Klokt!, Bra!, Yes!, Äsch!, , Hmm?, , , Haha.., , Aouch!, Trams!, , Pyser?, cup?, Bra!, Uurk, Kul!, Nej., N, Bra!, Tack!, , , Va?, Köpt., ?, , Följer, Risk?, Exakt!, Nej., Varför?, ;), tack!, Är det?, ?, Om vad?, :-), Tio år., ?, , Hilfe, , ?, Öh?, Tack:-), Fan :D, , Tack., Bu, Oj!, gonatt, Klokt, ouch!, O.o, Tack, Umeå?, Hahaha!, :-), Haha!, ??? BB, haha:-), Bra!, C.O. ??, Tack!, Tack, Tackar., HumTank, Nä., :(, Trist., 7, NP1, ?, , =(, länk, :(, Nej., Nej., Jepp., Kommer, Visst, oki :-), Yes!!, Bildt?, Toppen!, Tack!, Jösses!, Meta, Anmäl., Anmäl!, :D, Nej., Synd..., Ja., Dalnäs?, UKÄ?, Ah., , Tack,, dialog, Bra!, Precis., Voff!, wow., Omg, =), och -, UK-Ä, Tack, Ajdå., vafan, Hur?, Ja, kommer!, Urk., Great!, :), hehe, 2?, Oj, Tack!, Läs!, Bra!, Aha., Fint!, Njä!, <3, ...en, ???, Nej., Tack!, S. 11, Bra DN!, Suck., Enig., klokt., Ja., :), lol, oui!, Tack!, hehe, ajdå., Great,, Cool!,

Genuskontroll av Högskoleläckan

Ibland skrivs det i tidningen om att det är dålig stämning i en Facebookgrupp som heter Högskoleläckan. Gruppen startades av Ulf Dalnäs i december 2010 och har omkring tiotusen medlemmar. Dess primära inriktning är ”skvaller” från högskolevärlden, men för det mesta är inläggen som postas väldigt seriösa.

Jag blev lite nyfiken på vilka som kommenterade på Högskoleläckan, fast bara i sociologisk mening, givetvis.

Jag skrapade ned de cirka 5200 trådarna på Högskoleläckan innehållandes sammanlagt ungefär 24000 kommentarer. Jag anonymiserade datamängden. Sedan plockade jag fram algoritmen gendercounter som jag har skrivit primärt för Genuskollen, men som funkar utmärkt att importera som en modul för att analysera stora mängder namn genom att köra dem mot SCBs statistik över namn/kön från folkbokföringen.

Jag hittade 24210 namn i kommentarstrådarna. Dessa fördelade sig så här:

Kvinnor: 5837

Män: 15810

Obestämda: 2563

Vilket ger avrundar till procentfördelningen:

Kvinnor: 24%

Män: 65%

Obestämda: 11%

Kategorin ”obestämda” har flera förklaringar. För det första är det vanligt med utländska namn på en sida som har en förhållandevis internationell användarbas. För det andra så är det vanligt att Facebook-användarnamnen är smeknamn, exempelvis ”Peo” istället för ”Per-Olof” och att vissa anger efternamnet som förnamn, typ ”Svensson Sven”. På Facebook anger man förvisso kön i sin användarprofil, men jag ville inte riktigt anropa individer som sådana i denna lilla undersökning. Det är bra ändå med ett elvaprocentigt brus, eftersom det ger mycket bra data att mata tillbaka till gendercounter-algoritmen för att förfina den.

Högskoleläckan är så pass stor att den även uppvisar korrelationer med saker som händer i omvärlden. Till exempel Macchiarini-skandalen får ett bra kronologiskt avtryck, alltså, gruppens interaktioner går att relatera till händelser i ”omvärlden” (klicka för att förstora).

Screen Shot 2016-05-05 at 16.18.41

Resultaten ska tolkas med en nypa salt. De är framtagna med lite eftermiddagsprogrammering. Även om de är replikerbara är en elvaprocentig ”felmarginal” ändå inte helt obetydlig i sammanhanget.

