68 vs. 99

För att ge Karls tes om 68-tänk vs. 99-tänk lite mera substans ger jag en recitering ur minnet från en debatt jag var delaktig i under kvällen (jobbar engelska eftersom jag inte orkar översätta):

roller: I=jag, 99=99-generation, 68=68-tänkare:

I: So these pharmaceutical companies… you say they don´t produce what is objectively in the interests of people?

68: No, they are intertwined in an ideology of consumerism, medicalization and don´t want to do proper science.

99: But, what then is proper science really?

68: Proper science is about reducing uncertainty what the world really is. And objective interests arise from functions in the body.

I: But since the aftermath of -68 the very notion of scientificity and objectivity has been not only criticised, but also challenged by other constructivist approaches. Today we have pragmatism, constructivism and activism…

68: But they are merely ideologies of consumerism…

99: So people are not able to decide what is good for them?

I: Right… so people are believing that they are empowered, but ACTUALLY they are merely reproducing an ideology. That smacks of false consciousness!

68: I´m a realist. I believe in the real world and real interests…

I: I never said anything about not being real… but I prefer the concept of the actual.

99: What is real then?

68: Reality is causal effects in the mind-independent reality. Nature functions by other laws than intentional human subjects.

I: So, you realists are still stuck in the Descartes/Kant/Hume paradigm…

99: Hey Chris, no need to go philosophical now… back to the present.

I: Sorry, I wish I were more down to earth…

68: You postmodernists! Relativism! Liberals!

99: What are you saying… I never put a label on my forehead…

I: You realist! Reactionary marx-freudian-elitist… who are you to judge desire…

99: Chill out Chris, you are making the same mistake… of putting people into boxes…

I: You are right… sorry… should we order more drinks?

68: Realism has the benefit of making rational judgements.

I: That is not even realism… that is rationalism.

99: Could you stop being so damn philosophical and get back to the pharmaceutiacal industry.

68: Sure… in capitalist societies the main objective of the pharmaceutical industy is to make profit. These interest does not correspond to the interests of people or public health.

I: Fine… I might agree with you. But how do we build a different future? People are sick around the world, and corporate assamblages do not have public goods as their object, but rather profit. Knowing this, how do we make a change?

68: By revealing the ideology behind it…

I: And then, what is an ideology?

68: A set of ideas corresponding to other ideas about profit and markets.

I: That’s it? Ideas?

99: Gah… what is this. A course in philosophy or the sociology of medicine?

I: Sorry again, but no… yes! Bourbon! Thank you, this is how we work and fold in Gothenburg!… lets get back to the real… that is, assemblages.

99: In a knowledge society, the public may challenge the old disciplinary institutions, like science, medicine and technology because they are empowered through a critical…

68: Consumerist ideol…

I: Come on… at least let her finish the sentence!

99: … evaluation and real life experience. The position of the doctor or of the scientist is being challenged, and in a way, this is where we have the potential of making better drugs in a new social order.

I: I agree. Expertise in the narrow sense i a historical parenthesis inherent to authoritarian societies.

68: The market, commercials and public relations try to induce a false conception….

I: So what? What matters is that people are getting healthy right? Scientifically in the modernist sense or not… I do not care!

99: Here we agree….

68: But consumption…

I: … and production are not separate entities. It takes energy to separate them, and we should not waste our efforts into making such divides….

99: Why don´t we, for pragmatic reasons, agree upon that the combination of regulation and public participation is necessary, and what should be in focus will be the arrangements creating life and health?

I: I call those assemblages… maybe even networks.

68: If we just get rid of those ideologies… then we might arrive there.

99: Whatever concepts… what we do is what we get!

7 reaktioner till “68 vs. 99”

  1. ”consumption… and production are not separate entities. It takes energy to separate them, and we should not waste our efforts into making such divides”

    Det är en intressant reflektion (som jag delar) som väcker två följdfrågor hos mig:

    1. Skulle du hålla med om att mycket energi dock har gått åt under trehundra år för att just separera konsumtion och produktion, det vill säga att en sådan separation varit kännetecknande för det ekonomiska systemet fram till relativt nyligen? Är inte annars själva uppdelningen bara ännu en – just – ideologi, ett ”falskt medvetande”? (Detta bgrepp som du ju älskar så mycket… :-p )

    2. Om separation mellan konsumtion och produktion varit ett kännetecken för det dominerande ekonomiska systemet, vad har vinsten varit med detta? Att slösa med energi på ideologiproduktion kan ju knappast ha gjort det så framgångrikt. Och vad har då hänt nu, som gör uppdelningslogiken mindre lönsam?

    (Och tack för att du delgav oss detta talande (metafor?) samtal…)

  2. Ha!! Mycket lyckat!! Satt och skrattade högt såhär på morgonen.. speciellt vid

    ”I: Fine… I might agree with you. But how do we build a different future? People are sick around the world, and corporate assamblages do not have public goods as their object, but rather profit. Knowing this, how do we make a change?
    68: By revealing the ideology behind it…”

    Hamnade i en liknande diskussion på Klara igår – känner att jag måste skärpa mig lite – det är svårt att övertyga någon att släppa tanken om att vi är helt duperade av en ideologi eller ”kulturell miljö”. Brabra – vi bygger vidare!!

  3. från instabil hotspot:

    Marcus: måste återkomma i denna fråga. men denna energi är ju det som skapar brist.

    Kalle: Bygga och jobba är de enda strategierna. Jag tror inte på att vänta på bättre tider. idag spenderade jag halva min presentation med att förklara att konstruktivism inte var dekonstruktion… men folk vägrar fatta. Gah!

  4. Från en mera stabil hotspot:

    @Marcus

    1. Jag är inte en ekonomisk historiker. Men övergången från så kallad självhushållning till fabriker innebär ju en separering i rummet och en fokusering vid den arbetande kroppen (vi måste åter minnas att Foucault inte talar om en ideologi, utan en immanent process). Genom fokuseringen vid arbetet sker inte själva uppdelningen, utan den stora processen ligger i uppfinningen av en begärs/behovsdriven efterfrågan och en produktions/effektivitetsdriven tillverkning. Dessa variabler är inte givna, utan kontingenta.

    2, Vinsten ligger inte i mervärde som den moderna politiska ekonomin har inbillat sig. Den ligger istället i stratifiering. Det är därför vi måste överge absoluta värden och istället se till koncentrationer, flöden och katedraler.

    @Kalle
    Tja… att avslöja en ideologi är ett enkelt uppdrag. Det är bara att bekänna sig till en överdeterminerad belief och sen köra på. Visst… jobba så om du vill, säger jag. Men vad som gör mig arg är alla lama försök att vifta bort konstruktiva lösningar inom samma ramverk. Om jag säger open source säger 68:an ”det är bara en ny maktstrategi”, om jag säger public participation säger 68:an ”En ny marknadsföringsstrategi”, och om jag säger etiskt företagande så säger 68:an ”Public relations… bara PR… falskt medvetande”. Vi jobbar ju inte så, utan med världen. Men de verkar (vill inte) inte fatta detta enkla argument.

  5. Jag delar din analys i stort, C. Samtidigt som det fortfarande är något oklart hur du menar att ”uppfinningen av en begärs/behovsdriven efterfrågan och en produktions/effektivitetsdriven tillverkning” gick till. Jag vet att du inte menar det så, och att du vet att jag inte menar det så, men det finns en stark öppning för nya textiga analyser av ett sådant resonemang.

    Rent (neo)materialistiskt tror jag mer på separeringen i rummet än fokuseringen vid arbetet som den avgörande variabeln i komplexet. Separeringen i rummet – artikulationen av att detta är mitt – är ju i allt väsentligt en territorialisering av produktionsmedlen. Där sker uppdelningen konsumtion-produktion. När vi nu ser konsumtion-produktion sammanblandas ser vi också i allt väsentligt en motsvarande deterritorialisering av produktionsmedlen. Open source, DIY, etc är uttryck för en ny, ur kontingenta faktorer uppkommen logik som deterritorialiserar produktionsmedel, det är en produktionskonsumtion som helt enkelt struntar i ägande/territorium.

  6. @ Marcus: Begär är materiella, uppfinningar är materiella, och produktion är nästan bara very material. Den som vill göra det till text får ha en rejält överdeterminerad fantasi.

    Vi måste finna former som jobbar på ett annat sätt än att driva energi till bristskapande logiker. Det är därför vi behöver en ordentlig historicering av kapitalismen där vi ser att nuvarnde logik bara är ett av flera möjliga spatialiteter.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.