Mysteriet med Bachs ofullständiga fuga Contrapunctus XIV

Med jämna mellanrum faller jag handlöst tillbaka i en kontemplation över Bachs Kunst der Fuga. För det mesta består dessa intensiva lyssningsperioder av en pendling mellan meditation och koncentration. De nästintill oändliga utrymmena för expanderande vyer i dessa fjorton fugor (vad man kan kalla ”fraktal variation”) gör att varje nytt möte med detta verk är en slags ny tanke. Jag upplever en själaglädje.

Man kan tröttna på sig själv. Men man kan inte uttömma Kunst der Fuga.

Öppenheten förstärks av den gåta som Bach lämnade efter sig – medvetet eller omedvetet – genom att inte fullborda den sista fugan, Contrapunctus XIV. Jag har länge levt i föreställningen att Glenn Goulds inspelning på piano (youtube, thepiratebay (bra kvalitet)) ligger så nära fulländningen som en jordisk akustik kan frambringa. Men på senare tid har jag ändrat mig, och istället börjat utforska olika spekulativa förslag på av denna sista fuga kan färdigställas.

Det hela började med att jag läste Indra Hughes mystiska avhandling Accident or Design – New theories on the unfinished Contrapunctus 14. Hughes lägger fram teorin att Bach medvetet lämnade fugan ofullständig så att framtida studenter och kompositörer skulle kunna skapa sina egna slut. En slags upplysningstanke i kombination med en nästintill alkemistisk gåta.

För en mycket sevärd tretton minuter lång introduktion till vad en fuga är för något, kolla den inbäddade videon.

Hughes presenterar även i sin avhandling ett ungefärligt förslag på hur Contrapunctus XIV skulle kunna fullbordas, men tvekar inför att framställa det som ett reellt förslag på en komposition.

Musiker har länge tvekat inför att ge sig i kast med något som anspråksfullt som att lägga sina egna toner till något som Bach, den stora mästaren, har komponerat. Men, som Hughes argumenterar mycket väl för, är det rimligare att tro att Bach på ett genuint sätt ville uppmuntra andra att tänka själva och se sig som medskapare till något som ändå var så mycket större än enskilda individers verk.

Tack vare internet har det numera blivit trivialt att distribuera både musik och noter, vilket har lett till att det poppar upp fler och fler förslag på hur fugan ska fullbordas, vissa ganska crazy. Jag tänkte här lista några stycken som jag har haft nöjet att lyssna på de senaste dagarna (en kvinna, resten män).

Av dessa är kanske Göncz version den mest kända eftersom han introducerade teorin om att Contrapunctus XIV följer en ”permutationsmatris” i sin komposition. Den ofullbordade versionen innehåller nämligen bara tre motiv (en trippelfuga). Men det finns anledning till att en fullständig version skulle återvända till det allra första motivet för hela Kunst der Fuga och på så sätt ”sluta cirkeln”. Men detta första motiv, de första tonerna i Contrapunctus I (Scharwieß föreslår dock variationen i Contrapunctus V, se ovan), som finns med i alla de tretton föregående fugorna, saknas i Contrapunctus XIV. Göncz upptäckte då en struktur (bilden nedan) för de tre första motiven, som sedan skulle kunna ge rum åt det fjärde.

Teorin om permuationsmatrisen, i kombination med den talmystik som Hughes presenterar, för tankarna till ett mysterium i stil med Umberto Ecos Foucaults pendel. Cavallaros förslag på ett färdigställande (ovan) ledde till att han även skrev en liten fiktiv novell om hur mysteriet med den försvunna fugan kunde ha gått till (gratis pdf bakom femton klick).

Vissa menar att Contrapunctus XIV gör sig bäst som den är, med sitt abrupta slut bestående av tonerna B-A-C-H. Men samtidigt infinner sig då känslan av att man snuvas på den stora upplösningen. Slutet på en fuga utgörs nästan alltid av ett klimax, en storslagen rekapitulering i riktning mot en avslutande harmoni. Kanske ville inte Bach att ett sådant avslut skulle skrivas i sten (eller, på papper) utan att det skulle fortsätta att utvecklas som en kontemplation.

Ibland är tystnaden, något som kanske Beethoven kände till allra bäst, den största musiken.

Uppdatering: Jag fick ett mail av Geir Øyvind Eskeland som tipsade om hans version, som kan lyssnas på här (youtube). Den är avsevärt längre än vad Hughes föreslår. Man kan läsa mer om resonemanget bakom på engelska och norska här.

 

Mediedrev och medborgarjournalistik

Kurdo Baksi skriver i tidningen Journalisten att det var medborgarjournalistik som fällde Mehmet Kaplan. Det tycks finnas vissa indikationer som pekar i den riktningen.

Men hypotesen kan även testas empiriskt. Jag har skrapat allt som sagts på facebookgrupperna ”Vi som vill att Mehmet Kaplan ska avgå” (ca. 80 poster med tusentals kommentarer, som Baksi hänvisar till) och ”Vi som vill att Åsa Romson ska avgå” (Mer än 800 poster, som också den skapades i oktober 2014 (slump?)). Dessutom har jag samlat så många tweets som det bara går som nämner Kaplan och Romson (här är totalurval svårare att lyckas med pga. API-begränsningar).

Utöver dessa fyra datamängder är flashback en viktig plattform för medborgarjournalistiska drev. Det får bli ett helgpyssel att skrapa ned den datamängden.

Grejen är att jag inte hinner analysera detta själv. Men om någon har en student i exempelvis MKV eller Statskunskap (eller liknande) eller själv har idéer om hur man skulle kunna pröva tesen om medborgarjournalistik i relation till konventionell journalistik, med fokus på återmedieringar och drevets smittor – hör av er så delar jag data.

Utkast till en trollalgoritm som söker i Facebookkommentarer

Som hobby och som programmeringsövning kastade jag i förra inlägget ut några hypotetiska metoder för att upptäcka generiska nättroll i stora mängder Facebookkommentarer. Här redovisar jag mina första skisser. (Inlägget innehåller några kodsnuttar som är högst frivillig läsning).

Eftersom jag var ute efter en viss typ av troll, de ”missionerande tangentbordskrigarna”, tänkte jag att deras sätt att ockupera ett territorium genom en serie av mikrotaktiska manövrar skulle lämna ett visst spår som kunde fungera som första indikator.

Så mitt första steg blev att skriva en funktion för att bara plocka fram de användare som kommenterat i minst sju unika Facebookgrupper (en siffra som man givetvis kan justera upp och ned). Jag tänker att det krävs en stor ihärdighet och uthållighet, en viss bestämd ”agenda” och ett specifikt tålamod för att verkligen kommentera i sju olika grupper.

def territoriality():
    '''This function extracts the trolls based on territorial occupation'''
    from collections import defaultdict
    listoftrolls = []
    trolldict = defaultdict(list)
    thedata = conn.execute("SELECT encryptedidfield, thedate, group_name, \
                            message FROM main;")
    for t in thedata:
        user = t[0]
        group = t[2]
        if group not in trolldict[user]:
            trolldict[user].append(group)

    troll_sorted = sorted(zip(trolldict.keys(), trolldict.values()))
    for t in troll_sorted:
        #adjust here the threshold for inclusion. Larger than X.
        if len(t[1]) > 7:
            #print(t[0], t[1])
            listoftrolls.append(t[0])
    return(listoftrolls)

Denna första sortering reducerar datamängden avsevärt. Vad som faller bort är de troll som inte är så aktiva utan bara gör färre insatser, samt de troll som håller sig till bara ett fåtal Facebookgrupper. En avvägning.

I nästa steg tänkte jag att man borde ge sig in på vad trollen skriver, men utan att ange specifika ord eller ämnen. Efter att ha läst igenom en massa trolltext så började jag se ett återkommande mönster: Bruket av CAPSLOCK och överanvändandet av utropstecken och frågetecken: !!! och ???.

Så jag skrev ytterligare en funktion som gör så att endast trolltext som både innehåller capslock och antingen frågetecken eller utropstecken i följd går vidare till mina resultat.

def trollcontent(listoftrolls):
    for l in listoftrolls:
        thecontent = conn.execute("SELECT group_name, message FROM main WHERE \
                    encryptedidfield = (?)", (l, ))
        for t in thecontent:
            capslock = re.findall(r'[A-Z]{3,10}', t[1])
            specialchar = re.findall(r'\!\!\!|\?\?\?', t[1])
            ''' Select here if you want AND/OR '''
            if capslock and specialchar:
                print(l[:4] + " | " + t[0] + " | " +  t[1])
            else:
                continue

När jag körde dessa två funktioner genom en sjuhundratusen Facebookkommentarer som jag samlat in, gick det att vaska fram rejält envisa troll.

Här följer fem kvalitativa smakprover. Varje blockcitat innehåller en och samma användares kommentarer:

  1. Trafiktrollet (affekt: vägvrede, ur gruppen ”Stoppa västlänken NU”). Vanliga i Göteborg och Stockholm där man har haft stora vägprojekt på gång.

BUUUU   GP !!!  Förbaskat BRA att jag sagt upp min prenumeration !!

”.. här kan pendlare västerut byta..”  BINGO !!!  Här står det ju ”indirekt” att det kommer att byggas en stor bytesterminal (med tillhörande köpcenter, lattecafeer etc) i Haga

”.. Nära till sahlgrenska sjukhuset..” ???  KYSS MNIG I ARSLET !!

Invånarantalet i Köpenhamn (tätorten) är 1 250 000  I hela storköpenhamn är det ca 2 000

000 …  Bara för att få lite perspektiv alltså!  DESSUTOM sade köpenhamnarna NEJ till ett förslag om trängselskatt !!  Och när en dansk säger NEJ så är det ett NEJ !!!

Oslo – Gbg – Kbh  600 km på 2 timmar är en MEDELHASTIGHET på 300 km/h  Skall sedan tåget stanna i Gbg och ev. ytterligare någon mellanliggande ort så krävs det ÄNNU HÖGRE hastigheter…  Säg att banan måste byggas för 400 km/h ..!!!!!!!!!!!!   Det finns INTE jag upprepar INTE någon järnväg i HELA EUROPA som idag är byggd för dessa medelhastigheter !!!   Passagerarunderlaget är dessutom ALLDELES för LITET för att denna investering i MÅNG-HUNNDRA-MILJARDERS klassen skall ”rättfärdiga” ett par tre tåg dagligen…  KOMPLETT TOKOT VANSINNE !!!

Du skall CYKLA !!!

2. Det konservativa trollet som ”värnar om landet”. Ur M och Kds Facebookgrupper. Det återkommande argumentet om att folk måste ”vakna” och kravet på utredningar och misstroendevotum.

Moderaterna | Snälla se till att gränsen stängs! VI MÅSTE värna om landets säkerhet!
IAF bättre säkerhetskontroll!!! PRESSA LÖFVEN!

Kristdemokraterna | Den misstänkte terroristen kom hit som asylsökande.
”Vi har kontroll” säger Löfven. Tack för den!
Och tack Kristdemokraterna för att ni låter dem hållas. VAR ÄR ERT MISSTROENDEVETUM??????

Kristdemokraterna | VAKNAAAA!!!!
http://www.expressen.se/kvallsposten/polisen-systemet-har-brakat-ihop/

Kristdemokraterna | Snälla se till att gränsen stängs! VI MÅSTE värna om landets säkerhet!
IAF bättre säkerhetskontroll!!! PRESSA LÖFVEN

3. Det gränslösa copy-pastetrollet. Dessa är vanliga och lite tråkiga eftersom de bombarderar offentligheten med samma budskap. Men för det mesta tar de i så hårt att de till slut blir obegripliga. De självdestruerar sina argument kan man säga.

Liberalerna | SVERIGES REGERING OCH ALLIANSREGERINGEN BÄR ANSVAR! Till terror runt i Europa! Koppling till utläningar i Sverige görs i person efter person! VILKA TJÄNSTEMÄN ÅTALAS-UTREDS?! INGEN! VILKA POLITIKER STÄLLS TILL ANSVAR?! INGA?! Som IKEA-MORDEN!! Alla går fria! Svenskar och europeer kan mördas urskiljningslöst och svenska ansvariga politiker och tjänstemän går helt fria!!! www.gd.se/gastrikland/gavle/is-terroristen-skots-ihjal-av-belgisk-polis-satt-i-styrelsen-for-hoforsforetag

Miljöpartiet | SVERIGES REGERING OCH ALLIANSREGERINGEN BÄR ANSVAR! Till terror runt i Europa! Koppling till utläningar i Sverige görs i person efter person! VILKA TJÄNSTEMÄN ÅTALAS-UTREDS?! INGEN! VILKA POLITIKER STÄLLS TILL ANSVAR?! INGA?! Som IKEA-MORDEN!! Alla går fria! Svenskar och europeer kan mördas urskiljningslöst och svenska ansvariga politiker och tjänstemän går helt fria!!! www.gd.se/gastrikland/gavle/is-terroristen-skots-ihjal-av-belgisk-polis-satt-i-styrelsen-for-hoforsforetag

Dagens Nyheter | DN ÄR EN KOMMUNISTISK TIDNING! Hade man varit som Aftenposten eller Jyllandsposten i våra grannlaänder så hade ju Avpixlat aldrig funnits!!! Hela media-Sverige är ett stort skämt….och något man skrattar åt i våra grannländer! Detta är icke asylpolitik utan masskolonisation av Sverige med främlingar från 3-världen som svenska folket aldrig har givit sitt medgivande till!! Likt en okupationsmakt får vi svenskar slava åt kolonisatörerna där man tömmer våra försäkrinringar och bankkonton och ger till främlingarna!! Bandiiter och rövare styr vårt land! Brött både mot grundlagen och högmålsbrott pågår! Har ickke ord över detta förakt mot Sverige och svenskarna! Hoppas Östermalm både får sexuella överfall, gruppvåltäkter, personrån, judehat, och allt härligt som de själva har tvingar på andra!!!

4. Capslock-cruise-control-for-coolnesstrollet. Ibland räcker det med att se på hur stor spridning (territorialitets-funktionen) ett troll har samt och graden av repetition med versaler och utropstecken. Den mest extrema användaren slår på CAPSLOCK och köttar sedan fram helt urskiljningslöst:

Socialdemokraterna | Lägg tid och pengar på att ta bort ”den bortre gränsen” istället!!!!!!!! FOLK LIDER NÖD SOM ÄR SJUKA OCH UTFÖRSÄKRADE!!!!!!!! YNKLIGT OCH SKAMLIGT!!!!!! DE HAR BETALAT SKATT OCH BEHANDLAS SÅ INHUMANT!!!!!!!!

Socialdemokraterna | NOG MED DETTA ATT VISSA LANDSTING LÅTER VISSA SOM HAR PENGAR FÅ KÖPA HJÄLPMEDEL SOM ÄR BÄTTRE!!!!!!!!! DISKRIMINERING ÄR VAD DET ÄR!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Socialdemokraterna | Rätt så!!!!!! Vi ska ALDRIG GLÖMMA!!!!!!! Inte heller nacismens Tyskland!!!!!!!! Inte heller 9/11 i USA!!!!!!! Inte Charlie Hebdo, eller något terrordåd!!!!!!!!! Hedersmord är för mig terrordåd, DÅ INGEN HAR RÄTT ATT AVGÖRA OM EN ANNAN MÄNNISKA SKA LEVA ELLER DÖ!!!!!!!!!!

Socialdemokraterna | Nu är det dags att göra något åt välfärden!!! Folk lider!!! Familjer med barn där föräldrar råkat bli sjuka får inga bidrag!!!!!! NU ÄR DET DAGS ATT SE TILL ATT VI FÅR HJÄLP NÄR VI BETALAR SKATT!!!!! INGET ÄR FÖRÄNDRAT TILL DET BÄTTRE I VÄLFÄRDEN ÄNNU!!!!!

Socialdemokraterna | Gränsen är nådd!!!! Sverige kommer inte att vara värt namnet Sverige om Alliansen vinner i höst!!!!! Titta på alla sjuka, funktionshindrade, gamla, barnens situation. Det finns inte pengar till bra mat ens till de gamla, eller till barnen i privata företag som tjänar pengar på det!!!! SKAMLIGT!!!!!!

Miljöpartiet | Ha ha ha, nä inte med deras metoder att flytta produktionen utomlands och låta andra ta skulden, så Sverige ska få fina siffror vad gäller miljön!!!!! Usch!!!!!! TACK MILJÖPARTIET FÖR ATT NI LYFTER FRAM SANNINGEN!!!!!! VI BEHÖVER DEN NU FÖR KOMMANDE GENERATIONER SKA HA EN REN VÄRLD ATT LEVA I!!!!!!!!

Vänsterpartiet | Inte Nato!!!!!!! Att  vara neutral är att vara klok inte feg!!!!!!! Trött på personer som tänker med reptilhjärnan utan mänsklig empati och normal intelligens!!!!!!!! DET DRABBAR FAMILJER!!!!!!! Barn och barnbarn!!!!!!!!!! Fega är de som vill ha ut ANDRA I KRIG!!!!!!!!!! KRIGA SJÄLV!!!!!!!!!!!! MASSOR AV  CHANSER ATT KRIGA FÖR  FN!!!!!!!!!!!!

Vänsterpartiet | Just det!!!!!!! SANDLÅDA!!!!!!! DAGS FÖR SOSSARNA ATT FÖRSTÅ ALLVARET!!!!!!!!!! ATT BÖRJA SAMARBETA FÖR BARNENS SKULL!!!!!!!!!!! DE LIDER I ALLIANSENS SPÅR!!!!!!!!!!!

Vänsterpartiet | Hoppas någon sätter dit dem för vad de gjort mot mänskligheten!!!!!!!! Enligt mänskliga rättigheter har de gjort fel!!!!!!!! Sverige har antagit FN:srättigheter!!!!!!!!! SKAMLIGT VAD ALLIANSEN GJORT!!!!!!

5. Tandtrollet. När det kommer till sjukdomar så finns det risk för att man hakar upp sig. Ofta vill man utkräva ”svar” från olika aktörer på varför ingen lyssnar på dem.

Moderaterna | Hur kunde ni tillåta att Hanna Stjärne VD på public service fick tillsätta Jan Helin som chef på SVT???????? Vi är chockade. Kommer från en vänstertidning som dessutom haft antisemitiska artiklar massor med gånger. HUR kunde ni gå med på detta???? Det är dödsstöten för det fria ordet inom public service.

Moderaterna | VAD tänker Nya Moderaterna göra för att tandvård skall kosta detsamma som sjukvård????????????NU kräver vi svar.  VI SOM ANSER TÄNDER TILLHÖR KROPPEN.

Moderaterna | BRYR du dig Carl????

Moderaterna | Och Joakim Winsgård………………….Stig ur bilen – få lite frisk luft och svara någon inom partiet OM NI ANSER TÄNDER TILLHÖR KROPPEN. Och så du chauffören Kent. SVARA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Liberalerna | För en gångs skull hoppas jag ni nu svarar. TBC har ju fördubblats på ett mycket skrämmande sätt. Detta på grund av den ökade invandringen. Är nu bevisat det beror på denna faktor. Varför är alla partier så tysta då det gäller det? Människor försätts ju fara. Betänk att TBC varit så gott som utrotat fram till nyligen i Sverige. Vad tänker ni vidta för åtgärder??? /Jag är en av de som röstade på ert parti/

Kristdemokraterna | Nu måste ni även inom ert parti berätta vad ni kommer vidta för åtgärder då det gäller TBC som mångdubblats i Sverige och är bevisat det har sin orsak  i den ökade invandringen. Det är som inget parti vill låtsas om problemet. Vad tänker ert parti vidta för åtgärder???

Detta var bara en första skiss. Någon som har andra tänkbara indikatorer på troll som man skulle kunna bygga in i algoritmen för att göra den mera precis?